1. Niagarafallen
Att köra ut från Upper East Side på Manhattan och leta sig fram till Interstate 80 genom ett virrvarr av avfarter och påfarter visar sig vara resans största köra-rätt-utmaning, men vi klarar oss precis undan de värsta felkörningarna och tar oss genom New Jersey och Pennsylvania.

Sista tredjedelen av sträckan väljer vi en parallell småväg genom Upstate New York för att få en ordentlig titt på vackra Five finger lakes, en serie långsmala sjöar uppradade bredvid varandra, och tar oss en bensträckare i den lilla pittoreska byn Skaneateles. På kvällen når vi den kanadensiska sidan av Niagarafallen och letar upp ett motell för 35 dollar natten.

Nästa dag stiger vi upp tidigt för att titta på fallen. Byggnationen närmast domineras av stora kasinon och hotellkomplex, men ingenting kan ta ifrån naturfenomenet dess skönhet. Inga stora skyddsstängsel skymmer sikten, vilket känns lite härligt läskigt, och man kommer väldigt nära de väldiga forsande vattenmassorna.

2. Cedar Point, Ohio
Cedar Point är en av USA:s största och mest kända nöjesparker med 68 åkattraktioner varav 17 är berg-och-dal-banor. Zachary, som drömt om att åka hit sen barnsben, övertygar mig att detta är värt ett helt dygn av vår resa, och nästa morgon hänger vi på låset när de öppnar.

Jag drabbas av dödsångest när jag ser den första karusellen, som slänger upp människor i loopar med benen dinglande fritt, och vill helst bara gå därifrån – men tar mig samman för Zacharys skull. Efter några åk har jag tuffat till mig, tills det är dags för Top thrill dragster. Detta var den högsta och snabbaste berg-och-dal-banan i världen när den öppnade 2003. I en hastighet av 193 km/timmen skjuts man upp i 90 graders vinkel mot marken, 130 meter upp i luften, och sen rätt ner igen, via en snurr kring banans axel. Jag stålsätter mig och åker. Efteråt är jag överlycklig – det känns som att jag överlevt min egen död.

3. Badlands och Mount Rushmore
Efter 24 timmar i Chicago, där vi äter deep-dish pizza på Lou Malnatis och hänger på barer i trendiga Wicker Park, fortsätter vi västerut. Vi bränner genom Wisconsin, Minnesota och nästan hela South Dakota och kommer till slut fram till den lilla byn Wall där vi övernattar.

Byn ligger alldeles vid entrén till Badlands national park, där vi tillbringar nästa förmiddag. Det var här Dansar med vargar spelades in, och landskapet är förunderligt – prärievidderna bryts av klippor av mjuka sedimentära bergarter som eroderats av vind och vatten. Suset över prärien är så vackert att jag spelar in det på min mobil.

En och en halv timmes bilresa västerut väntar det gigantiska monumentet Mount Rushmore. Jag förväntar mig kitschig Americana men blir förbluffad över konstverkets storslagenhet och klass och fängslad av utställningen som berättar om dess tillkomst. När vi nästa dag fortsätter västerut genom den vackra bergskedjan Black Hills träffar vi på en vild buffel vid vägkanten. Vi vänder bilen, tar foton genom vindrutan och åker rusiga vidare. Mötet med det väldiga djuret blir en av resans absoluta höjdpunkter.

4. Klippiga bergen
Vår resa går vidare söderut. Nu styr vi kosan mot Klippiga bergen. Slickar sydöstra hörnan av Wyoming och styr ner mot Boulder, Colorado, en chic liten universitetsstad nära Denver. Här äter vi fajitas på ett hippt hak och spanar på förbipasserande studenter med yogamatta under armen.

Nästa dag åker vi in i Rocky Mountain national park, och trots att vi vet vad som väntar tappar vi hakan när vi skymtar den första snöförsedda bergstoppen – mitt i heta juli. Nationalparken har konstruerat bilrundor som tar besökarna till olika platser och höjder, och vi väljer den serpentinväg som går högst. Här finns inga bilräcken och ibland blir det inte-våga-titta-läskigt. Å andra sidan är utsikten vidunderlig.

