Golvets breda träplankor stänger effektivt ute doften av nytappad öl och sorlet från pubgästerna en våning ner. Här, ett stenkast från Paddingtons tågstation, har tio förväntansfulla svenskar bänkat sig kring ett långbord för att påbörja en veckas kurs i romanskrivande.

I det angränsande biblioteket sitter ytterligare åtta svenskar som ska drillas i deckarkonstens grunder. Några är redan publicerade författare, andra har länge närt en dröm om skrivande, men ännu inte fattat pennan på allvar.

– Många av mina kursdeltagare går redan på skrivarkurser hemma och deltar i bokcirklar, men att åka på en skrivresa är ett sätt att komma bort från vardagen och hitta ny inspiration, säger kursarrangören Ann Ljungberg.

Hon har anordnat skrivarkurser utomlands sedan 2004. Den första hölls i Italien, utanför Rom, och året därpå blev det två kurser i Venedig. Sedan dess har Ann Ljungberg utvecklat sin verksamhet, med bland annat individuell coachning, ett bokförlag och kurser på olika platser.

Svenskarnas stora intresse för att kombinera semestern med kursverksamhet förklarar Ann Ljungberg med att vi gillar att kombinera nytta med nöje, även när vi reser. Dessutom kan mötet med en ny stad och alla dess dofter, ljud och människor göra underverk för en avsomnad fantasi.

– Många kommer tillbaka till kurserna när de ges på nya ställen.

Det är dags för dagens första skrivövning: att författa ett vykort till sig själv om vad man vill få ut av veckan. Kursdeltagarna slår upp sina laptops respektive skrivböcker och Ewa Kroon vänder blicken mot det vackert målade taket, som för att hitta rätt inspiration innan hon greppar pennan och börjar skriva.

– Jag fick den här kursen i present av mina söner. Jag har inga publiceringsambitioner, men vill gärna prova på att skriva noveller eller en roman och tänkte börja med att skriva om det jag själv har upplevt, förklarar Ewa Kroon som till vardags arbetar som gynekolog i Skåne.

– Som ung arbetade jag med galopphästar i Västindien. Min tanke är att kunna väva in existentiella idéer i detta, men att förlägga historien i en miljö som inte ligger så nära min nuvarande.

Förutom lektionerna som pågår mellan 14-17 varje dag får hon individuell coachning av Johanna Wistrand, som är den andra läraren på romankursen.

– Jag har skrivit några vetenskapliga artiklar genom åren, men aldrig något skönlitterärt, säger Ewa Kroon. Min förhoppning är att jag ska få tips på hur man disponerar sin text och kunna frigöra min fantasi så att jag vågar ta steget till fiktionen.

Frida Edman är en annan deltagare, med mer erfarenhet av fiktion i bagaget. Hon har redan publicerat tre romaner i egen regi och har kommit igång med ett fjärde manus. Kursen i London är hennes andra utomlands.

– Min förväntning är att få ny inspiration, för den börjar tryta. Under förra kursen, i Sitges, blev jag så inspirerad att jag skrev klart tre fjärdedelar av boken jag höll på med under den veckan. Att få befinna sig i en ny miljö och prata om skrivande hela dagarna kändes som en sådan lyx!

Just att få dela den kreativa processen med andra verkar framför allt tilltala kvinnor, säger Ann Ljungberg. De dominerar på kurserna, medan de som deltar i distansutbildningarna och i den individuella coachningen i princip är lika många män som kvinnor. Ann Ljungbergs deltagare har varit mellan 25 och 80 år, men snittåldern är 42 år.

– Många har länge burit på en idé men inte haft tid att förverkliga den. Nu har de halvgamla barn som det är lättare att resa bort från ett tag.

I biblioteket sitter Nisse Scherman från Stockholm och lyssnar till deckarkursledaren tillika förläggaren Hans-Olov Öberg. Nisse Scherman är deckarentusiast med Sveriges största privatsamling av svenska kriminalromaner, cirka 3 500 titlar.

Han har fru Fortuna att tacka för att han är med – han vann nämligen kursplatsen. Att det även innebar en utlandsresa var en bonus, men det blev inte särskilt mycket sightseeing, berättar han efteråt:

– Jag var helt slutkörd efter ett dagspass, och då var det dags för den långa kvällsuppgiften. Men jag åkte till London ett par dagar i förväg och hann med några klassiker: fotboll, musikalen Hairspray, lite shopping, Tate Museum och naturligtvis Sherlock Holmes-muséet. Där hittade jag mina manschettknappar, med Sherlock i profil som motiv.