Annons
X
Annons
X

Hur hög lön har Mr. Darcy – egentligen?

Vad betalade USA för att köpa Alaska 1867 och hur mycket tjänade egentligen Mr. Darcy i "Stolthet och fördom"? Det är frågor som nu kan få svar med en ny historisk och internationell prisomräknare framtagen av Stockholmsforskaren Rodney Edvinsson.

Bild 1 av 7

Colin Firth spelade Mr. Darcy i BBC:s version av "Stolthet och fördom".

Colin Firth spelade Mr. Darcy i BBC:s version av "Stolthet och fördom". Foto: BBC

Det kan vara världens mest omfattande historiska prisomräknare som Rodney Edvinsson, docent vid ekonomisk-historiska institutionen på Stockholms universitet, har tagit fram.

Han har slagit samman historiska dataserier över växelkurser och priser från ett 40-tal länder. Serierna bygger på information om historiska växelkurser mellan olika valutor samt pris- och lönenivån i Sverige vid olika tidpunkter.

Valutaomräknaren tog några veckor att ta fram, men flera års forskning ligger bakom projektet.

Finns det några lärdomar från historien som vi kan dra nytta av idag?

– I Sverige pratar vi mycket om prisstabilitet, men tittar vi ur ett längre perspektiv ser vi att det kommer chocker som gör att det uppstår perioder av hög inflation under krisperioder. Bara för att Riksbanken i dag har mål om 2 procents inflation per år betyder det alltså inte att det kommer att vara så för all framtid, säger Rodney Edvinsson.

Det finns vissa problem med den här låga inflationen, som gränsar till deflation, som vi har i dag. Man kan undra hur hållbart det är.

Han anser att det är troligt att vi får en inflationstakt på mellan 5 och 10 procent inom 10 till 20 år.

– Det finns vissa problem med den här låga inflationen, som gränsar till deflation, som vi har i dag. Man kan undra hur hållbart det är.

Sverige har en historia av expansiv penningpolitik i perioder som går tillbaka till 1700-talet. Men det här är första gången någonsin som Sverige har en negativ reporänta, nu på -0,35 procent.

Riksbankschef Stefan Ingves har varit en av de främsta att påpeka riskerna med den expansiva penningpolitiken, inte minst vad gäller ökande hushållsskulder. Även Rodney Edvinsson framhåller risken för en bostadsbubbla som ett hot.

Skulle det bli värre än på 1990-talet om vi skulle få en bostadsbubbla som spricker?

– Det är inte omöjligt att det skulle slå hårdare mot drabbade hushåll. Men det som talar emot är att det finns en stor bostadsbrist.

Bläddra vidare för fler exempel från prisomräknaren:

Annons
X
Annons
X

Bild 2 av 7

Foto: Steve Amstrup/AP

USA:s köp av Alaska

1867 beordrade USA:s dåvarande utrikesminister William Seward ett köp av Alaska. Ryssland godkände en prislapp på 7,2 miljoner dollar. I svenska löner motsvarar det 26 miljarder kronor.

Den allmänna opinionen i USA var huvudsakligen negativt inställd till köpet, som bland annat gick under benämningen Sewards dårskap.

– Alaska köptes ändå för en ansenlig summa, men den är inte högre än att Sverige skulle kunna köpa Alaska i dag om motsvarande pris stod sig, säger Rodney Edvinsson.

Han föredrar att göra jämförelser i löner över tid, alltså för samma tid som man behövde arbeta 1867 för att tjäna ihop 7,2 miljoner får man i dag 26 miljarder kronor.

Anledningen till att han anser att jämförelse med löner är bättre är att den bättre speglar hur rik man var om man ägde en summa pengar eller hade en viss inkomst en viss tidpunkt jämfört med andra människor vid denna tidpunkt. Om man exempelvis tjänade tio gånger mer än en vanlig arbetare på 1800-talet kunde man fortfarande inte köpa mer varor och tjänster än en arbetare idag.

