Annons
X
Annons
X

Rysslandsfonden fick ta smällen

När East Capitals kunder tog ut sina pengar från Baltikumfonden, såldes fondinnehav internt till fondförvaltarens Rysslandsfond och Österuropafond.

Omsättningen på samtliga tre börser i Baltikum är betydligt lägre än omsättningen i en enda aktie på Stockholmsbörsens large Cap-lista.

Ändå hävdar East Capital, den svenska fondförvaltare som idag är störst i Baltikum, att likviditetsproblemen i Baltikum är överdrivna.

– Det är detsamma som vilken börs som helst. Vi gör ju blockaffärer mellan institutioner. Vi har gjort det flera gånger tidigare, både sålt och köpt stora block, säger Peter Elam Håkansson, en av East Capitals grundare.

Annons
X

Andra bedömare menar dock att de låga handelsvolymerna på de baltiska börserna knappt går att hantera. Problemet för en fond som agerar på en börs med låga handelsvolymer uppstår om kunderna av någon anledning vill plocka ut sina pengar och fonden inte kan sälja av tillgångar för att finansiera detta.

– Om man ska se fonden som en separat och fristående enhet från alla andra fonder som man eventuellt förvaltar, så finns det inte så många sätt att hantera det. En Baltikumfond i det här läget bär på en likviditetsrisk som vi får betrakta som helt sanslös, säger Carl Meurling, grundare av nystartade Emeralt Investments, med fokus på Östeuropa, som valt att helt hålla sig borta från Baltikum.

Men om man väljer att inte se fonden som en separat och fristående enhet från alla andra fonder under fondförvaltarens paraply, finns det större möjligheter. Om man inte hittar köpare på marknaden, kan man alltid låta någon annan av de fonder man förvaltar, köpa tillgångarna.

På det sättet har East Capital agerat.

I december 2005 uppgick det förvaltade kapitalet i Baltikumfonden till 3,4 miljarder kronor. Då ägde också fonden 2,2 miljoner aktier i onoterade lettiska banken Parex. Rysslandsfonden ägde samtidigt 300 000 aktier i Parex och Östeuropafonden 100 000 aktier.

Ett år senare hade det förvaltade kapitalet i Baltikumfonden krympt till 1,9 miljarder, samtidigt som fondens innehav i Parex minskat från 2,2 miljoner till 358 000 aktier.

Rysslandsfonden hade samtidigt ökat sitt innehav från 300 000 till 1,57 miljoner aktier och Östeuropafonden hade ökat till 670 000 aktier i Parex. I oktober 2008 fanns inga Parexaktier i Baltikumfonden. I Rysslandsfonden och Östeuropafonden hade innehaven samtidigt ökat till 1,8 miljoner respektive närmare 800 000 aktier.

Det var alltså framför allt ägarna i Rysslandsfonden som fick ta smällen när bankkrisen slog till på allvar i höstas och Lettlands regering i november fick ta över den onoterade krisbanken Parex.

Efter det statliga övertagandet har East Capital skrivit ned aktiernas värde med 80 procent. Men det var från en all-time high-värdering.

Samtidigt som aktiekurserna i svenska bankerna SEB och Swedbank, men relativt stor och problematisk exponering mot Baltikum, rasade mer eller mindre konstant, skrev East Capital upp värdet på Parex.

Trots den globala finansiella oron och den ekonomiska och politiska turbulensen i Baltikum skrev man upp bankens värde med 18 procent i början av 2008.

Annons
X
Annons
X
X
X
X
Annons
X