Annons
X
Annons
X

”Riskerna med sötningsmedel är överdrivna”

Socialstyrelsen bedömde att aspartam var helt säkert i sin rapport, Kost vid diabetes, skriver SvD:s träningskrönikör Jacob Gudiol.

Socialstyrelsen bedömde att aspartam var helt säkert i sin rapport, Kost vid diabetes, skriver SvD:s träningskrönikör Jacob Gudiol. Foto: COLOURBOX

Jag ska börja den här krönikan med att säga att jag sällan dricker någon form av läsk eller annan söt dryck. Jag håller mig ganska strikt till vatten och mjölk. Det är ingen tvekan om att vatten i de allra flesta situationerna är det bästa valet.

Men någon gång varje vecka vill jag dricka någon form av söt dryck och då är det alltid dryck sötad med sötningsmedel jag väljer. Jag gör det eftersom det helt enkelt är det bästa valet och vill du följa evidens och ta rationella beslut så ska det också vara ditt val. Låt oss titta på varför.

Vad är sämst för vikten?

Annons
X

Ett vanligt påstående när det gäller sötningsmedel är att det, precis som socker, trickar ett ”sötsug” som i sin tur gör att man äter mer av annat. Så trots att det inte finns några kalorier i själva drycken ska du alltså per automatik äta mer av annan mat och på så sätt ändå gå upp i vikt.

Läsk, saft, sportdrycker, energidrycker, smaksatt drickyoghurt med mera borde med andra ord i princip komma med en varningstext.

Detta är ett påstående som rent hypotetiskt skulle kunna vara möjligt. Dryck med sötningsmedel är trots allt inte vatten*, det ger en söt smak som vi tycker om och som många av oss gärna vill ha mer av. Problemet är bara att det inte finns några belägg alls för att det faktiskt blir så trots massor av studier på området (1). Den enda formen av studier där man sett ett samband mellan drycker sötade med sötningsmedel och högre vikt är så kallad epidemiologi. Det du har där är ett exempel på besökaren som beställer två Big Mac med stor pommes och sen tar en lightläsk till det. Det är alltså en association.

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    När du istället säger till folk att börja dricka lightläsk händer ingenting med dessa personers vikt även om du följer dem över flera månader (2, 3, 4). Det här är en mycket bättre form av studie då den tar bort alla de där obesvarade frågorna från epidemiologin.

    Säger du istället till människor att dricka läsk blir resultatet viktuppgång (2, 3, 4). En översiktsartikel från 2013 kom fram till följande slutsatser när det gäller sockersötad dryck (4):

    • Människor som dricker läsk går upp mer i vikt

    • Effekten ses redan vid ett dagligt intag av endast 35 cl läsk

    • Viktuppgången ökar om du dricker mer läsk – det finns alltså ett dosrelaterat samband

    • Om du säger till människor att börja dricka läsk går de upp i vikt

    • Om du säger till dem att sluta dricka läsk går de ner i vikt

    • Resultaten gäller också barn

    Läsk, saft, sportdrycker, energidrycker, smaksatt drickyoghurt med mera borde med andra ord i princip komma med en varningstext. Det finns ingen annan kategori av livsmedel som det finns så starka bevis för att det ökar risken för övervikt så som sockersötade drycker.

    Hur blir då resultatet när du i studier får människor att byta ut sockersötad dryck mot lightdryck och andra kalorifria drycker? Resultatet blir faktiskt en liten viktnedgång (6, 7). Faktum är att i samma översiktsartikel som jag nämnde tidigare kom man faktiskt fram till att effekten från att få barn att byta sina sockersötade drycker mot lightvarianter var större än den effekt man sett i studier där man försökt sig på hela skolinterventioner där målet varit att barnen ska lära sig en hälsosam livsstil med förändringar både i mat och motionsvanor (4).

    Men är inte sötningsmedel farligt då?

    Ett annat vanligt påstående kring sötningsmedel är att det är farligt, som att ”kemikalier ger cancer” och liknande. De här påståendena kan som bäst sägas baseras på ganska starka spekulationer. Mer rimligt hade varit att säga att de är baserade på i princip ingenting. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) kom 2013 ut med en rapport på sötningsmedlet aspartam som är det absolut vanligaste i drycker** och slutsatsen att det inte finns några kända risker i de mängder som räknas som accepterat dagligt intag (8). Och då ligger i princip alla människor långt under den gränsen som du behöver dricka drygt 4 liter läsk dagligen för att nå upp till. Flera andra forskargrupper och organisationer har kommit fram till precis samma sak som EFSA (9, 10, 11) och aspartam är också ett godkänt tillsatsämne i hela världen och även Socialstyrelsen bedömde att aspartam var helt säkert i sin rapport, Kost vid diabetes.

    Tar vi istället och tittar på socker så är bilden återigen en helt annan. Som du nu redan vet har man visat att människor som dricker sockersötade drycker är i ökad risk för att gå upp i vikt (5). Viktuppgång är i sig en väldigt negativ faktor för hälsan och i studierna nämnda tidigare där man sett viktuppgång när man gett folk sockersötad dryck varje dag har man även sett negativa effekter på hälsan (2, 4). Men även utan viktuppgång så har man visat att tillsatt socker har negativ inverkan på flera hälsomarkörer i interventionsstudier där man får folk att äta mer socker (12).

    Epidemiologiskt finns det även ett klart samband med sockersötade drycker och ökad risk för diabetes typ 2 medan samma samband är otydligt när det gäller drycker sötade med sötningsmedel (13). Andra sjukdomar kopplade till sockersötade drycker i flera epidemiologiska studier är fettlever, gikt, hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck samt metabola syndromet (14).

