Annons
X
Annons
X
Ledare
Gäst

Rysk toppekonom avslöjar: Ännu ingen botten på krisen

(uppdaterad)
Säkerhetsrådet

Den ryska ekonomin är på väg att spåra ur. Inga prognoser lovar något gott: nedgången kommer att fortsätta och levnadsstandarden att sjunka. Novaja gazetas reporter Jevgenij Andrejev har intervjuat den tidigare vice finansministern och förste vice ordföranden i centralbanken Sergej Aleksasjenko.

Kan Rysslands utrikesminister Lavrov prata upp oljepriset? Här ett försök i Arabemiraten.

Kan Rysslands utrikesminister Lavrov prata upp oljepriset? Här ett försök i Arabemiraten. Foto: Kamran Jebreili / TT NYHETSBYRÅN

Nedgången i BNP under förra året blir enligt preliminära siffror 3,8 - 3,9 procent. Hade det kunnat vara värre, eller kan det inte bli värre?

– En nedgång i BNP med nästan 4 procent är mycket. Om vi tittar på besvärliga perioder i mer utvecklade ekonomier, om vi undantar den senaste globala finanskrisen, brukar nedgången inte ligga över 0,5 - 1 procent. Å andra sidan var nedgången i den ryska ekonomin under 2008-2009 från topp till botten 10 procent.

Stäng

POLITISKA CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – Tove Lifvendahls kommentarer direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Regeringen säger också att det kunde ha varit värre nu. Och det hade det, men man måste då komma ihåg att dagens minus 3,9 procent har uppkommit i ett läge med, hur märkligt det än kan låta, gynnsam yttre konjunktur. Visst, oljepriset har sjunkit, men inte efterfrågan på ryska råvaror.

    Annons
    X

    – Nedgången i ekonomin gäller interna faktorer, och det är i första hand allmänheten som blivit lidande. 2008 dök ekonomin med 10 procent, medan hushållens konsumtion minskade med 4 procent. Nu är det precis tvärtom. Därför är dagens kris mycket allvarligare och mycket mer kännbar just för medborgarna.

    Hade man kunnat undvika nedgången, och vad skulle man i så fall ha behövt göra?

    – Inbromsningen i den ryska ekonomin började egentligen inte förra året utan tidigare. Det har skett en stadig inbromsning sedan mitten av 2012. Under första halvan av 2014, när oljepriset fortfarande låg över 100 dollar per fat, växte ekonomin med 0,7 procent. Därför anser jag att nedgången i princip inte gått att undvika.

    – Den var objektivt betingad, i första hand av det faktum att det ryska näringslivet börjat dra ner på investeringarna. Och utan investeringar kan ingen ekonomi växa. I ett läge med sanktioner och motsanktioner, minskade investeringar och fallande oljepriser, som påverkar handeln och finanssektorn, fanns det ingen möjlighet att på något avgörande sätt förändra situationen.

    Men vad är det då i första hand som varit avgörande för dagens kris, är det yttre faktorer, som sanktioner och fallande oljepriser, eller handlar det om interna orsaker?

    – Det är fråga om interna orsaker. Marknadsekonomin har själv, utan att vänta på instruktion från myndigheterna, anpassat sig till dagens chocker. Den nuvarande krisen är i hög grad skapad av människohand. Nedgången i investeringar beror först och främst på att systemet för skydd av äganderätten i Ryssland i realiteten ödelagts, och det är i sin tur ett resultat av den demontering av de politiska institutionerna som skett i landet under de senaste 15 åren.

    Vad är er prognos: vad kommer att hända med den ryska ekonomin under 2016?

    – Under de närmaste två-tre åren kommer BNP-utvecklingen att ligga i en snäv korridor mellan minus 1 och plus 1. Grovt uttryckt kan man säga att vid ett oljepris på 40 dollar blir utvecklingen lika med noll, och vid 30 dollar minus en procent.

    – Men jag håller inte med om de uttalanden man ofta hört upprepas på senare tid om att vi nu skulle ha nått botten, och att vi nästan skulle vara dömda att se en tillväxt. Än ser vi ingen botten. Det finns inget som tyder på att den ryska ekonomin skulle vara redo att börja växa.

    Vad har ni för uppfattning om regeringens krisåtgärder?

    – På det hela taget har regeringen ingen plan. Och man vidtar inga som helst krisåtgärder, om man inte ska se nedskärningarna i statens utgifter som sådana. Jag har intrycket att regeringen befinner sig i ett slags dvalatillstånd.

    – "Ni ska vara tacksamma för att vi inte gjort några misstag. Nu kommer det snart säkert att bli bättre”, det var budskapet jag uppfattade på det nyligen genomförda Gajdarforumet. Regeringen räknar mer med basens statistiska effekt, att nedgången ska ta slut av sig själv, och att oljepriset någon gång trots allt måste stabiliseras.

    Vilka åtgärder borde myndigheterna vidta i första hand?

    – För att radikalt förändra situationen är det inte ekonomiska åtgärder som behövs. Inte sådana som ekonomiministeriet eller centralbanken har i sin verktygslåda. Det är en fråga om politiska reformer, politisk konkurrens, oberoende domstolar, allas likhet inför lagen och kamp mot korruptionen. För att åstadkomma en systemförbättring av läget inom ekonomin måste man ta itu med politiska reformer.

    Samtidigt är alla just nu mest bekymrade över rubelkursen. Hur logiskt är det som händer med valutakursen just nu?