Längst upp på 3713 meter möter ett tundralandskap och det är ordentligt kyligt. Vi gör många stopp, bland annat för att krama snöbollar. Jag drar en lättnadens suck när vi kommer ner på vanliga vägar igen, och firar med att ta ett dopp i Grand Lake.

5. Utah
Vi kör västerut igen längs Interstate 70 genom västra Colorado, och fortfarande har vi inte lämnat Klippiga bergen. Motorvägen går genom tunnlar och bergspass och är ett under av ingenjörskonst. Delar av etappen tillhör de dyraste vägsträckorna i hela landet. Under större delen av sträckan flyter Coloradofloden troget bredvid oss. Vi stannar och övernattar på ett hotell i Grand Junction innan vi rattar vidare genom Utah.

Om vi trodde att vi sett USA:s vackraste väg i Colorado, vet vi snart bättre. När vi svänger söderut på 191:an kör vi igenom Utahs sydöstra hörn och det som inofficiellt kallas Canyon Country. Här utgörs berggrunden av sandsten, i vilken Coloradofloden och dess bifloder skurit ur ett osannolikt landskap. En till synes ändlös öken breder ut sig runt sandstenskatedraler, stenbågar, pelare och platåberg i nyanser från brinnande orange till benvitt. Knappt en människa syns till, och det är inte svårt att förstå att sydöstra Utah var den sista delen av kontinentala USA att bli kartlagt.

Mot gränsen till Arizona kör vi in i Navajo Nation, en semiautonom stat som styrs av infödda amerikaner. Vi hör navajo talas när vi stannar och äter lunch, och det finns gott om stånd längs vägen där invånarna säljer egenproducerade smycken och konsthantverk.

6. Los Angeles
Vi kör vidare ner genom Arizona och stannar två nätter vid Grand Canyon för att ägna det väldiga ravinlandskapet en hel dag, men efter att ha blivit helt förstummade av naturen i Utah är det svårt att bli begeistrad, särskilt med turisthorderna omkring.

Nästa övernattningsstopp är ett 45-gradigt Las Vegas, sen bär det vidare till Los Angeles via lunch på äkta 50-talshaket Peggy Sues 50s diner – ett måste för den som passerar. När vi kör in på Interstate 10 och skyltarna mot Hollywood börjar dyka upp gör vi en high five – vi gjorde det, vi körde över hela kontinenten!

I L.A. väntar en liten semester i semestern. Vi tillbringar helgen hos vänner i Hollywood Hills. Sippar vin vid poolen, äter middag på The Village Idiot och dricker drinkar på The Darkroom. Nästa dag lunchar vi på ljuvliga bondens marknad i Hollywood, och tar parets hund till en hundpark alldeles under Hollywoodskylten.

7. Big Sur/San Francisco
På måndagen, två veckor efter avfärden från New York, äter vi lunch på Urth Caffé i Santa Monica innan vi kör norrut längs Pacific Coast highway. Vi stannar och tar en glass i det lilla danskättade samhället Solvang innan vi fortsätter kustvägen upp mot Big Sur, denna litterärt omsusade 160 kilometer långa ödsliga sträcka söder om Monterey.

I takt med att naturen blir kargare blir det allt glesare mellan husen, men precis innan solen går ner hittar vi restaurangen Nepenthe, en förtjusande timmerstuga som Orson Welles köpte till Rita Hayworth på 1940-talet. Vi äter en förträfflig burgare i ett stort rum med öppen brasa och utsikt över havet.

Nästa dag anländer vi till San Francisco, resans slutmål. Vi firar med ostron och vin på Hog Island Oyster company i The Ferry building, där man kan se ut över Treasure Island.

Resan är den roligaste vi gjort, och när vi sitter där börjar vi planera hur vi ska köra nästa gång, när vi tar den södra rutten.