Svenskar reser allt mer och allt längre bort. Det är också fler och fler utländska turister som kommer till Sverige. Men det ökande resandet har också ett pris för miljön. För att få en uppfattning om hur stor påverkan branschen har på klimatet har docent Stefan Gössling vid Lunds universitet gjort en studie tillsammans med Michael Hall vid universitetet i Christchurch, Nya Zeeland.

Deras slutsats är att den svenska turistnäringen står för 10 procent av landets totala utsläpp av koldioxid. Det är dubbelt så mycket som från turismen i världen som helhet, som står för 5 procent enligt UNWTO (FN-organet World Tourism Organization).

Störst klimatpåverkan orsakar resorna till och från resmålet – framför allt flygresorna. En annan tung post är de aktiviteterna som turister i Sverige företar sig. Ytterligare en är övernattningarna på hotell. Inom de här områdena bör branschen vidta åtgärder, anser Stefan Gössling. Han är kritisk till att turistnäringen inte visar något krismedvetande i klimatfrågan.

–Övriga sektorer i samhället arbetar med att minska sina utsläpp, men den svenska turistindustrin söker nya resmål längre och längre bort, säger han.

Till år 2020 ska EU minska sina utsläpp med 20 eller 30 procent beroende på om även andra länder åtar sig minskningar. Miljöminister Andreas Carlgren har sagt att Sverige ska ha minst lika ambitiösa mål. Under samma ­period kommer utsläppen från turismen istället att öka, och stå för 15 procent av de svenska bidraget av koldioxid. Det innebär att andra sektorer måste minska mer, om turistsektorn ska tillåtas att öka sina utsläpp.

I det sammanhanget kan det vara intressant att notera att turismen bidrar till 2,8 procent av BNP, enligt rapporten.

–Det är rätt dålig ekoeffektivitet, säger Stefan Gössling.

Resor med tåg och långfärdsbuss är miljövänliga sätt att ta sig fram. Flyget och bilresandet står däremot för en stor del av turismens totala klimatutsläpp, tre fjärdedelar. Men bilars utsläpp kommer att minska, förutsatt att det blir fortsatta höjningar av bensinskatten.

Det stora problemet är flyget. Drygt en tredjedel av turismens klimatutsläpp beror på flygresorna och de spås öka i takt med att fler flyger. Mellan 1990 och 2003 ökade flyget 4,3 procent varje år inom EU, och med 3 procent årligen globalt.

Särskilt allvarlig är den kraftiga expansionen av lågprisflyg. Flygresor för några hundralappar leder oundvikligt till ökande utsläpp istället för tvärtom, anser Stefan Gössling.

–Lågprisflyg skapar hypermobila resmönster och sprider en uppfattning att det är möjligt att flyga utan nästan några kostnader alls.

Argumentet att lågprisbolagen skapar nya arbetstillfällen håller inte, anser han och hänvisar till studier som visar att arbeten samtidigt försvinner på andra håll i EU.

I rapporten har forskarna också letat på 19 olika reseorganisationers webbsidor efter information om hur deras verksamhet påverkar klimatet. Bäst betyg får SJ och Scandic hotell, bland de sämsta är Visit Sweden, som arbetar med att marknadsföra Sverige som turistmål.

Visit Sweden kritiseras för att peka ut Asien som en viktig marknad att utveckla, vilket leder till fler långväga flygresor.

–Norska motsvarigheten har medvetet valt att inte satsa på Asien av miljöskäl, påpekar Stefan Gössling.

SAS pekas i rapporten ut som den aktör som sannolikt enskilt står för mest utsläpp av koldioxid. Bolagets flygplan är gamla, deras strategi är att öka antalet flygningar, och kommunikationen utåt är att spela ner flygets roll för klimatförändringarna, enligt Stefan Gössling.