Vår jakt på värme och nytändning i vintermörkret kunde ha börjat bättre. Ett inställt tåg har ställt till det så att vi inte hinner prova Varbergs kallbad. Men väl framme träffar vi badgästen Erling Svenungsson som fortfarande är blöt efter ett dopp. Som årskortsinnehavare har han egen nyckel till detta magnifika, symmetriskt byggda, orientaliskt palats-liknande badhus som vilat tryggt på sina pålar sedan tredje ombyggnaden 1925.

Efter att från bastun ha skådat över ett skimrande Kattegatt gör 70-årige Erling sig redo för ytterligare ett dopp. Han går raskt ut i den nollgradiga havsluften och ner för stegen. Då vattnet nyper snörvlar han till.

–Det känns lite chockartat men framför allt är det en njutning. Det är kontrasterna som gör det. När man känner sig stressad finns det ingenting som går upp mot att basta och hoppa i det kalla vattnet. Då känner jag mig ung igen, säger han.

Även Asia spa på Varbergs stadshotell präglas av varmare breddgrader. Så fort man stiger in möts man av buddhastatyer, rispappersväggar, indiska mantramelodier och en sötaktigt doft av kanel, anis och andra örter som används i behandlingarna. Och så människor insvepta i den tunna svarta japanska rocken yokata. De traskar förbi likt förnöjda pingviner och bär på ett drömskt litet leende och rosiga kinder.

I träningssalen utövas yoga. Och i taklampornas sken får kropparna fjärilslika skuggor.

Själv sitter jag i bara mässingen på en pall. Om inte enbart vägdammet, utan också stressen, ska bort rekommenderas en hel timmes tvagning. Visst känns det välgörande att skrubba sig med tvål av krossade olivkärnor, men jag är otålig och lite frusen och redan efter fem minuter lockar de varma jetströmmarna i bassängen.

De 33 jetströmmarna masserar mig från topp till tå. Vattnet forsar och överröstar musiken med sitt dova dån, mjukar upp leder, ökar blodcirkulation, kramar ur spänningar och stimulerar tydligen produktion av oxytocinet, vilket ansvarar för kroppens välbefinnande.

Sedan får jag den allra största njutningen, vila. Jag låter vattnet i sötvattenbassängen omsluta mig; musiken är det enda som hörs i den andäktiga stillheten (så länge folk håller tyst). Bassängen är inte djupare än att kärlekspar kan sitta jämte varandra och blicka ut på Stena Line-färjan som passerar förbi. Frisk havsluft strömmar in genom öppna fönster, levande ljus fladdrar, ångan stiger.

Det nygifta paret Sylvide och Thomas Tengström ligger nerbäddade under varsin brun filt i ett hörn. De har precis genomgått shirodara – en indisk behandling där man först får en halvkroppsmassage, sedan hälls varm sesamolja i en stråle över pannan. Det ska gjuta värme i kalla vintertrötta leder. Paret talar med mjuka sömniga röster, huden glänser av olja och kinderna är rosiga.

–Det var väldigt skönt, jag känner mig helt avslappnad, intygar Sylvide och gäspar.

Thomas tar vid:

–För oss som just gift oss känns det naturligt att göra det här efter bröllopet. När man känner sig som ett urladdat batteri är det som skönast att ladda upp.

En halvtimmes promenad från Asia spa ligger Comwell Varbergs kurort. På väg dit går vi förbi Societetsparken och Varbergs fästning. Trots regnet är havsluften berusande. Nakenbaden som avlöser varandra – Kärringhålan, herrarnas Goda hopp och Gemensamhetsbadet – vittnar om Varbergs obrutna passion för bad ända sedan slutet av 1800-talet. Bakom dem skönjs Subbe fyr.

Så är vi framme vid anrika Varbergs kurort. En gång sanatorium för fattiga barn, numera ett klassiskt kurhotell med thalasso (hav på grekiska) överst bland allsköns spabehandlingar.

Marie Lohse ska få just en thalassobehandling. Hon ligger i ett badkar av massiv ek, omlindad av färskt sågtång på överkroppen. Det spelas harmonisk musik och doftar salt och tång.

Marie brukar komma hit för att uppleva lugnet och få ny energi.

–Här rår jag över mig själv och blir omhändertagen helt enkelt. Under mina promenader känner jag dofterna från havet och har Pavarottis duetter i öronen. Då tåras ögonen av lycka.

Efter tångmassagen får Marie en ansiktsmask av grönblå alger.

Hur känns det?

–Very nice, huden är mjuk som en barnrumpa. Jag kommer att sova gott i natt, säger hon inbäddad i en blå chenillefilt.

Även om jag själv med behållning har testat shirodara, thalasso och havsvattensbassäng så dröjer sig en viss besvikelse kvar över det missade kallbadet, men som tur är har Varbergs kurort ett eget kallbadhus.

Vår sista morgon går vi upp extra tidigt. Längs istäckta pölar och frostig gräsmatta tar vi oss mot kallbadets fladdrande fackla. Inne i bastun doftar det lavendel och svetten lackar.

Ute blåser det snålt och är nollgradigt, vi raskar på mot stegen. Äntligen sänker vi oss i Kattegatt. Ådrorna isar men kallsupen har smak av paradiset: havssalt och ostron. Och även om brasan i kallbadhuset sprakar inbjudande blir det två bastuomgångar och två dopp till.

Sedan svävar jag på moln.