Cardiff Castle återskapar barndomsbilder av riddarromantik. Sanningen är att Wales kanske mest kända signatur ursprungligen är en romersk befästning, men sedan dess har varje epok satt sitt signum.

I dag är slottet en nygotisk gräddklick som får fungera som inkörsport till en resa härute i det västra av Storbritannien.

LÄS MER: På luffen i England

Bara tre timmar med tåg från Londons flygplatser är landet långt mer lättillgängligt än traktens ortsnamn låter påskina. Försök själva att stava rätt till prins Charles walesiska lantgods Llwynywormwood i nationalparken Brecon Beacons.

Högt uppe från tornet under Wales stolta flagga med sin röda drake anas Cardiffs andra stora sevärdhet – nästan som en bisarr kontrast i sin storslagna modernitet: Millennium Stadium är skådeplats för internationella nöjes- och sportevenemang. Bland annat spelades några av OS-matcherna i fotboll i denna enorma arena som slukar 73000 åskådare.

I city trängs fint och fult om vartannat längs huvudstråket Queen Street. Här ligger också sex smakfullt välhållna arkader som ett bevis på Cardiffs storhetstid under 1800-talet när man gick från fattigbygd till rikemansstad tack vare kolindustrin.

Shoppinggalleriorna rymmer i dag ett färgstarkt kollage av verksamheter: violinbyggare, knappförsäljare, delikatessbutiker – och vad som anses vara världens äldsta skivbutik: Spillers Records från 1894. Här har band från stan, som Manic Street Preachers och Super Furry Animals, fått sina första musikaliska grunder.

–Vi har faktiskt familjer med tre generationer som kommer hit. Barnbarnet köper electronica och farfar klassisk jazz. Det är underbart, säger ägaren Ashli Todd.

För sex år sedan var butiken nära att ge upp på grund av konkurrensen från nätet. Men eftersom man beställer allt vad kunderna vill ha har Spillers också blivit något av Cardiffs musikaliska mötesplats och på något vis lyckats överleva.

–Inte minst vinylen går riktigt bra i dag. Själv har jag alltid gillat att interagera; läsa låttexter, se vilka som medverkar som gästartister...

Inte långt från Spillers ligger stans saluhall i en annan viktoriansk klenod. Efter att ha letat sig förbi försäljningsstånd med walesisk ost, söta kakor och salt smör, ståtar en rockraritet på övervåningen: Kellys Records från 1969. Ägaren Allan Parkins dyker upp bakom några backar av vinyldrömmar från skivbolaget 2 Tone.

–Jag har jobbat över hela världen för ett stort oljebolag, men jag älskar att bo i den här vibrerande universitetsstaden. Vi har en varm kust, är omgivna av berg – och så gör vi fantastisk musik här i stan, säger Allan, som tog över butiken efter sin morbror Kelly.

I Wales har även naturen sin refräng. Bara några mil norr om Cardiff skiftar landskapet färg till knallgrönt. Brecon Beacons är en av landets tre nationalparker, ett landskap med ängar, hedar, raviner och platåer. Får och hästar liksom masar sig fram där de betar alldeles vid vägkanten. Djupt inne i skogen vid floden Usk ligger hotellet Gliffaes.

Huset byggdes på 1880-talet av en kyrkoherde med tydliga italienska influenser. Två kampaniler sticker upp på varsin sida huset. Sedan andra världskriget har hotellet tillhört familjen Brabner. I dag drivs det av barnbarnet Susie med make och två tonårsdöttrar.

–Vi jobbade i London och hade två små barn. När mina föräldrar undrade om vi ville ta över verksamheten för 13 år sedan behövde vi ungefär en sekunds betänketid innan vi bestämde oss, säger Susie Brabner.

På Gliffaes får naturupplevelserna styra. Gästerna kan fiska, vandra i bergen eller cykla. Här blir det varken något spa eller gym, betonar hon.

–Vill folk simma kan de göra det i floden. Vill de träna kan de springa i trädgården. På vintern sitter de här framför brasan.

På väg mot västkusten och landskapet Pembrokeshire görs en behaglig bensträckare vid 1100-talsslottet Carreg Cennen. Läget är dramatiskt där det svävar högt över floden Cennen. Slottet revs efter 300 år av 500 man för att förhindra att erövrare skulle ta över trakten. Men även dagens ruiner känns nästintill ointagliga.

Betydligt mer inbjudande är Tenby, där Wales leker Söderhavet. Vuxna väntar på vågor med sina bodyboards, barn leker med hink och spade. Och framåt kvällen intas The Esplanade med sina bedagade strandhotell with a view.

Vi hoppar in i bilen och viker upp kartan mot St Davids, ute på den västra spetsen. Här vilar en känsla av fiskebyn som växte upp, men fortfarande regerar småskaligheten i form av lokala hantverkare och gallerier.

I Pembrokeshire låg tidigare mängder av väverier, men i dag är Ann och Tom Grime de enda som fortfarande håller trådarna rullande. Förutom att sälja sina mattor i butiken eller skicka dem över hela världen, tillverkar man garn som blir till haute couture av namnkunniga designer i London. Så finns det förstås också alltid plats för en liten tesalong.

–Wales har alltid haft många väverier tack vare alla floder och dalar. En gång i tiden hade varje ort sin egen lilla kvarn. Bara här i dalgången låg sju stycken, berättar Anna Grime på Woollen Mill.

Byn Solva med sitt lugna läge i havsviken skulle kunna fungera som sinnebild för den perfekta lilla fiskebyn. Raul Speek är en kubansk konstnär som driver galleri och kafé i ett före detta kapell på High Street.

Lite längre ner mot hamnen i en enda sympatisk villervalla ligger Antiques & Collectables, med sin devis ”Allt från viktoriana till Beatles memorabilia”. Det låga gatuhuset är också ateljé för keramikern Bobbie Jacobs, som kom hit för snart 30 år sedan efter att ha levt kollektivliv längre norrut i Wales.

– Självklart har saker förändrats sedan vi kom hit, säger Bobbie Jacobs. Då intresserade sig folk för hantverk, i dag har allt blivit så minimalistiskt. Nu kommer man hit för att vara aktiv – cyklar i bergen och vandrar längs kusten. Det är också underbart.

LÄS MER: Kultur och gatufest i Storbritannien
LÄS MER: Isle of Man – kontrasternas ö