Det är nästan tio år sedan de första kameramobilerna började dyka upp. Till en början var de ärligt talat inte mycket att hänga i julgran. Kameran var alltför dålig för att ta några mer användbara bilder och de dög i bästa fall till att skicka bildmeddelanden, mms.
Men det bättrade sig snabbt och i Sverige ökade intresset när Sony Ericsson lanserade sin kameramobil T610 som i februari 2004 utsågs till årets mobil av den globala mobilbranschen.
Ungefär i den vevan inledde tillverkarna också kapplöpningen om vem som hade en mobil med mest antal megapixlar. Den kampen har nu lyckligtvis somnat in. Det finns inget större behov av fler megapixel i mobilens kamera, det är mer andra funktioner som avgör hur bra bilderna blir.
Under de här åren har kameran också gått från att vara något extra i mobilen till att bli en basfunktion. Fast det innebär inte att utvecklingen stannat av. Framöver handlar det framför allt om att kameran kombineras med all annan inbyggd teknik.
En uppenbar funktion är att den som har en mobil med GPS ofta kan få information om var fotot har tagits lagrad i bilden. Om fotot sedan laddas upp till rätt webbsajt kan man automatiskt se på en karta var det togs.
Jämfört med en vanlig kamera kan mobilkameran förstås också utnyttja att mobilen är uppkopplad till internet, och man kan direkt skicka bilder och video till olika sajter och sociala nätverk.
Det finns även program som gör att mobilkameran kan användas för att läsa av streckkoder, via Google hitta information om det man riktar mobilen mot och så vidare.
De här tjänsterna väntas växa snabbt de närmaste åren och det som förenar dem är egentligen bara att de använder kameran för att registrera omgivningen och använda den informationen ihop med annan teknik som redan är inbyggd i mobilen.
