Annons
X
Annons
X
Konstliv

Så känner du igen bra konst

Frågan om vad som är konst är ett aldrig sinande ämne för diskussion. Hur kommer det sig att vi tycker som vi tycker? Enligt vissa vetenskapliga teorier vilar vår bedömning av konst i fem grundaspekter, som avgör om vi anser något vara ett konstverk eller inte.

Bild 1 av 9

Andy Warhols, målning ”Ten-foot flowers” från 1967 är just det titeln antyder, 10 fot hög - drygt 3 meter.

Andy Warhols, målning ”Ten-foot flowers” från 1967 är just det titeln antyder, 10 fot hög - drygt 3 meter. Foto: Staffan Löwstedt

Vad är konst? Går det att definiera vad som är bra och dåligt? Vissa hävdar att konst är det konstnärer gör med intentionen att det ska vara konst. Andra menar att konst är det som betraktaren, du och jag, anser är konst. Även vetenskapen inom så vitt skilda discipliner som psykologi, neurovetenskap, sociologi och marknadsföring har djuplodat fältet. Sedan 1970-talet har forskare försökt formulera vad det är som gör att vi anser något vara ett konstverk eller ej och på vilka grunder vi utvärderar om vi tilltalas av ett konstverk eller inte.

Den akademiska tidskriften ”Empirical studies of the arts” publicerade 2008 en sammanfattning av den forskning som bedrivits i artikeln ”The perception and evaluation of visual art”. Den vågar sig på att föreslå fem aspekter som betraktare generellt grundar sina utvärderingar av konstverk i. Alla fem behöver inte finnas med i ett och samma objekt, men någon eller några av dem bör alltid förekomma för att vi ska gå med på att det är ett konstverk vi ser. De avgör också i vilken grad vi tilltalas av det. De fem aspekterna enligt ”Empirical studies of the arts” är, mycket förkortat:

Känsla

Känner jag något inför det jag ser? Påminner verket mig om något, blir jag berörd? Om känslan är negativ eller positiv är inte det som påverkar främst, en negativ känsla behöver inte resultera i att vi tycker illa om konstverket. Det är att vi överhuvudtaget känner något och känslornas intensitet som avgör vad vi tycker om det vi ser.

Estetik

Tycker jag att det jag ser är estetiskt tilltalande eller vackert? För en bred publik är estetisk attraktion ofta viktigt, framför allt när det handlar om vilka konstverk man väljer att ta in i sitt hem.

Skicklighet

Hur jag uppfattar hantverksskickligheten, imponeras jag av konstnärens tekniska begåvning? Ligger det kunskap eller talang utöver det vanliga bakom genomförandet? Känslan blir ofta starkare om konstnären lyckats göra något vi själva inte klarar av.

Intellektuell stimulans

Får verket mig att tänka till lite extra? Utmanas mitt intellekt, bryter verket mot invanda mönster eller konventioner? Utmanar det normer och får oss att reflektera över vår situation? Då stimuleras vårt intellekt och nya tankemönster väcks till liv.

Kreativitet

Uppfattas konstverket som nyskapande och originellt? En aspekt som har varit betydande för de konstnärer som inte uppskattats under sin verkningstid utan blivit stora först senare. ”Bra” konst sägs ofta ligga lite före samhällsutvecklingen och driva våra uppfattningar framåt.

Annons
X
Annons
X

Bild 2 av 9

Så får du hjälp att förstå konst

Ann-Sofi Noring framför Öyvind Fahlströms ikoniska verk "Esso-LSD" från 1967.

Ann-Sofi Noring framför Öyvind Fahlströms ikoniska verk "Esso-LSD" från 1967.

Ann-Sofi Noring är vice museichef på Moderna Museet. Vi ses för att prata om och lyfta fram aspekter kring olika typer av konstverk. För egen del anser hon att bra konstverk står över alla kategorier. Det är naturligtvis inte heller möjligt att enas kring en definition av vad konst är eller inte är, ännu mindre kring vad som är bra eller dåligt. Men de fem aspekterna enligt teorin ovan kan vara en hjälp till att förstå sina egna preferenser och varför smak kan vara så olika från person till person.

I bildspelet visas konstverk från Moderna Museet utifrån samtalet med Ann-Sofi Noring. Kategoriseringarna vid respektive konstverk är subjektiva förslag på aspekter som framträder mer än andra.

Annons
X
Annons
X

Bild 3 av 9

Constantin Brancusi, ”The newborn”.

Constantin Brancusi, ”The newborn”, 1915.

Constantin Brancusi, ”The newborn”, 1915. Foto: Staffan Löwstedt

Aspekter: Intellektuell stimulans, skicklighet Noring: ”På håll ser det ut som ett ägg: vitt, oval form. Men kommer man nära ser man snitt som är gjorda i den till synes väldigt glatta ytan. Verket och titeln ger associationer till ägg, sperma, livets början. Men också kanske till ett vilande huvud. När man tittar är det först väldigt abstrakt, men tittar man närmre kan man se en haka, kanske ett öra?”

