Annons
X
Annons
X

Riksbanken: Då blir Sverige kontantlöst

Kontantanvändningen minskar stadigt år för år. Ny teknik och nya betalningslösningar driver utvecklingen. Om 15 år kan det svenska samhället vara helt kontantlöst, spår Riksbanken. Men osäkerheten är stor.

Debatten om kontanterna

Foto: Jessica Gow och Fredrik Sandberg/TT, och Joakim Ståhl

Kontanter spelar fortfarande en roll i samhället, runt en femtedel av alla betalningar görs med kontanter. Men användningen minskar och på Riksbanken räknar man med att vi någon gång under 2030-talet kommer att vara kontantlösa.

– Vi har sagt runt 2030, men vi vill vara försiktiga och inte säga något exakt datum. Man kommer att gissa fel, säger Björn Segendorf, på Riksbanken, avdelningen finansiell stabilitet, som följer betalningsmarknaden.

I Riksbankens statistik syns det tydligt att värdet på de kontanter som är i omlopp minskar år från år. Under 2010 uppgick värdet av sedlar i cirkulation till 100 miljarder och fem år senare hade beloppet minskat till runt 70 miljarder kronor.

Annons
X

Det genomsnittliga värdet på mynt i cirkulation har dock legat relativt konstant kring drygt 5 miljarder kronor.

– De pengar som är i omlopp finns för att det finns ett behov. Ser man till de olika valörerna så ligger 20-lappen, 50-lappen och 500-lappen relativt konstant.

Den största minskningen står tusenlappen för.

Björn Segendorf menar att statistiken visar på en del av en långsiktig trend, men att det är svårt att utifrån den förutspå kontantbehovet framåt.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Det finns ingen exakt tillförlitlig statistik om kontantanvändningen, utan vi får viss information genom studierna vi gör om svenska folkets betalningsvanor, säger Björn Segendorf, som tror att kontantanvändandet kommer att fortsätta minska, men att det är svårt att säga i vilken takt.

    Just nu pågår också Riksbankens sedel och myntutbyte där nästa steg är att de äldre tjugo-, femtio- och tusenkronorssedlarna blir ogiltiga den sista juni i år.

    – Vi vet ju inte hur mycket av dessa som kommer att växlas in mot nya. Vi vet ju inte heller hur mycket pengar som ligger hemma hos folk, säger Björn Segendorf.

    Den tekniska utvecklingen som föder nya betallösningar och en teknikvänligt inställd grupp konsumenter bidrar till att betalningar i högre grad sker på andra sätt än med just kontanter. Förutom de traditionella bankkorten Visa och Mastercard finns numer andra betalningslösning som Swish, Seqr, Izettle.

    – Ju fler alternativ som finns, desto enklare är det att välja att betala elektroniskt, säger Björn Segendorf och påpekar att just Swish har bidragit till att betalaningar mellan privatpersoner numera inte måste ske med kontanter.

    Numera har även flera av bankerna öppnat upp möjligheterna för barn att skaffa bankkort. Vissa av dem har lättat på åldersgränserna, så att det är upp till föräldrarna att avgöra om barnet klarar av det. Och bankerna kommer i närtid att lansera nya kontaktlösa betalkort, som inte behöver stoppas in en läsare utan räcker med att hålla fram ovanför den, ungefär som SL:s kort fungerar.

    – Tekniken driver, det här är ytterligare ett sätt som kan påverka kontantanvändningen, säger Björn Segendorf.

    Internationellt sticker Sverige ut sett till hur kontantanvändandet har minskat. Björn Segendorf pekar på att utvecklingen är liknande i Norge och att det finns ett antal faktorer som driver utvecklingen.

    Han nämner att båda länderna har välutbildade och teknikvänliga hushåll som är snabba på att ta åt sig ny teknik. Och att bankerna också är innovativa och snabba på att nyttja ny teknik.

    – Bankerna har en lång samarbetstradition, när det gäller att bygga upp infrastruktur för betalningar. En ny tjänst kan ganska snabbt nå alla bankkonton och bli använd, säger han.

    Björn Segendorf bedömer också att samhället präglas av stor tillit och förtroende mellan hushåll, företag banker och myndigheter är en faktor.

    – Man vågar använda nya tjänster, och litar på att det är säkert och under kontroll, säger han.

    Även handeln är teknikvänliga och har av flera skäl drivit på för ett minskat kontantanvändande.

    – Arbetsmiljöfrågor som rånrisk, och nickelallergi av mynthanteringen är två sådana drivkrafter.

    Annons
    Foto: Jessica Gow och Fredrik Sandberg/TT, och Joakim Ståhl Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X