Flygets miljöproblem väcker känslor. Man vill resa, men man vill inte vara en klimatbov. I söndags uppmärksammade SvD en kartläggning som visar att få resenärer som flyger extremt mycket står för en stor andel av flygets utsläpp.

Nu får många som kämpar med sitt flygsamvete argument av en av Sveriges mest kända klimatforskare, professor Christian Azar vid Chalmers tekniska högskola. Han är flitigt anlitad av regeringen, både den förra och den nuvarande i olika klimat- och hållbarhetskommissioner. Han har suttit i FN:s klimatpanel IPCC. Dessutom föreläser han ofta om klimathotet och tänkbara lösningar för såväl finanssfären som för ideella organisationer.

I oktober kommer han med en bok, ”Makten över klimatet”, där han bland annat tar upp varför trenden att var och en ska leva klimatsmart är ett problem.

– Om man bara pratar om vad individerna ska göra så är det risk att man glömmer bort det viktigaste – att politiker vågar fatta stora beslut som påverkar vilka stora investeringar som görs. Ett exempel är gränsen för hur stora utsläppen får vara i EU:s system för handel med utsläppsrätter, eller för bilarna, säger Christian Azar.

Hans poäng är klimathotet går inte att klara utan stora förändringar i hur vi får elektricitet, kraft och värme till industrier och hem, hur transporter sker - i samhällsbygget kort och gott.

– Det måste bli nya bränslen i flyg, bilar och kraftverk, och det kan inte individer bestämma. Förändringarna måste till på politisk nivå så att de klimatvänliga investeringarna blir lönsamma.

Risken är att miljödebatten blir en tävling i renlevnad, och det ger inga lösningar. Om debatten handlar om att avstå från att flyga så glöms den stora frågan bort - att man inte ska bygga mer kolkraftverk.

– Vi kan inte lösa det här om folk tror att den enda vägen är att ta bort de riktigt goda russinen i kakan - bad och sol och allt det som är lockande med den nya rörligheten. Istället ska vi göra det som är lättare - stänga kolkraftverken och bygga vindkraft.

Utsläppen från kolkraftverken är så mycket större än från flyget, så det finns en stor potential för att minska utsläppen från kraftsektorn. Om kolkraftens utsläpp beskattas mer, blir elen lite dyrare. I gengäld kan man fortsätta flyga eftersom de totala utsläppen går ner.

Samtidigt vill Christian Azar inte friskriva individen helt från ett personligt ansvar för sin livsstil. Men ansvaret ligger på ett annat plan - att skapa nya normer där individen accepterar dyrare bensin och högre koldioxidskatter. Då vågar politikerna gynna det klimatvänliga på de fossila bränslenas bekostnad.

– Så om man blir intervjuad av Rapport vid bensinmacken ska man tycka att det är bra med de höjda bensinskatterna. Att det blir det normala.

Fast det är klart att den får problem med trovärdigheten som argumenterar för högre bensinpris av klimatskäl, och själv kör en stadsjeep, inser Christian Azar.

– Det gör det så svårt att prata om det här. Att peka ut den politiska nivån som viktigast gör att jag kan uppfattas som att jag friskriver oss från allt individuellt ansvar. Individnivån är inte oviktig, men den kommer aldrig att lösa klimatproblemet.

Susanna Baltscheffsky

susanna.baltscheffsky@svd.se

Fler artiklar | Blogg