Redan på planet från Köpenhamn till Kangerlussuaq inser vi hur stort Grönland är. Mil efter mil flyger planet över inlandsisen där små sjöar lyser upp i klara turkosa färger mitt i det enorma vita istäcket.

I Kangerlussuaq kliver vi ombord på Hurtigrutens nybyggda fartyg M/S Fram som på sommaren går till Grönland och på vintern till Antarktis. Det här är ett sätt att upptäcka Discobukten, ihop med 300 övriga passagerare. Vi blir glatt överraskad av blandningen på kryssningsdeltagarna som kommer från bland annat Danmark, Norge, Frankrike men och Ryssland och Japan. Det är fri bordsplacering vilket gör det enkelt att lära känna människor från olika länder under lunch och middag. Hela personalstyrkan i köket och serveringen är från Filippinerna förutom den svenska kocken och det sprids en härlig stämning ombord på fartyget. Mellan landstigningarna är det intressanta föreläsningar om isen, klimatförändringar, grönländsk traditionell kultur och hundslädexpeditioner. Fartyget har även ett observationsdäck högst upp med stora fönster där man kan spana efter valar.

Utanför städerna finns det bara några kilometer väg så det enda sättet att ta sig runt på Grönland är med båt eller flyg. En kryssning är därför ett mycket bekvämt och lärorikt sätt att få se lite av den unika naturen och Grönlands samhällen.

Vi närmar oss de färgstarka små husen vid Ukkusissat och med gummibåtar tar vi oss iland i olika grupper. Vi är lika många turister som byns drygt 200 människor denna vackra sommarkväll. Byn har gott om fastkedjade hungriga Grönlandshundar som längtar efter vintern. En kvinna ska just till att mata sina hundar vilket bara sker ett par gånger i veckan på sommaren. Från en skottkärra skyfflar hon ut rå fisk med en spade till de kedjade slädhundarna som ylar och slukar fiskarna i ett nafs. Byns lite blyga ungdomar har tränat in några grönländska danser och sånger som de visar upp för oss inne på byns föreningshus. Besöken vid de små grönländska byarna ger en liten inblick i den traditionella grönländska kulturen där man tidigare levde mycket nära naturen och livnärde sig på jakt och fiske. De senaste åren har dock kryssningsfartygen till Grönland ökat - på gott och ont.

– Ibland får vi tre kryssningsfartyg på en dag och passagerarna fyller upp gatorna. Kanske ett fartyg per dag skulle räcka. Numera får vi iallafall listor på när fartygen ska komma, säger Naja Habermann som arbetar som naturvägledare i Ilulissat.

Väl tillbaka på fartyget är jacuzzin högst upp på akterdäck en av kryssningens höjdpunkter. Känslan av att kliva ner i det varma bubblande vattnet och se alla isberg, glaciärer och den storslagna naturen passera förbi under midnattssolens mjuka sken är obeskrivlig. Det kräver en stor viljestyrka för att gå och lägga sig när denna otroliga värld av berg och is är så oändligt vacker att man vill ligga kvar i den varma jacuzzin hela natten.

Nästa dag får vi syn på de mäktiga isbergen vid Ilulissat som tornar upp sig likt stora iskatedraler. Staden finns med på UNESCO:s världsarvslista och en av Grönlands mest välbesökta. Vid Ilulissat flyter stora isberg ut från den djupa isfjorden och fortsätter med Golfströmmen mot Kanada. Troligtvis kan det ha varit ett isberg från denna isfjord som sänkte fartyget Titanic. Med en mindre båt tar vi oss in i isfjorden men håller ett behörigt avstånd till isbergen som kan implodera i småbitar på 10 sekunder. De gigantiska bergen är som unika kristallklara skulpturer skapade av naturen i form av utsökta konstverk. Det kan ta sex år innan de ständigt föränderliga isbergen smälter ner. Grottorna har en klar blå färg och var tidigare vattenkanaler som brutits loss från glaciären.

-Vi säger till barnen på Grönland att det är garage för valarna när det regnar, berättar Gunver Justesen som arbetar som guide på sommaren och studerar arktisk antropologi i Danmark på vintern.

Kryssningen börjar och avslutas i I Kangerlussuaq där vi träffar vi den danska universitetslektorn Jörgen Peder Steffensen från Nils Bohr Universitet i Köpenhamn. Han har arbetat på Grönland nästan varje sommar den senaste 25 åren. Just nu med ett projekt som pågår mellan 2007 och 2011 och som innebär att man ska borra sig 2,5 kilometer ner genom iskärnan till berggrunden på norra Grönland. Varje millimeter ska analyseras och om fyra år kan man börja se resultaten från forskningen. Hans fru Dorthe Dahl Jensen är chef för borrningen. Hon tillbringar hela sommaren på isen där man borrar sig ner 30 meter per dag för att ta reda på klimatsystemets dynamik. I isen kan man se när den sista istiden slutade, Vesuvius utbrott år 79 efter Kristus, Tjernobyl och den dagen vi fick bly i bensinen.

Jörgen Peder Steffensen förvånar oss när vi frågar honom om de aktuella klimatförändringarna.

- Jag är inte rädd för vad som ska hända i framtiden. Klimatförändringar är inget nytt och framtiden har alltid varit okänd så varför frukta den. Oceanerna kan inte stiga fem till sex meter på 100 år och det kommer att ta minst 3000 år innan Grönlandsisen smälter bort om temperaturen stiger med 10 grader. Vi har helt klart ett miljö och resursproblem men vi ska inte skylla alla olyckor på klimatförändringar, säger Jörgen Peder Steffensen.

Kangerlussuaq är den plats där man kan köra ända fram till inlandsisens kant på en av Grönlands få vägar. På den skumpiga vägen till inlandsisen dyker både myskoxar och lekande polarrävar upp. Efter två timmars färd förbi glaciärer och ett arktiskt ökenområde är det en mäktig avslutning på resan att få vandra en bit på inlandsisen som kan förändra hela jordens klimat. Det är svårt att föreställa sig att detta enorma istäcke är upp till tre kilometer tjockt på sina ställen och täcker åttio procent av Grönland yta.