Annons
X
Annons
X

Så kan Sverige lyfta forskningsbolagen

Sverige måste vidta en rad åtgärder för att de små forskningsbolagen inom life science ska kunna nå en nivå där de är attraktiva för de stora före­tagen, eller själva kan föra nya produkter och tjänster till marknaden. Det börjar bli riktigt bråttom. Det skriver flera företrädare för branschen.

Vi träffar ett stort antal innovatörer och entreprenörer med lovande affärsidéer, sprungna ur forskning på universitet och högskolor, skriver författarna.

Vi träffar ett stort antal innovatörer och entreprenörer med lovande affärsidéer, sprungna ur forskning på universitet och högskolor, skriver författarna. Foto: MALIN HOELSTAD

BRÄNNPUNKT | LIFE SCIENCE

Mellan innovatörerna och marknaden finns kruttorr öken: bristen på finansiering.

Sverige är ett av de länder som satsar mest pengar per capita på forskning. Svensk medicinsk och medicinteknisk forskning är i världsklass. Trots det har tusentals jobb inom läkemedelsindustrin och andra delar av life science-branschen försvunnit sedan millennieskiftet. Bara ett fåtal stora life science-bolag har delar av sin forskningsverksamhet kvar i Sverige och flera specialistkompetenser riskerar att gå förlorade. Utvecklingen har nu nått en punkt där det börjar bli riktigt bråttom.

Den globala trenden inom life science-industrin går mot att forskning i tidig fas bedrivs av innovatörer och entreprenörer i små bolag, samtidigt som de stora bolagen, precis som Astra Zeneca i Södertälje, lägger ner och i stället köper eller licensierar in tidiga forskningsprojekt. Landskapsförändringen kräver att Sverige vidtar en rad åtgärder för att skapa en infrastruktur där de små forskningsbolagen kan nå en nivå där de är attraktiva för de stora före­tagen, eller själva kan föra de nya produkterna och tjänsterna till marknaden. Dagens finansierings­system är varken tillräckliga eller anpassade för att de minsta bolagen ska kunna utvecklas framgångsrikt. Återväxten i branschen är allvarligt hotad.

Annons
X

Det krävs inga miljardinvesteringar. Det handlar om små och välriktade insatser som på sikt kan ge stor effekt för Sverige.

I vårt dagliga arbete träffar vi ett stort antal innovatörer och entreprenörer med lovande affärsidéer, sprungna ur forskning på landets universitet och högskolor.

Men det är här den stora ökenvandringen börjar. Mellan innovatörerna och marknaden finns kruttorr öken: bristen på finansiering. De små rännilar av pengar som finns räcker sällan genom den utveckling som krävs innan de stora resurserna vill gripa in. I de verksamheter vi leder ser vi hur de här tidiga plantorna, med stor potential, svälter.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Vi har studerat hur det svenska systemet ser ut i dag och tagit fram ett förslag till hur det skulle kunna bli bättre. För att få inspiration har vi tittat på några länder och regioner som har lyckats attrahera såväl forskare och innovatörer som spetsforskning och stora företag inom life science. Det handlar om Danmark, Storbritannien, Israel och Boston, USA. I Bostonregionen till exempel, finns 56 000 anställda inom läkemedelssektorn, näst ­intill dubbelt så många som i Sverige men med halva befolkningsmängden. Det är ingen slump att hela 6 procent av världens samlade ”pipeline-­produkter” kommer från just detta område. Även jämförelsen med Danmark är slående. Sedan millennie­skiftet har Sverige halverat sina arbets­tillfällen medan Danmark fördubblat sina.

    De regioner vi har studerat har förstås valt något olika väg, men ett par saker har de gemensamt: en stor politisk vilja och uppfattningen att staten måste erbjuda betydligt mer stöd till sina innovatörer än vi gör i Sverige. Olika former av medfinansieringslån och skattesubventioner är några av verk­tygen, tillsammans med en väl fungerande infrastruktur och en attraktiv miljö för internationella företag. Det vi har sett från andra länder är att venture capital sällan är den bästa finansieringsmetoden för att skapa växtkraft i tidiga skeden av life science-projekt. Investerarna har vid denna tidpunkt svårt att värdera bolagets potential. Att i stället arbeta med villkorslån (som vi föreslår), skattefördelar eller annan offentlig finansiering, ger rätt förutsättningar för att projekten skall lyckas.

    Vårt förslag är enkelt: Använd den kompetens och struktur som finns hos life science-inkubatorerna och ge oss förtroendet att bedöma vilka projekt som kan vara livskraftiga. Tillsammans har vi stor erfaren­het från såväl akademin som industrin och har kunskap om vilken nivå dessa projekt ­måste uppnå för att vara attraktiva. Vi arbetar nära innovatörerna och vet vad de behöver utan att dra fokus från utveck­ling till omfattande ansökningsprocesser.

    Vi vill verka för att innovatörer som arbetar med likartade projekt samverkar i större utsträckning än i dag. För att säkerställa detta och att det är de mest lovande projekten i Sverige som får tillgång till finansiering, oavsett geografisk placering, föreslår vi att inkubatorerna skapar ett nationellt råd som tar de slutgiltiga besluten kring finansiellt stöd.

    Det handlar inte om några miljardinvesteringar eller revolutionerande systemskiften. Tvärtom handlar det om att bygga vidare på den struktur vi redan har och i en stegvis process stötta ett 40-tal life science-projekt per år med målsättningen att minst ett dussin av dem ska slå rot i Sverige och bli livskraftiga företag.

    Totalt handlar vårt förslag om att vi ska kunna låna ut mellan 130 och 200 miljoner kronor per år till entrepre­nörer som var och en kan sitta med idéer värda miljarder, ett arbetssätt som visat sig framgångsrikt i Boston.

    Det är ingen slump att flera av de stora life science-­företagen valt att ha verksamhet i just den regionen. Politiskt engagemang och viljan att skapa en attraktiv region är grundförutsättningarna.

    Det handlar om att lägga kraft på att bevara och utöka det ekosystem som behövs för att behålla en livskraftig forskning och kommersialisera de bästa innovationerna.

    Vi vill verka för att våra svenska företag stannar i landet samtidigt som vi vill locka hit utländska före­tag. För att åstadkomma detta måste vi till­sammans skapa förutsättningar som bidrar till att nya företag växer och blir mogna, attraktiva företag.

    KLEMENTINA ÖSTERBERG

    vd för GU Holding AB

    JAN PILEBJER

    business intelligence officer vid GU Holding AB

    JENNIE EKBECK

    vd för Umeå Biotech Incubator AB

    LILIAN WIKSTRÖM

    vd för KI Innovations AB

    ÖRJAN NORBERG

    vd för Lund Life Science Incubator AB

    VICTORIA RYDENGÅRD

    projektkoordinator för Medeon Life Science Park & Incubator

    ERIK M BENGTSSON

    Inkubatoransvarig Sahlgrenska Science Park AB

    PÄR HEDBERG

    vd Stockholm Innovation & Growth

    PER BENGTSSON

    vd Uppsala Innovation Centre

    Annons
    Annons
    X

    Vi träffar ett stort antal innovatörer och entreprenörer med lovande affärsidéer, sprungna ur forskning på universitet och högskolor, skriver författarna.

    Foto: MALIN HOELSTAD Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X