”På Bali ska du bara släppa din vilja och låta ödet styra. Låt dig förtrollas. Om du sätter emot får du möta motstånd, så släpp kontrollen.”

Förmaningen från en god vän som bott över tolv år på Bali ringer i öronen, men direkt efter passkontrollen laddar jag för att börja köpslå med taxichauffören som målmedvetet närmar sig. Till min förvåning ler mannen brett och säger lugnt: Okej, okej, what ever you like.

Det tar ett tag att vänja sig av med misstänksamhet, stress och västerländskt kontrollbehov, men Bali är milt, vackert och tillmötesgående - och det är precis i det känsloläget jag några veckor senare lämnar ön.

Vare sig man tror på andar, demoner eller levande gudar när man anländer blir man så småningom smått troende. Det går liksom inte att motstå.

Bali är en pytteliten hinduisk plätt i det muslimska Indonesien. Hela 80 procent av balinesernas inkomst kommer från turistindustrin. Denna mjölkko försvann efter två bombattacker i början av 2000-talet, men nu börjar turisterna i sakta mak återvända.

2007 hade ön det högsta antalet besök någonsin, med nästan tre miljoner besökare. Och ön förväntas få en ännu större turist-boom efter premiären av filmen Eat pray love nästa år med Julia Roberts i huvudrollen.

Det är en filmatisering av Elisabeth Gilberts boksuccé med samma namn. Författaren reser till Indien, Italien och Indonesien för att finna sig själv. På Bali hittar hon kärleken och en slags syntes mellan Italien och Indien. Här finns balansen mellan det andliga, inre livet och den yttre njutningen.

Dagens besökare lockas fortfarande av världens bästa surf, stränder och en levande kultur - men det är framför allt den andliga livsstilen och en paradisisk tillvaro som för många blivit den främsta orsaken till att åka hit.

Det är den lilla konstnärsstaden Ubud som har huvudrollen i Gilberts bok. Staden ligger cirka fyra mil inåt landet bland smaragdgröna risfält och tempel. Här är det både lugnare och svalare än vid kusten. Med sina slingrande gator, eko-restauranger, hinduiska tempel, museer och yoga-studios är Ubud centrum för det medvetna Bali.

Överallt är det grönt och trafiken är relativt sparsmakad. Då och då syns kvinnor utföra religiösa ritualer: Uppklädda i traditionella kläder lägger de blommor och rökelse på utvalda platser för att blidka demonerna och hylla gudarna.

Varje vecka, ibland så ofta som varje dag, utförs dessutom ceremonier i de olika templen runtom ön. Många gånger kommer vi inte fram på gatorna för att det är procession. Männen har vita turbaner och blommor i håret, kvinnor balanserar stora berg av frukt på huvudet. Livet fortgår i sakta mak, turisterna till trots.

Det ekologiska kaféet Bali Buddha är inrett i lila och med guldskimrande Buddhastatyer. Lena Svanborg från Uppsala halvligger i soffan medan hon väntar på sin eko-gröt med bananer och kokosmjölk. Hon smuttar på en hälso-drink gjord på spirulina, banan och papaya och berättar att hon precis varit på ett fantastiskt yoga-pass och ska snart på en satsang (ett andligt tal) med gurun Swamiji.

Hon ringer och försöker att få en massagetid på den billiga salongen Sang spa, men de har fullt. Lena jobbar hårt i Sverige halva året och tillbringar resten av tiden utomlands, det här året på Bali. Hon och några vänner från Sverige hyr varsitt hus bland risfälten.

Varje dag rymmer aktiviteter som yoga, frigörande dans, chakra-rening, spa-besök och gemensamma middagar på ekologiska restauranger.

Lena tror att skälet till att Bali har blivit ett andlighetsmekka i första hand är öns skönhet och gåtfullhet. Men även att tillgången på till exempel ekomat styrs av efterfrågan - och i Ubud är behovet stort.

- Jag tror att de amerikaner som började komma hit på 1980-talet upptäckte potentialen och det har sedan spridit sig, säger hon. De som vill festa får söka sig till Kuta eller Seminyak. Här i Ubud är det helt dött kvällstid, man kan liksom inte ligga på en solstol och dricka Piña colada - det finns ju inte ens en strand.

Hennes bror Johan Svanborg är yogalärare och reseledare och brukar åka till Peru och Indien, men har nu tre år i rad återkommit till Bali.

- Magin är verklig här, säger han. Balineserna har inte korrumperats. De utför ceremonier och ritualer till andarna och mediterar dagligen. Här finns allt som tilltalar mig: Den indiska hinduismen, den ekologiska fräscha maten och det medvetna levernet. Ibland saknar jag Indien, men om jag ska välja så blir det Bali.

På restaurangen Deva Warung sitter en tysk kläddesigner och är irriterad. Hon syr upp sina kollektioner i Ubud. Hennes västerländska driv passar inte in på ön. Skräddaren vägrar att ta emot extra pengar för att skynda på produktionen - han måste på en viktig ceremoni. Varje dag denna vecka. Balinesiske Kuntia förklarar varför ritualerna och tron på andar går före allt annat.

- Först ceremonier, sen pengar. Inga pengar utan ceremonier, det vet väl alla. Gudarna och demonerna måste vara nöjda annars är allt helt meningslöst, säger han.

Om Ubud är ekologi, kultur och nyandlighet är Kuta beach motsatsen. De flesta besökarna här är runt 20 år och surf- och partysugna. Stranden är numera full med diskotek, solstolar och surfare. I vattnet finns fler gamla plastpåsar än fiskar och koraller. Försäljarna surrar som flugor och musiken dånar trots att klockan bara är elva på förmiddagen.

Kuta är för australiensiska ungdomar vad Thailand är för svenska. Det ska vara party, sol och surf. Intensivt och galet. Bara några kilometer uppåt stranden ligger de lite lugnare områdena Legian och Seminyak.

Här byts flip-flops mot guldsandaletter och red bull-drinkar mot Mojitos. De forna risfälten är bebyggda med bostäder för ex-pats och flotta hotell. Allt är smakfullt och dyrt, men magin är som bortblåst.

Endast någon kilometer bort kommer den sakta tillbaka och sagornas värld blir åter verklig. De stora lite skrämmande mossbevuxna guda-statyerna och templen blir fler och fler och rökelsedoften påtaglig.

Huruvida det finns trolldom, demoner eller vulkaniska energier på Bali är upp till var och en att bedöma. Men om man vågar veckla upp sitt hjärta kan en helt vanlig solsemester få en lite sagolik touch.