Prova SvD digital i 2 månader – helt gratis!

Annons
X
Annons
X

Bild 4 av 9

Hilma af Klint, ”De tio största, nr 9”.

Hilma af Klint, ”De tio största, nr 9”, 1909.

Hilma af Klint, ”De tio största, nr 9”, 1909. Foto: Staffan Löwstedt

Aspekter: Intellektuell stimulans, estetik, kreativitet Noring: ”Klint renodlar verkligheten till att bli nästan bara ett symbolspråk, kanske utifrån en andlig upplevelse. Målningen bygger på symmetriska former och mjuk luftighet. Klint verkade i en tid när kvinnor hade väldigt svårt att få formulera sig i bild. Konstnären ville inte att verket skulle visas förrän många år efter sin bortgång.”

Annons
X
Annons
X

Bild 5 av 9

Henri Matisse, ”Paysage marocain.

Karolina Modig och Ann-Sofi Noring i samspråk över ett av Modernas mest kända verk, Henri Matisses ”Paysage marocain” från 1912.

Karolina Modig och Ann-Sofi Noring i samspråk över ett av Modernas mest kända verk, Henri Matisses ”Paysage marocain” från 1912. Foto: Staffan Löwstedt

Aspekter: Känsla, estetik, kreativitet Noring: ”Matisse kunde säga att ett konstverk skulle vara något att sjunka ner i och slappna av framför. Han arbetar här helt fritt med färgen och får oss att se och känna mer hur det är än om vi skulle se ett fotografi. En känsla av frihet och en absolut balans mellan färgerna och något man bara kan vara i. När målningen kom till Sverige ansågs den allt för radikal.”

Annons
X
Annons
X

Bild 6 av 9

Meret Oppenheim, ”Ma Gouvernante”.

Ett par delikat anrättade damskor, presenterade på serveringsfat av Meret Oppenheim anno 1936.

Ett par delikat anrättade damskor, presenterade på serveringsfat av Meret Oppenheim anno 1936. Foto: Staffan Löwstedt

Aspekter: Intellektuell stimulans, kreativitet Noring: ”På 20-, 30-talet var det vanligt bland författare och konstnärer att tänka på det undermedvetna. Om männen arbetade mycket med fallossymboler, drömtydning och krigiska figurer, gör Oppenheim här något av vardagen: ett par högklackade skor på ett vardagligt serveringsfat, som en kalkon med dekorativt tårtpapper om benen. Man kan känna av både dåtid och nutid, hur kvinnor och män är bundna i sina roller.”

Annons
X
Annons
X

Bild 7 av 9

Andy Warhol, ”Ten-foot flowers”

Andy Warhols, målning ”Ten-foot flowers” från 1967 är just det titeln antyder, 10 fot hög - drygt 3 meter.

Andy Warhols, målning ”Ten-foot flowers” från 1967 är just det titeln antyder, 10 fot hög - drygt 3 meter. Foto: Staffan Löwstedt

Aspekter: Estetik, känsla Noring: ”För de som associerar Warhol med glättig pop ser man här att han även funderade mycket på döden. Det är en enorm svärta i detta. Egentligen är det en väldigt klassisk målning som skulle kunna placeras in i sammanhang med klassiska mästare. Samtidigt är det en symbolbild där han närmar sig livets stora ämnen på helt nydanande sätt.”

Annons
X
Annons
X

Bild 8 av 9

Öyvind Fahlström, ”Mao-Hope march”

Stillbild ur Öyvind Fahlströms film ”Mao-Hope march från 1966.

Stillbild ur Öyvind Fahlströms film ”Mao-Hope march från 1966. Foto: Moderna museet

Aspekter: Intellektuell stimulans Noring: ”Öyvind Fahlström är av få svenska konstnärer som blivit uppmärksammad internationellt. Det här är en film med typiskt 60-talsmotiv. Ett konstruerat demonstrationståg där alla bär skyltar på Mao och Bob Hope. I ljudupptagningen talar Fahlström om filmen och intervjuar folk. Det går under ytan och man vet inte riktigt vad som är fakta, politik eller fiktion.”

Annons
X
Annons
X

Bild 9 av 9

Judy Chicago, ”Car hood”

Judy Chicago, ”Car hood”, 1964.

Judy Chicago, ”Car hood”, 1964. Foto: Staffan Löwstedt

Aspekter: Kreativitet, estetik Noring: ”En abstrakt målning på plåt. Dels är det bara vackert genom symmetri, man känner lugn och balans. Samtidigt har det något slags indianskt över sig, som ett signalsystem där tygapplikationerna överförts till billack. Kanske är det en spira man ser, kanske är det ett sexuellt möte. Hon är en av de riktigt förträngda konstnärerna, extremt radikal och väldigt före sin tid och sin praktik.”

Karolina Modig är verksam som frilansjournalist och redaktör. Hon kom nyligen ut med boken ”Häng konsten lågt”, om hur man kan närma sig konstvärlden, och är även medförfattare till boken ”Värdet av konst”.

Annons
X
X
X
X
Annons
X