Annons
X
Annons
X

12 hemliga verk från förintelselägren

Så vågade de håna Hitler. ”Konst från Förintelsen” heter utställningen på Historiska museet i Berlin. För första gången i Tyskland visas nu 100 verk som skapades i judiska getton och koncentrationsläger under Förintelsen. Se tolv av dem här.

Bild 1 av 12

Läs om bakgrunden till verken nedan.

Läs om bakgrunden till verken nedan. Foto: Collection of the Yad Vashem Art Museum, Jerusalem.

De 100 verk som visas på Historiska museet i Berlin har skapats av de judiska fångar som upplevde Förintelsen i koncentrationslägren under andra världskriget. Verken har skapats under de mest fruktansvärda och omänskliga förhållanden och under största hemlighet, då de som skapat verken tvingades gömma undan konsten från nazisterna. Enligt Historiska museet vittnar konsten om kraften i den okuvliga själen att lyckas skapa konst under så stora påfrestningar.

Många av verken skildrar grymheter, mord, misär och förödmjukelser som judarna tvingades uthärda i lägren. Andra verk symboliserar hopp och optimism som ett sätt att motverka den obevekliga avhumanisering som nazisterna bedrev i lägren.

Av de 50 konstnärer som ställs ut avled 24 i koncentrationslägren. Många av namnen är okända men några av dem, Felix Nussbaum och Ludwig Meidner till exempel, har i efterhand blivit erkända konstnärer.

Här följer verken:

Annons
X
Annons
X

Bild 2 av 12

En vår, 1941, av Karl Robert Bodek/Kurt Conrad Löw.

En vår, 1941, av Karl Robert Bodek/Kurt Conrad Löw. Foto: Collection of the Yad Vashem Art Museum, Jerusalem.

En vår (1941): Den gula fjärilen symboliserar hopp och den annalkande våren samt ett sätt att uttrycka optimism i kontrast till det bakomliggande mörkret i koncentrationslägret Gurs i södra Frankrike. Karl Robert Bodek och Kurt Conrad Löw gjorde vykort tillsammans som de lyckades smussla ut till omvärlden. Löw lyckades komma undan och fly till Schweiz medan Bodek förflyttades till Auschwitz där han mördades av nazisterna.

Prova SvD digital i 2 månader – helt gratis!

Annons
X
Annons
X

Bild 3 av 12

Vägen mellan barackerna, 1941, av Leo Breuer.

Vägen mellan barackerna, 1941, av Leo Breuer. Foto: Collection of the Yad Vashem Art Museum, Jerusalem.

Vägen mellan barackerna (1941): Leo Breuer, som hade en katolsk mor och en judisk far blev inkallad i tyska armén under första världskriget och togs till fånga av ryssarna. När han återvände till Tyskland 1919, studerade han vid konstakademierna i Köln och Kassel för att sedan ställa ut sin konst i flera tyska städer. I maj 1940 arresterades han av nazisterna och skickades till lägret Saint Cyprien i södra Frankrike, där han drabbades av tyfus. Efter hans återhämtning överfördes han till Gurs där han i målningar skildrade det dagliga livet i lägret, se ovan. Han släpptes i slutet av 1941 och fann en fristad i La Roche där politiska fångar och judar gömdes undan tyskarna.

Annons
X
Annons
X

Bild 4 av 12

Bakre ingången, 1941–1944, av Fritta  Bedřich.

Bakre ingången, 1941–1944, av Fritta Bedřich. Foto: Collection of the Yad Vashem Art Museum, Jerusalem.

Bakre ingången (1941–1944): 140 000 människor deporterades till lägret i Theresienstadt, få av dem överlevde och många av dem dog på grund av de miserabla förhållanden som rådde i lägret. I Fritta Bedřichs verk ”Bakre ingången” finns inga människor, bara mörker och död. Fritta och andra i lägret som skapade konst gömde sina verk i murarna på rastgården och konsten fungerar som vittnesmål från detta helvete som Theresienstadt var. Fritta Bedřichs mördades innan kriget var slut.

Annons
X
Annons
X

Bild 5 av 12

Transportankomst, 1942, av Leo Haas.

Transportankomst, 1942, av Leo Haas. Foto: Collection of the Yad Vashem Art Museum, Jerusalem.

Transportankomst (1942): Leo Haas, som var en av de få konstnärer som överlevde Theresienstadt skildrar här ankomsten till lägret och flera av hans verk användes som vittnesmål under rättegångar efter andra världskriget. Hans verk har enligt utställarna en hög konstnärlig nivå trots hans dokumentära avsikt. I ena hörnet av målningen ska bokstaven V symbolisera motstånd.

Annons
X
Annons
X

Bild 6 av 12

En gata i gettot i Łodz, 1941, Josef Kowner.

En gata i gettot i Łodz, 1941, Josef Kowner. Foto: Collection of the Yad Vashem Art Museum, Jerusalem.

