Tryffeldoftandebalsamicoreduceradhjortöronssauté någon? Jaså inte det. Vi är nog ganska många som har tröttnat på maträtter som är så krångliga att de tycks ha gått i spinn. Den självklara mattrenden sedan några år är därför renhet och enkelhet. Och den som längtar efter sådan bör bege sig till Slovenien, landet som firar 20-årsjubileum som självständig stat och är ett matparadis där det bästa från de italienska och österrikiska köken kombineras på ett alldeles eget sätt.
Här förstår man – än så länge – knappt begreppen ekologiskt och närproducerat. Det är självklart att man använder plommonen och valnötterna från träden i närheten, hämtar osten i grannbyn och slaktar grisen som gått och bökat i området.
LÄS MER: En pärla vid Sloveniens riviera
Under vår rundresa i detta lilla land som har tolv olika ord för potatis blir vi helt matfixerade och hungriga av att bara titta på det gamla kulturlandskapet med småskaliga odlingar överallt; frukt, majs, säd, valnötsträd, vin.
Det är närodlat i så hög grad att varje region i Slovenien har egna mattraditioner. Vårt första nedslag blir Kobarid, en oansenlig liten stad i den vackra Soca-dalen mellan havet och bergen.
Några kilometer bort ligger restaurang Hisa Franko, en av fem gourmetrestauranger som ingår i det som kallas Kobarids gastronomiska cirkel. När vi hälsar på ägarparet Ana (chefskock) och Walter Kramer (sommelier) är i sanningens namn våra förväntningar ganska nedskruvade – för vad kan man egentligen hoppas på av en krog som ligger långt ute på den slovenska vischan? Men otaliga rätter senare vacklar vi därifrån med en middagsupplevelse som slår det mesta.
Till Slovenien har varken Michelin eller Gault Millau-agenter hittat, men maten är av en extraordinär kvalitet. Priserna på Hisa Franko ligger något högre än i Slovenien generellt – om än lägre än motsvarande gourmetrestauranter i Europa. En förrätt här kostar runt 15 euro, huvudrätterna en bit över 20 euro. En avsmakningsmeny 75 euro.
Ana Kramer, som inte tillhör de vresiga kockarnas månghövdade skara utan är lika vänlig som de flesta av sina landsmän, börjar med att visa oss den stora köksträdgården där hon just ska plocka ihop örter, grönsaker och ett antal ätbara blommor till kvällens middagar.
Hisa Franko, som betyder Frankos hus, har varit i familjen Kramers ägo i 40 år och var bara ett enkelt litet värdshus fram till för drygt tio år sedan då Ana och Walter tog över.
– Jag pluggade naturvetenskap och är helt och hållet självlärd i köket. Min filosofi är att ett bra kök måste ha en personlig och lokal prägel. Jag använder bara lokala säsongsbaserade råvaror och allt som vi kan tillaga själva gör vi också här, såsom bröd, marmelader, inläggningar med mera.
De hämtar alla ostar, som sedan lagras i restaurangens välfyllda ostkällare, från vänner i bergen, Anas familj gör den torkade skinkan svinski vrat och hon själv gör smöret.
–Vi kallar det bergssmör. Det är 70 procent komjölk och 30 procent getmjölk, säger Ana och låter oss avnjuta smöret med ett rykande varmt nybakat majsbröd och garnerat med en kvist libbsticka.
Anas arbete i trädgården får vi se resultatet av på tallrikarna. På en bädd av salladsblad vilar krasse, gurkört, vinbär, krossade hasselnötter, rosenblad och ringblommor tillsammans med lite riven rökt ricotta. Sommarsalladen är så vacker att man skäms för att äta upp den.
Resten av middagen blir en ren orgie med bland annat potatisfyllda ravioli, spenaträtter, forell med auberginekräm, hummer med basilika och grön ärtpuré. Till varje rätt serveras slovenska viner. Ett av dem har en ovanlig nyans och smakar lite kärvt, nästan som lingon.
–Det heter Rencel och kommer från en mycket speciell jordmån, säger Walter Kramer som har fått flera utmärkelser för sitt gedigna kunnande.
–Min mormor säger att ett litet glas av detta vin varje dag är mycket bra för hälsan. Men jag har aldrig riktigt trott henne, tillägger han med ett skratt.
Just när vi har lyckats hitta ett litet utrymme kvar i magen för att kunna mumsa i oss det vi både tror och hoppas är efterrätten – en smördegskreation med färska aprikoser, mynta och amaretto – serverar Ana ett smakprov av den slovenska paradrätten strukelji, ett litet kraftpaket i form av ett degknyte innehållande smör, socker, valnötter, kanel, russin och en aning mörk choklad. Inget för bantare, den saken är klar.
– Alla gör strukelji på sitt eget vis, det är en stolt familjeangelägenhet i varje hem, säger hon och vi flämtar av belåten mättnad.
Det är förstås inte bara vi som har upptäckt Hisa Frankos förstklassiga kök. Hit hittar numera matkunniga människor från hela världen. Förra året öppnade paret en filial i Ljubljana som redan har blivit en succé.
Under resten av resan äter vi oss igenom otaliga rätter baserade på bovete – det mest använda sädesslaget i Slovenien, och vi testar olika varianter av fuzi, pastan som är ett mellanting av penne och fusilli. Till frukost får vi ofta skuta, som måste vara världens godaste färskost och bäst kan liknas vid en slät och fetare form av keso med inslag av smetana.
Vi äter gammaldags fläskstek på en bondgård utanför Ormozu, vi smakar nyfångad fisk i Ptuj och vi njuter varje stund av det fina matlandskapet som ändrar karaktär ungefär var tionde mil. Varenda dag slås vi av den höga kvaliteten på maten, vinet och kaffet.
Störst överraskning väntar i vinregionen Jeruzalem, där vinodlaren Milan Hlebec i Kog först serverar oss husets ajdov krapec (en traditionell ostkaka) och därefter frågar om vi tycker om grappa. Självklart, svarar vi, varpå den vänlige hämtar en liten karaff solvarm, nytillverkad grappa av bästa sort. Sådant kan bara hända i Slovenien, lilleputtlandet som förtjänar att bli Europas nya matdestination.
LÄS MER: Sju skäl att resa till Slovenien
LÄS MER: Lilla vänliga Slovenien
Mer i ämnet
- 29 dec 2011 Hit kan du resa utan pass
- 6 mar 2005 En pärla vid Sloveniens riviera
- 14 apr 2004 Sju skäl att resa till Slovenien
- 15 jul 2011 Lilla vänliga Slovenien
- 21 dec 2011 Här är Alpernas billigaste liftkort
-
4 jul 2011
Cykelstigar för dig som vill svettas
Kroatien Istrien – halvön i norra Kroatien – är som gjortför att...
- 28 aug 2005 Udda skidresor i vinterkatalogerna





