På St Barth kan de rikaste rika unna sig det yppersta. I den fina privatvillan Chant de la mer är det nog bara vovven Yoshi som kan vara omedveten om vilken lyx matte och husse brukar hyra ut.
Förmiddagssolen värmer och kvicksilvret närmar sig redan 30-strecket. Men på terrassen fläktar det skönt. Här i Pointe Milou på St Barths norra kust ligger några av öns vackraste lyxvillor. Chant de la Mer är en av dem. Stor salong, fem sovrum, fem badrum med underbara utomhusduschar i tropisk växtlighet, minst 20 meter pool, jacuzzi. Till och med från köket, som är helt öppet mot balkongen, har man en förtjusande utsikt över det vilda havet som dånar dovt långt därnere. Hundarna Yoshi och Mesaada lufsar omkring till synes oberörda av det paradis de befinner sig i.
Det är husets ägare som tar emot. Hon slank, snygg, i 30-årsåldern, elegant men avslappnat klädd i rosa bomullsbyxor och rosa topp. Han lite enklare i shorts. De bor här, men de hyr också ut hela härligheten. Då åker de själva iväg några veckor med sin båt, eller med privatplanet.
De senaste hyresgästerna var en sydamerikansk familj på fem personer.
– Latinamerikanerna har ofta med sig mycket tjänstefolk, minst en per person, säger hon. Och så hyr de ytterligare en per skalle här.
Förra julen blev det en butler, en chaufför, en kock, en städerska och en servitör, förutom det medhavda tjänstefolket.
– Det är den typen av gäster vi har, säger hon, enkelt och självklart.
Jag slår mig ner i en av sofforna på terrassen. Det luktar hav och harmoni. Välbehag. Och jag vill aldrig resa mig. Men det måste jag förstås.
Champagnen väntar. Gasen i botten och den ljumma vinden sliter i håret. Jag svänger in till lyxhotellet Eden Rock. Frukostbuffén står fortfarande uppdukad och champagnen på kylning i silvriga ishinkar. Nere vid vattnet är massagebordet iordningställt och massören, som har en mjuk fransk brytning när han pratar engelska står redan och väntar. Fransosen vet vad han gör. Snart förlorar jag alla tidsbegrepp. Hör bara havets kluck, känner brisen och då och då några saltstänk mot ansiktet. Sedan blir det lunch på stranden. Trerätters. Gudomligt gott. En fiffig konstruktion puffar ut iskallt vatten genom ett rör under markiserna och vattnet förångar sig genast och kyler ner den heta luften. Efterrätten kommer in – en fantastisk chokladdessert. Och så ett dopp. Perfekt strand, bländande färg på vattnet – det är nästan löjligt drömlikt alltihop. Och på stranden står beachvärdinnan och tar emot med ett exotiskt fruktspett.
Nästa dag är det stängt på Eden Rock. Bröllop. Allt är minutiöst planerat: blomsterarrangemang och avancerad belysning på stranden. Redan för två år sedan bokade paret hela hotellet. De 65 bröllopsgästerna är influgna från USA och knappt hälften av dem bor på hotellet. Resten i hyrda lyxvillor.
Eden Rock har sett många gäster med särskilda önskemål. En lät flyga ner sina idoler Beach Boys, som genomförde en privat konsert från en specialbyggd scen uppriggad på vattnet utanför hotellet.
Det är det rika folket som söker sig till St Barth. Lyckade vackra människor mellan 25 och 40. Oftast i par. Snyggt klädda, men inte uppklädda.
– På St Barth gäller ”Less is More”, säger Helen Burke-Del Giudice, som kanske kan kallas professionell lyxfixare.
– Kändisarna vill helst bara hänga omkring och vara vanliga ett tag, säger hon. Och bli behandlade som vem som helst. Slippa livvakter, autografblock och paparazzi.
Helen kan fixa nästan vad som helst. Hon har just flugit in färska blåbär från Europa – en bristvara i Karibien. Hon flyger in årgångsviner från Paris och tulpaner från Holland och det har hänt att hon flugit in även sushi från en speciell amerikansk restaurang på beställning. Allt hon behöver är några timmar och så förstås lite pengar.
St Barths exklusivitet märks i modebutiker, klubbar, stil och attityd.
Ofta vill båtfolket ha hjälp ombord på lyxjakterna. Helen anställer massörer, kockar och personliga tränare efter önskemål. Manikyr, pedikyr och frisör fixar hon på samma sätt. Den som aldrig vill lämna sin jakt eller sin lyxvilla kan anställa en personlig shoppare som tar hem kläder och smycken i linje med kundens smak.
Shoppingutbudet är digert på den lilla ön.
Nere vid kajen ligger de världsberömda lyxbutikerna vägg i vägg; Cartier, Bvlgari, Luis Vuitton… Och de blir fler och fler.
– Våra kunder är här på semester och de har tid att shoppa, säger en ung kille som jobbar i en av de exklusiva affärerna. Hemma i New York har de inte tid.
St Barth är skattefri zon, så priserna är lägre än i Europa. Men det liknar ändå i många fall fantasisummor, nyligen sålde Bvlgari ett halsband för två miljoner dollar.
Om det finns något som Helen inte kan göra för pengar så finns det med säkerhet någon annan som kan. Larry Gray till exempel. Han flyger chartrade privatplan och bygger fyrverkerier. Ett fyrverkeri på 20 minuter kostar en halv miljon kronor. Lägg till 50 000 så kan du skriva ”I love you” med eldskrift på himlen.
– Jag kan förstås göra hur dyra fyrverkerier som helst, säger Larry. Vi har världens rikaste turister här. De bryr sig inte om några tusen dollar hit eller dit.
Det är svårt att få öborna att berätta om vilka kändisar de har sett. Diskretion är öns signum. Det är det man lever på och det vet folk. Men över jul är stämningen lite annorlunda. Då kommer de som vill visa upp sig – de som tycker att det är viktigt att synas på rätt ställe med rätt sällskap.
– Över jul blir det flashigare. Då kommer showbizfolket från Hollywood. Då får vi hit de allra rikaste. Bortskämda, märkvärdiga människor, säger Larry.
Och så kommer mycket businessfolk från New York, många känner varandra, och många kommer tillbaka varje år. De bokar sina restaurangbesök mer än ett halvår i förväg. Samma restauranger varje år, samma dagar som alltid.
En av favoriterna är Mayas, en till synes enkel utomhusrestaurang med servitriser klädda i jeans och enkel topp. Vinlistan skvallrar dock om gästernas plånböcker. Champagne, Krug, från 1988 för ca 3 500 kronor till exempel, eller en flaska rött, Château Latour Pauillac från 1986 för 6 500. Maten är utsökt.
De flesta julgästerna har enormt mycket bagage.
– Det är otroligt vilka konstiga saker de reser med, säger en kvinna som hyr ut lyxvillor. De är här i två veckor, men packar för tio månader.
– Över jul kommer de flesta i sina egna privatplan, berättar hon. Ofta åker de själva i ett plan och skickar ytterligare ett plan bara med packningen.
På St Barth finns alla förutsättningar att få sina drömmar uppfyllda. Men det är sällan önskemålen är särskilt glamourösa. Ofta handlar det om rätt trista krav. Som den gången en dam tyckte att luften var dålig och krävde att villauthyrarna skulle fixa ett luftreningsaggregat, men inte vilket som helst. Det skulle vara ett speciellt från Las Vegas, som hon ville att de skulle flyga in samma dag. Och det gjorde de förstås. För sådant är livet på St Barth. Cash is King.
