Mörkbruna ögon, eller de vackraste ljusgröna som Moder Jord har att visa, iakttar nyfiket nya besökare och tvekar inte att ta kontakt och ta reda på vem du är – med ett äkta leende på köpet.

Kashmirs största stad heter Srinagar och är omringad av berg. Via floder strömmar färskt vatten till flera sjöar, varav Dal Lake är den mest kända och den där de flesta besökare övernattar på någon av alla de färgglada husbåtar som ligger förtöjda.

– Det är mest indier som kommer hit än så länge, men vi börjar se att européer och andra nationaliteter hittar tillbaka, säger Shabir Ahmad.

Han är mattförsäljare. Här i Srinagar har det knutits mattor sedan 1500-talet och försäljningen är viktig för området. Men de senaste åren har Shabir genom sin arbetsplats Jamal carpet industries följt raset i en industri som stod för den största exporten i dalen innan konflikten startade för tjugo år sedan.

Flera grupper i Kashmir vill att området ska bli självständigt, och mellan dessa och den indiska regeringen har det sedan 1989 varit en väpnad konflikt. Spänt är det också mellan Indien och Pakistan, eftersom båda länderna gjort anspråk på Kashmir sedan Indien blev självständigt 1947.

Men läget förbättras. Nyligen drog den indiska regeringen tillbaka en stor del av trupperna och 2009 var ett mycket lugnt år.

– 1990 var höjdpunkten, då ville alla ha våra mattor. När jag var ung och såg mig runt omkring i Srinagars gamla kvarter såg jag utlänningar som gick omkring med sina kameror och tog bilder på husen, men nuförtiden ser jag inga utlänningar där längre.

Över en rykande kopp sötat saffranste berättar han att var femte hus tidigare hade egen tillverkning av mattor. Tiderna förändras och nu satsar många på textil istället, samt fruktodlingar av framför allt äpplen.

– Kashmirier har fått utstå mycket de senaste tjugo åren, men om du frågar en turist som var här för tjugo år sedan om människornas attityd här så skulle du nog få som svar att de respekterar alla, speciellt turister. Vi är beroende av turister.

Han visar stolt upp fabriken där fem mästare använder sina kreativa färdigheter till att göra mattor som kunderna inte ska kunna motstå. De finaste mattorna i världen har många utslitna kroppar och ögon på sina samveten. Shabir hoppas att de stora skarorna köpare ska hitta tillbaka.

– Inshallah! Och media måste sluta ge en så skev bild av Kashmir – det är inte oroligt här. Min förhoppning är att människor ska komma hit och växa tillsammans med oss kashmirier.

Förutom vackra lokalproducerade mattor så kan Kashmirdalen locka med naturupplevelser och aktiviteter. I bergen finns det gott om långa och korta vandringsleder – vandraren kan välja att vara borta en knapp dag till att stanna ute och campa flera nätter.

Natur- och fiskeintresserade slår två flugor i en smäll då floderna ger dig öring på kroken att steka över en öppen brasa, och bergen blir en vacker fond. Högsäsongen är juni-juli för den som vill vandra.

Så här på vintern kommer det ofta mycket snö i området och det finns ett liftsystem i Gulmarg, med riktigt bra slalomåkning. Att åka jeep landvägen från Srinagar till Ladakh bjuder också på fantastiska vyer.

Men du behöver inte bege dig upp i bergen för att se naturen. Att bo på någon av husbåtarna, som byggdes av engelskmän när de inte fick lov att bygga riktiga hus, är ett måste. Mubarak Kawa äger husbåten Gulshan Palace men åker ofta till sin butik i Delhi.

Mubarak föddes på en husbåt och har lärt känna många besökare genom åren. Han tycker om att laga middag till dem och prata äventyr hela natten lång.

– Människor i Europa tror att det är krig i Kashmir. De har missuppfattat allt, säger Mubarak. Det är tidningarna som skriver så, men de som ändå kommer hit och hade tänkt stanna i en eller två dagar, de stannar i en månad!

Liksom så många andra i dalen minns han gärna den gamla goda tiden och berättar om det glada 80-talet, då turister vallfärdade till Kashmir. Men han förklarar att befolkningen inte bara har suttit och väntat på att turismen ska blomstra igen, utan att de har tagit saken i egna händer.

– När ingen kom började vi åka till ställen som Delhi. Vi pratade med folk på gatan och såg till så att folk ville komma tillbaka, och långsamt började de återvända. De senaste tre, fyra åren har vi haft bra business här igen.

När man väl har bott på en husbåt så är det ett måste att ta en tur i en träbåt på Dal Lake. Föraren har full kontroll på den bastanta shikaran och styr med hjälp av en enkel träpaddel.

Sjön myllrar av liv. Magin är som störst i skymning och gryning. Den stilla vattenytan är full av vattenväxter och alger men trots förbudet att dumpa sopor så flyter en och annan plastflaska omkring.

Hökar och örnar sveper majestätiskt över sina jaktmarker, lotusblommorna och vattenhyacinterna bildar skyddszoner för kungsfiskare, vadare, hägrar och änder: Detta är helt enkelt paradiset för en ornitolog.

Till en början hörs bara årtagen, sedan tar de sista böneutropen för dagen över, men blir snart överröstade av syrsorna, en råmande ko och fågelkvitter. Alla vill säga sitt i en salig blandning som är skön och avslappnande.

– Ni är väldigt upptagna i Europa, visst är ni? undrar båtföraren. Ni har ju inte tid för varandra – jag vet för jag har själv varit där och jag blev chockad, fortsätter han.

Han berättar hur han själv njuter av livet med trekking i bergen som favoritsysselsättning. Han lovar att man kan få se björn, tiger, leopard och olika slags ormar, om man har tur. I gryningen är det upp med tuppen som gäller för honom. Den flytande grönsaksmarknaden är inget för morgontrötta: den börjar klockan fem.