    – Tidigare fick vi ofta höra från våra ledare att Ryssland har en enorm valutareserv, att vi i fråga om valutareservens storlek intar vad vissa säger är en tredjeplats, andra en femteplats i världen. Men idag kan vi inte påstå att valutareserven är enormt stor. I slutet av 2014 och början av 2015 kom det till en stor och för Ryssland mycket ovanlig diskussion mellan regeringen, centralbanken och presidentadministrationen, där resultatet blev att centralbanken lyckades övertyga alla övriga om att reserverna inte alls är så stora och att det är meningslöst att slösa dem på att stötta rubelkursen.

    – Erfarenheterna från 2008 och 2014 visade att man kan göra av med hur stora reserver som helst och göra det ganska snabbt, men att det är omöjligt att bryta en marknadstrend. Därför är den officiella hållningen hos såväl centralbanken som presidentadministrationen idag att reserverna visserligen inte är små, men att de ligger på en nivå som gör att det vore fel att minska dem ytterligare.

    Finns det några tillväxtmotorer i den ryska ekonomin, eller är allt hopp knutet till att oljan förr eller senare på nytt måste bli dyrare?

    – Jag ser idag inga som helst tillväxtmotorer. Presidenten och premiärministern hävdar att det är de statliga bolagen, särskilt inom försvarsindustrin, som idag utgör en sådan tillväxtmotor. Men praktisk erfarenhet visar att försvarsindustrin isolerat sig från resten av ekonomin och inte ger någonting tillbaka för de kolossala budgetmedel, materiella och mänskliga resurser som den tilldelas. Det enda som kan bli en tillväxtmotor för vår ekonomi, det är en investeringsboom.

    – Investeringar i en ekonomi, det är ungefär det samma som bränsle till en bil. Man kan förstås ställa frågan: om vi ställer bilen i en nerförsbacke kommer den väl att rulla? Det kommer den naturligtvis att göra. Nerförsbacken för Ryssland, det är oljepriset. Om backen är mycket brant, om oljepriset blir riktigt högt, kommer bilen att rulla fortare och längre. Men om den inte får någon bensin så kommer den i alla fall förr eller senare att stanna.

    Har försöken att ersätta importen gett någon impuls till den inhemska produktionen?

    – En viss impuls; om man tittar på statistikmyndighetens rapport ser man att tillverkningen av ost och ostprodukter i Ryssland ökat med över 20 procent Men frågan är om den ryska allmänheten är nöjd med att den i stället för ost får ostprodukter. Idag finns ingen ledig kapacitet i ekonomin, och att snabbt öka produktionen utan tillgång till ledig kapacitet klarar inte ekonomin. Det behövs tid, ny teknologi och ny utrustning.

    – Dessutom är det så att västs sanktioner tydligt begränsar utländska affärsintressens lust att investera i Ryssland på grund av den politiska risken. Så vi har en ond cirkel; vi har ingen ny kapacitet, det behövs tid och utrustning för att bygga den, men ingen är för närvarande villig att leverera den. I det stora hela kommer försöken att ersätta importen inte att märkas, och de kommer helt säkert inte att bli någon tillväxtmotor.

    Hur ser ni på läget inom den ryska banksektorn?

    – Jag förutser ingen systemkris för banksektorn i Ryssland. Det är den goda nyheten. Den dåliga är att centralbanken tyvärr inte lyckas att väsentligen höja kvaliteten på tillsynen av bankerna, upptäcka de överdrivna risker som bankerna tar och skydda spararna och bankkunderna mot riskerna. Av någon anledning ser centralbanken riskerna bara i den stund som man ur den ena eller andra banken lyckats stjäla allt som går att stjäla.

    Är centralbankens taktik riktig i fråga om styrräntan, som legat still på 11 procent sedan september 2015?

    – Den är riktig, eftersom vi än så länge inte sett några särskilda framgångar för centralbanken med att pressa inflationen och allmänhetens förväntningar och oro i fråga om inflationen vuxit ganska stadigt sedan 2015. Centralbankens styrränta ligger lägre än det årliga inflationsindex, som blev nästan 13 procent för förra året.

    – Jag hör till de monetarister som anser att inflation är en penningfaktor och att det i första hand är just penningpolitiken som påverkar den. Man kan inte sänka räntan i ett läge med hög inflation. Så länge centralbanken inte lyckas få ned inflationen är det fel att sänka räntan.

    Hur ska medelryssen idag agera på konsumtionsmarknaden: spara, handla varor eller köpa utländsk valuta?

    – Tyvärr har den genomsnittlige ryssen inga besparingar. Undersökningar visar att två tredjedelar av hushållen saknar sådana. För den som trots allt har sparade pengar är det klokt i en situation med hög inflation och starkt beroende för rubelkursen av oljepriset att dela besparingarna i en viss proportion mellan rubel och utländsk valuta. Att välja bara rubel eller bara utländsk valuta kan visa sig vara fel, då det är omöjligt att sia om hur oljepriset kommer att utvecklas.

    Översättning: Bengt Eriksson. Intervjun har publicerats i den ryska tidningen Novaja gazeta (22/1).

    Redaktionens lästips! Statsvetarprofessorn Alexander Motyl analyserar i Foreign Affairs den kommande ryska regimkrisen.

    Annons

    Kan Rysslands utrikesminister Lavrov prata upp oljepriset? Här ett försök i Arabemiraten.

    Foto: Kamran Jebreili / TT NYHETSBYRÅN Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X