Annons
X
Annons
X

Romson: Regeringen måste utstå hårdare klimatgranskning

Senast 2045 ska Sverige nå noll nettoutsläpp av växthusgaser, är beskedet från en enig miljömålsberedning. Klimatminister Åsa Romson (MP) ser stora möjligheter att målet uppnås snabbare än så.

Klimathotet
Klimatminister Åsa Romson (MP).

Klimatminister Åsa Romson (MP). Foto: Marcus Ericsson/TT

Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser, för att därefter nå negativa utsläpp. Det – och en klimatlag – har sju av riksdagens partier enats om.

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) var nöjd efter att Miljömålsberedningen presenterat sitt förslag.

Hur viktigt var det att få till en klimatlag?

Annons
X

– Det är lika viktigt för Sverige som klimatavtalet i Paris var för världen. Det löser inte frågan i sig, men det skapar en väldigt mycket bättre förutsättning för att vi ska få en klimatpolitik där vi är överens brett om ramarna och oavsett regering och oavsett regering har man ett regelverk att förhålla sig till. Man får en oberoende bedömning på sin klimatpolitik och riksdagen har möjlighet att ta ansvar för den långsiktighet som krävs i klimatpolitiken, utan för den sakens skull gå in på detaljer som varje regering kommer att behöva sätta sitt värde och bedömning på.

Vad kommer lagen att göra för skillnad i praktiken?

– I praktiken kommer det att innebära lite mer jobb för regeringen. Och att regeringen måste utstå mer granskning när det gäller klimatpolitiken. Och jag tillhör ju dem som välkomnar det.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Den process som följer nu i vår, där Miljömålsberedningen ska föreslå etappmål och styrmedel – hur viktig blir den?

    – Vi vet från de internationella diskussionerna hur viktigt det är att både ha ett långsiktigt mål och att försöka precisera både utsläppsbanor och mål i närtid, men också specifika strategier och typer av mål för olika sektorer och delar av samhället.

    – Vi vet att det finns sektorer i samhället som står nära att helt kunna klara sig på förnybara bränslen, och de finns de som ligger väldigt långt borta. Då tror jag att det är viktigt att politiken ger en viss rågång, för det här handlar trots allt om aktörer i hela samhället som ska känna en trygghet i hur de ska handla oavsett val och regeringar.

    Hur stor tilltro sätter du till ny teknik för att ge processen mot nollutsläpp en extra skjuts?

    – Jag skulle vilja säga att jag tror inte att vi behöver jättemycket ny teknik för att klara omställningen. Vi har egentligen all teknik vi behöver för att kunna bli hundra procent fossilfria. Det vi inte har är marknader för det. Vi har inte en ekonomi som klarar det, än så länge. Det är alldeles för billigt med fossila bränslen.

    – Det jag däremot sätter ganska stor tilltro till och som ännu inte skett – och som vi inte vet hur snabbt det går – det är olika typer av det som kallas för beteende- eller vaneförändringar som inte är helt lätta att styra ingenjörsmässigt.

    Det nya klimatmålet föreslås bli nettonoll till 2045. Ofta når man de mål som sätts fortare än tänkt. Hur ser du på möjligheten till det i det här fallet?

    – Erfarenheten är att man ofta är mer rädd för klimatpolitiken än för klimatförändringarna. Jag skulle säga att nu har vi kommit i ett läge där vi är tillräckligt rädda för klimatförändringarna – även som politiker. Möjligen har vi också fått ett bevis för att vi inte behöver vara rädda för klimatpolitiken, eftersom målen oftast uppfylls snabbare än vi tror. Därför tycker jag att det är klokt att som Miljömålsberedningen sätta ett golv: Senast 2045 ska vi nå minst 85 procent under de utsläpp från Sverige som vi hade 1990. Det indikerar att saker kan gå fortare.

    Så hur stora är chanserna att det går fortare?

    – Stora, skulle jag säga.

    Annons

    Klimatminister Åsa Romson (MP).

    Foto: Marcus Ericsson/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X