    Vad blir din slutsats?

    Baserat på all den informationen här ovanför så väljer jag alltså drycker med sötningsmedel om jag vill dricka något sött. Det gör jag eftersom det för närvarande, trots mängder av studier, inte finns något stöd för negativa effekter av dessa drycker sötade med sötningsmedel i mycket högre doser än de jag får i mig vid mina enstaka intag.

    För socker däremot finns det i många studier som visar på negativa effekter. Bara på en månad kan dagligt läskdrickande ge viktuppgång (15) och försämrade hälsovärden (16). Längre interventionsstudier visar tydligare på negativa effekter och epidemiologiskt finns det mycket som pekar mot många negativa hälsoeffekter.

    Så vad väljer du nu om du ”måste” dricka något sött? Vad tror du innebär störst risk att försämra din hälsa?

    • Den här texten handlar ju dock inte om vad som är bäst att dricka. Den handlar om vad som är bäst av drycker sötade med sötningsmedel eller socker. Vill du dricka det som är bäst så är det vatten 99 gånger av 100.

    ** Idag används också stevia som sötningsmedel i vissa produkter. Trots att det marknadsförs som ”naturligt” är stevia som sötningsmedel mycket sämre studerat än aspartam. Det finns än så länge inte något som talar för att stevia skulle vara farligt och på kort sikt verkar det ha likvärdiga effekter med aspartam på aptit och matintag (17)

    Referenser

    1. Miller PE, Perez V. Low-calorie sweeteners and body weight and composition: a meta-analysis of randomized controlled trials and prospective cohort studies. Am J Clin Nutr. 2014 Sep;100(3):765-77.

    2. Maersk M et al. Sucrose-sweetened beverages increase fat storage in the liver, muscle, and visceral fat depot: a 6-mo randomized intervention study. Am J Clin Nutr. 2012 Feb;95(2):283-9.

    3. de Ruyter JC et al. A trial of sugar-free or sugar-sweetened beverages and body weight in children. N Engl J Med. 2012 Oct 11;367(15):1397-406.

    4. Raben A et al. Sucrose compared with artificial sweeteners: different effects on ad libitum food intake and body weight after 10 wk of supplementation in overweight subjects. Am J Clin Nutr. 2002 Oct;76(4):721-9.

    5. Malik VS et al. Sugar-sweetened beverages and weight gain in children and adults: a systematic review and meta-analysis. Am J Clin Nutr. 2013 Oct;98(4):1084-102.

    6. Ebbeling CB et al. A randomized trial of sugar-sweetened beverages and adolescent body weight. N Engl J Med. 2012 Oct 11;367(15):1407-16.

    7. Tate DF et al. Replacing caloric beverages with water or diet beverages for weight loss in adults: main results of the Choose Healthy Options Consciously Everyday (CHOICE) randomized clinical trial. Am J Clin Nutr. 2012 Mar;95(3):555-63.

    8. EFSA, ANS. Panel (EFSA Panel on Food Additives and Nutrient Sources added to Food). Scientific Opinion on the re-evaluation of aspartame (E 951) as a food additive. EFSA Journal, 2013, 11.12: 3496.

    9. Marinovich M et al. Aspartame, low-calorie sweeteners and disease: regulatory safety and epidemiological issues. Food Chem Toxicol. 2013 Oct;60:109-15.

    10. Magnuson BA et al. Aspartame: a safety evaluation based on current use levels, regulations, and toxicological and epidemiological studies. Crit Rev Toxicol. 2007;37(8):629-727.

    11. Renwick AG, Nordmann H. First European conference on aspartame: putting safety and benefits into perspective. Synopsis of presentations and conclusions. Food Chem Toxicol. 2007 Jul;45(7):1308-13.

    12. Te Morenga LA et al. Dietary sugars and cardiometabolic risk: systematic review and meta-analyses of randomized controlled trials of the effects on blood pressure and lipids. Am J Clin Nutr. 2014 May 7;100(1):65-79.

    13. Greenwood DC et al. Association between sugar-sweetened and artificially sweetened soft drinks and type 2 diabetes: systematic review and dose-response meta-analysis of prospective studies. Br J Nutr. 2014 Sep;112(5):725-34.

    14. Bray GA. Energy and fructose from beverages sweetened with sugar or high-fructose corn syrup pose a health risk for some people. Adv Nutr. 2013 Mar 1;4(2):220-5.

    15. Tordoff MG, Alleva AM. Effect of drinking soda sweetened with aspartame or high-fructose corn syrup on food intake and body weight. Am J Clin Nutr. 1990 Jun;51(6):963-9.

    16. Aeberli I et al. Low to moderate sugar-sweetened beverage consumption impairs glucose and lipid metabolism and promotes inflammation in healthy young men: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2011 Aug;94(2):479-85.

    17. Raben A, Richelsen B. Artificial sweeteners: a place in the field of functional foods? Focus on obesity and related metabolic disorders. Curr Opin Clin Nutr Metab Care. 2012 Nov;15(6):597-604.

    * Houchins JA et al. Beverage vs solid fruits and vegetables: effects on energy intake and body weight. Obesity (Silver Spring). 2012 Sep;20(9):1844-50. (Den här studien nämner jag inte specifikt men den visar att också juice ökar risken för viktuppgång. Juice ska dock av allt att döma inte likställas med drycker där man tillsatt socker samtidigt. Juice är dock av allt att döma sämre att dricka än vatten)

    Annons
    Annons
    X

    Socialstyrelsen bedömde att aspartam var helt säkert i sin rapport, Kost vid diabetes, skriver SvD:s träningskrönikör Jacob Gudiol.

    Foto: COLOURBOX Bild 1 av 1
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X