En gata i gettot i Łodz (1941): Josef Kowner flyttade till Łodz med sin familj som barn. Han studerade konst i S:t Petersburgs Konstakademi för att senare ställa ut i flera polska städer. Efter den tyska ockupationen internerades han i gettot i Łodz för att därefter förflyttas till Auschwitz. Han befriades i maj 1945, immigrerade till Sverige och bosatte sig i Kalmar och fortsatte som konstnär.

Annons
X
Annons
X

Bild 7 av 12

Självporträtt, 1941, Josef Kowner.

Självporträtt, 1941, Josef Kowner. Foto: Collection of the Yad Vashem Art Museum, Jerusalem.

Självporträtt (1941): Här är ett självporträtt av Josef Kowner. En vän till Kowner, Nachman Zonabend, hämtade senare de konstverk som Kowner hade skapat under Förintelsen, gömda i det polska koncentrationslägret Łodz.

Annons
X
Annons
X

Bild 8 av 12

Takåsar vintertid, 1944, av Moritz Müller.

Takåsar vintertid, 1944, av Moritz Müller. Foto: Collection of the Yad Vashem Art Museum, Jerusalem.

Takåsar vintertid (1944): Moritz Müller öppnade en privat konstskola i Prag och efter första världskriget etablerade han ett auktionshus i staden. I och med den tyska ockupationen av Prag mars 1939 så stängde nazisterna auktionshuset och plundrade konstverken.

I juli 1943 deporterades han till Theresienstadt, där han arbetade på Dr Kurt Weiners urologavdelning. Müller ritade i hemlighet porträtt av sjuka patienterna med detaljer inskrivna i verken. Müller skapade nästan 500 verk, som utgör ett sällsynt och värdefullt vittnesmål av livet i koncentrationslägrena. Han skissade även baracker, innergårdar och olika utsiktsvyer, som här ovan. I oktober 1944 blev han deporterad till Auschwitz där han mördades.

Annons
X
Annons
X

Bild 9 av 12

Flyktingen, 1939, av Felix Nussbaum.

Flyktingen, 1939, av Felix Nussbaum. Foto: Collection of the Yad Vashem Art Museum, Jerusalem

Flyktingen (1939): Felix Nussbaum är en av de mest berömda konstnärerna i utställningen. Hans verk skildrade de dödsdömdas fasa och förtvivlan. Nussbaum arresterades 1940 i Belgien som en "fientlig främling" och deporterades till förintelselägret i Auschwitz där han mördades. Men han lever vidare genom sina bilder på väggarna i Felix Nussbaum-Haus, en museibyggnad i hemstaden Osnabrück.

Prova SvD digital i 2 månader – helt gratis!

Annons
X
Annons
X

Bild 10 av 12

Självporträtt, 1939-1941, av Charlotte Salomon.

Självporträtt, 1939-1941, av Charlotte Salomon. Foto: Collection of the Yad Vashem Art Museum, Jerusalem

Självporträtt (1939–1941): Charlotte Solomon var en tysk-judisk konstnär född i Berlin, känd för en serie självporträtt. Hon skapade sina verk medan hon höll sig undan nazisterna i södra Frankrike. I oktober 1943 greps hon och deporterades till Auschwitz där hon enligt uppgift gasades ihjäl.

Annons
X
Annons
X

Bild 11 av 12

Flickor på fältet, 1943, av Nelly Toll.

Flickor på fältet, 1943, av Nelly Toll. Foto: Collection of the Yad Vashem Art Museum, Jerusalem

Flickor på fältet (1943) : Detta verk har skapats av Nelly Toll när hon var åtta år och visar en mor och dotter på promenad. Nelly Toll och hennes mor, som levde i polska Lviv, gömde sig undan nazisterna under den tyska ockupationen och i gömstället uppmanade modern Nelly att måla och skriva dagbok. Nelly emigrerade efter kriget till USA där hon undervisade i litteratur och konst. Hon är ännu i livet.

Annons
X
Annons
X

Bild 12 av 12

Sången är över, 1942–1944, av Pavel Fantl.

Sången är över, 1942–1944, av Pavel Fantl. Foto: Collection of the Yad Vashem Art Museum, Jerusalem.

Sången är över (1942–1944): Få av verken i utställningen porträtterar dem som var ansvariga för Förintelsen. Men detta verk sticker ut, en teckning av läkaren Pavel Fantl som visar Adolf Hitler som en eländig clown, med blod droppandes från händerna. Instrumentet som han har behandlat vårdslöst ligger slängt på marken med trasiga strängar. Bilden, som skapades i största hemlighet, uttrycker enligt utställarna en djup längtan men är samtidigt en förutsägelse: "Nu är sången över för Hitler”. Verket understryker ett mod och en humor som är sällsynt i verken. Pavel Fantls fru och dotter mördades i Auschwitz, han själv sköts ihjäl av nazisterna i Schwarzheide.

Läs mer om utställningen här

m.dhm.de: Deutsches Historisches Museum

dhm.de
Annons
X
X
X
X
Annons
X