Annons
X
Annons
X
Världen
Analys

Jan Blomgren: ”Ryska hotet betydligt överdrivet”

Folkpartiledaren Jan Björklund har kastat in nytt bränsle i försvarsdebatten. Kraven på ökade anslag är en sak, motiveringen att ”det ryska hotet har ökat” känns dock gammalmodigt och betydligt överdrivet.

Ryska soldater på Röda torget i Moskva vid förra årets firande av segern över nazisterna under andra världskriget.

Ryska soldater på Röda torget i Moskva vid förra årets firande av segern över nazisterna under andra världskriget. Foto: AP

Utvecklingen i Ryssland ger förvisso många skäl till oro. Den nygamle presidenten Vladimir Putin har på kort tid dramatiskt ökat trycket mot oliktänkare, från försvarare av mänskliga rättigheter till politiska konkurrenter. Detta är ett stort problem, men i första hand för Ryssland.

Den nödvändiga moderniseringen av det ryska försvaret, som inleddes av försvarsministern Anatolij Serdjukov, har gått i stå. Serdjukov själv fick sparken efter allvarliga anklagelser om korruption och hans motståndare var bland annat upprörda över inköp av krigsmateriel från utlandet.

Serdjukovs förödmjukade fall innebar att den ryska vapenlobbyn tog en seger, vilket i praktiken innebär att Ryssland även framgent kommer att förse sina förband med inhemsk, ofta omodern materiel. Den avslöjade omfattande korruptionen visar på tillståndet i det ryska försvaret, som präglas av dålig disciplin, ineffektivitet och underbemanning.

Annons
X

Serdjukovs nedskärningar innebar en halvering av de värnpliktiga soldaterna till en miljon, även detta är svårt att klara. I dag saknas omkring 25 procent för att brigaderna ska vara effektiva och den demografiska situationen gör luckorna än större kommande år.

Rysslands strategiska intresse har också förändrats efter Sovjetunionens upplösning. I dag fokuseras intresset på grannländerna. Kazakstan och Vitryssland är redan hårt knutna till Moskva, bland annat genom en tullunion. Georgien och Ukraina har dock anledning att vara oroade och Ryssland är berett att gå långt för att stoppa dessa länder från en anslutning till Nato.

Estland, Lettland och Litauens anslutning till EU och Nato innebär att Sverige fått en ”sköld” mot Ryssland. Det är svårt att se en krigssituation där Sverige skulle bli attackerat utan att baltstaterna – och därmed Väst - redan blivit engagerade. Det är något som Putin och makteliten kring honom knappast är beredda att riskera, inte bara av militära skäl.

Hela den ryska makteliten av dollarmiljardärer har nämligen huvuddelen av sina tillgångar i fastigheter och på bankkonton i Väst. Dessutom har de i många fall redan sina familjer placerade i Väst. Av rent egoistiska skäl finns alltså en starkt återhållande kraft för att Ryssland militärt skulle vilja/våga utmana Väst.

Politiskt kommer retoriken mot i första hand USA säkert fortsätta. Men för Ryssland ligger den verkliga hotbilden i ett annat väderstreck. I öst innebär det överbefolkade Kinas uppgång ett strategiskt hot mot glest befolkade Sibirien och från sydost finns ett växande hot i form av militanta islamister. Det ryska militära intresset för Sverige har ingen hög prioritet.

Annons
X

Ryska soldater på Röda torget i Moskva vid förra årets firande av segern över nazisterna under andra världskriget.

Foto: AP Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X