Annons
X

Så fungerar USA:s valsystem

På tisdagen går USA till val. Men egentligen röstar folket inte på kandidaterna, utan på ansiktslösa elektorer som sedan väljer president. SvD förklarar det indirekta valsystemet.

Varför har USA elektorer?

Det fastställde s i grundlagen 1787 med dess fördelning mellan lagstiftande, verkställande och dömande makt. Syftet var, enligt experten Thomas Neale på kongressbiblioteket, att hindra kongressen från att få inflytande över presidentmakten och samtidigt garantera delstaterna delaktighet i valet i enlighet med principen om federalism.

Antalet elektorer är detsamma som respektive delstats kongressdelegation (minimum tre: två senatorer och en ledamot i representanthuset). Utöver dessa 435 tillkommer tre elektorer i District of Columbia.

Annons
X

Vad händer om det blir 269–269?

För att bli president krävs 270 elektorsröster Om det skulle väga jämnt, vilket inte utesluts i år, träder representanthuset in med en röst per delstat och väljer president, följt av motsvarande omröstning om vicepresident i senaten (om inte en elektor ändrar sig). Det har hänt fyra gånger att den som fick flest röster i valet inte nådde majoritet i elektorskollegiet: 1824, 1876, 1888 och, senast, år 2000 när 537 röster i Florida gjorde att George W Bush och inte Al Gore blev president.

GRAFIK: Kan förlora – trots flest röster

Vilka är elektorerna?

De tillsätts av partierna och ofta blir det därför veteraner, som exguvernörer eller partiordförande. De enda som är uteslutna är sittande kongressledamöter och federalt anställda. I år ska elektorerna rösta hemma i sina delstater den 17 december och sluträkningen sker sedan i kongressen i januari, med möjlighet att överklaga.

NYTT FÖR I ÅR: Så ser den nya elektorsfördelningen ut

Följer elektorerna alltid folkviljan?

I 26 delstater är det lag på det, men inte i övriga 24. I sällsynta undantag har trolösa ”faithless electors” avvikit. Samtliga elektorer tilldelas segraren i alla delstater utom två, Nebraska och Maine, som har ett slags proportionerlig fördelning.

Några försök att ändra systemet?

Ja, ofta, men det är nästan omöjligt att få igenom en grundlagsändring. Försvarare av elektorskollegiet pekar på att USA är ett stort land och att systemet bevarar federalismen – och gräsrotsinflytande. En rörelse som kallar sig ”National popular vote” försöker få stater att slå ihop sig för att fördela elektorerna på ett annat sätt. Annars skulle fler kunna följa efter Nebraska och Maine.

STAT FÖR STAT: Så många invånare representerar en elektor

Är väljare i stora stater arga?

De som tänker efter kan nog bli det och då särskilt republikaner i Kalifornien och New York samt demokrater i Texas som vet att deras röster i presidentvalet är så gott som bortkastade. De senaste valen har kandidaterna koncentrerat resurser och resor till högst 10–15 delstater, däribland ständigt återkommande Florida och Ohio. Till Kalifornien och New York reser de bara för att tigga pengar i Hollywood, Silicon Valley och på Wall Street.

Valets viktigaste frågor – så tycker kandidaterna:

FÖRSVARET: ”Har kvar Bushs antiterrorpolitik”

PENSIONERNA: Systemet får var dag nya dödsdomar

MILJÖ: Romney: Stoppa kriget mot kolkraften

SJUKVÅRD: Romneys vallöfte – att krossa Obamacare

EKONOMI: Romney mot Obama, Reagan mot Keynes

INVANDRING: En av de mest infekterade samhällsfrågorna

VAPENLAGAR: Kandidaterna duckar i vapenfrågan

SKOLAN: Här är USA sämre än både Finland och Kina

SKATTER: Medelklassen fokus i viktigaste frågan

Gå till SvD:s specialsajt om presidentvalet

Ta del av nyheter, analyser och quiz. Här får du senaste informationen om höstens val i USA.

Kan förlora trots flest röster

svd.se

Så ser elektorsfördelningen ut

svd.se
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X

Mer från Startsidan

Annons
X