Att jämföra med konsumentprisindex ger enligt Edvinsson en bild över den absoluta välfärdsnivån, medan jämförelse med löner ger den relativa välfärdsnivån.

– Jag tror att när man gör dylika jämförelser över tid så är man mera intresserad av den relativa välfärdsnivån, det vill säga hur rik eller fattig någon var jämfört med andra samtida personer.

Annons
X
Annons
X

Bild 3 av 7

Foto: Matt Dunham/AP

van Goghs tavlor

Vincent van Gogh har kallats den moderna konstens och expressionismens främsta föregångare. Men har blev betydligt kändare efter sin död än före. Och hans tavlor har stigit i pris.

1890 köpte Anna Boch van Goghs tavla Den röda vingården för 400 franc av målarens bror Theo som var konsthandlare i Paris. I dagens svenska löner motsvarar det 272 000 kronor.

1990 såldes en annan av van Goghs tavlor vid en auktion i New York, då landade priset på 82,5 miljoner dollar, motsvarande drygt 1,1 miljard kronor i dagens löner.

Prova SvD digital i 2 månader – helt gratis!

Annons
X
Annons
X

Bild 4 av 7

Colin Firth spelade

Colin Firth spelade Foto: BBC

Mr. Darcys lön

Mr. Darcy tjänade 10 000 pund per år i Jane Austens ”Stolthet och Fördom”. Romanen skrevs 1813. I dagens svenska löner motsvarar det 260 miljoner kronor.

– En ganska ansenlig årslön, säger Rodney Edvinsson.

Annons
X
Annons
X

Bild 5 av 7

Foto: Tomas Oneborg

Bibeln

1705 kostade en inbunden bibel 120 daler kopparmynt, eller 480 mark kopparmynt. I dagens svenska löner motsvarar det 163 000 kronor.

Den som vill köpa en bibel i dag får räkna med att betala ett par hundralappar.

Annons
X
Annons
X

Bild 6 av 7

Foto: TT

Tyska mark

En historisk tillbakablick visar också storleken på hyperinflation. Som exempel kunde en miljard tyska mark år 1913 köpa lika mycket varor och tjänster som 43 miljarder kronor i dag i Sverige. Men ett drygt decennium senare, 1924, kunde en tysk med en miljard tyska mark köpa lika mycket varor och tjänster som för två öre i Sverige i dag.

– För att det ska bli sådan hyperinflation måste det nästan vara krigsförhållanden eller stora revolutioner. Då kan det vara ett sätt att finansiera statliga utgifter, säger Rodney Edvinsson.

Annons
X
Annons
X

Bild 7 av 7

Foto: Björn Larsson Rosvall

Alfred Nobels rikedomar

Bland Alfred Nobels uppfinningar finns såväl tändaren och extradynamiten. Totalt tog han 355 patent som tillsammans gav upphov till stor rikedom.

Vid sin död i italienska San Remo 1896 hade han en förmögenhet på 33 miljoner kronor, motsvarande nästan 28 miljarder kronor i dagens löner.

Hans testamente blev en stor överraskning. 31 miljoner kronor skulle användas för att bilda en speciell fond som varje år skulle dela ut priser inom kemi, fysik, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete – vad som senare kom att kallas Nobelpriset.

Enligt Tekniska museet fanns de 31 miljonerna ursprungligen i Frankrike och nådde Sverige via Ragnar Sohlman, som var Alfred Nobels lojale assistent.

Ragnar Sohlman beväpnade sig med en revolver, fyllde en täckt droska med pengar från bankfacket och körde hela förmögenheten till svenska konsulatet i Paris. Sedan lades pengarna i små paket och skickades diskret till Sverige, som vanliga brev.

Ragnar Sohlman blev sedan en av Nobelstiftelsens grundare. Det första Nobelpriset delades ut den 10 december 1901.

Annons
Annons
X
X
X
X
Annons
X