Annons
X
Annons
X

Ryskt flyg övade för att stoppa Nato

De ryska bombplanens övningsanfall nära Sverige i påskas skedde för att hindra Nato att flyga förstärkningar till Baltikum genom svenskt luftrum i händelse av krig. Det säger Lettlands försvarsminister Artis Pabriks.

GRAFIK OVAN: SÅ KAN SVERIGE HAMNA I KLÄM

VILNIUS-STOCKHOLM Försvarsministern kritiserar också att den svenska försvarsberedningen i morgon lägger fram sin säkerhetspolitiska analys av omvärlden utan att ha besökt Baltikum.

SvD:s avslöjande om att ryskt bombflyg på långfredagsnatten övade anfall mot mål i Stockholmsområdet och Sydsverige har väckt stor uppmärksamhet i omvärlden. Den svenska incidentjakten stod kvar på marken, medan Nato lyfte mot den ryska styrkan vid Gotska sandön. Natolandet Lettlands försvarsminister Artis Pabriks är väl informerad:

– Det var en verklig simulering av en attack, om det en dag skulle behövas, säger Artis Pabriks som berättar om liknande simulerade ryska angrepp mot Baltikum.

Annons
X

Hans slutsats är att Ryssland övar för en militär insats mot de militärt svagare baltiska staterna. Men ska detta lyckas måste Ryssland också hindra förstärkningar från övriga Natoländer ( se grafik).

– Det är ingen stor hemlighet att om det skulle bli någon slags invasion så behöver de baltiska staterna få stöd från väster, säger Artis Pabriks och visar på en karta hur sjö- och landvägen kan blockeras så att den enda återstående livlinan går via Sverige.

– Om man klipper av här så är vi lämnade åt oss själva. Jag anser att det var ryssarnas syfte. Det passar väl samman. Övningen mot Sverige är som en pjäs i ett schackspel, man måste också se de andra pjäserna för att förstå hur partiet spelas, säger Artis Pabriks.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Sverige skulle alltså – utan att vara med i Nato – hamna i frontlinjen i en militär konflikt Ryssland-Nato. För detta talar också att Sverige i en ensidig solidaritetsförklaring från 2008 och framåt deklarerat att om EU-länder (som balterna) skulle hotas så ska vi ”ta emot och ge militärt stöd”.

    Litauens försvarsminister åren 2008–2012 var Rasa Jukneviciene, nu parlamentsledamot. Hon drar samma slutsats som Pabriks om bombövningen mot Sverige.

    – Naturligtvis. Det behövs ju bara en blick på kartan för att se vad som krävs för att försvara de baltiska länderna. För stödet till oss är svenskt territorium mycket viktigt.

    Hon anser att den ryska upprustning som nu sker bygger på en rysk förväntan om att EU och Nato försvagas. Ryssland kan om fem-tio år ha kapacitet att testa hur starkt Nato är genom att ta till militära maktmedel mot länder i det forna Sovjetimperiet. Därmed ser hon också ett politiskt syfte med övningen mot Sverige.

    – Ryssarna vill få andra Nato-länder att fundera på att det kan bli mycket riskfyllt att försvara oss, säger Rasa Jukneviciene.

    Hur Rysslands upprustning ska bedömas är redan en het potatis för försvarsberedningen med de åtta riksdagspartierna. Beredningens omvärldsanalys läggs fram i morgon för att utgöra grund för 2015 års försvarsbeslut. Men in i det sista har politikerna varit oense om den ryska bombövningen ens ska nämnas i det 200-sidiga betänkandet.

    Beredningens arbete ifrågasätts av balterna eftersom den rest till elva olika länder (bland annat Egypten och Singapore), men inte till Sveriges nära grannländer Estland, Lettland och Litauen.

    – Det är mycket illa, kritiserar Lettlands försvarsminister Artis Pabriks.

    Försvarsberedningens huvudsekreterare Tommy Åkesson bemöter kritiken med att den säkerhetspolitiska rapport som läggs fram i morgon har ett större perspektiv. Inför nästa rapport som är försvarspolitisk kommer beredningen att besöka Baltikum.

    Men Artis Pabriks får medhåll av försvarsanalytikern Johan Tunberger:

    – Det är oförklarligt att beredningen inte besökt de baltiska länderna. Hela det forna Sovjetimperiet är en riskfaktor. Ryssarna försöker utöka sitt inflytande och militära maktmedel kan spela en roll, vilket Sverige gör klokt i att bevaka, säger han som tillägger:

    – Dessutom tillhör det vanlig diplomatisk hyfs att konsultera grannländerna. Vi lever i ett internationellt sammanhang och vad stormakter och närliggande stater tycker och tänker i säkerhetspolitiska frågor är mycket viktigt.

    Ryssland har ännu inte officiellt kommenterat flygövningen i påskas. Sveriges utrikesminister Carl Bildt har tonat ner händelsen och har sagt att han inte ser Rysslands upprustning som hotfull.

    I kläm mellan Nato och Ryssland

    svd.se
    Annons
    X
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X