Klockan är ett på eftermiddagen och två män iförda kroppsmålning och höftskynken täcker en halvnaken kvinna med en svart substans, medan en fjärde person slår på en trumma. En doft av rökelse svävar i luften, och en skara på 20 personer står och tittar på.

Plötsligt lyfter de båda männen upp kvinnan och beger sig, tätt följda av slagverkaren – som slår allt mer intensivt – ner genom en lång bildprydd korridor. Gruppen stannar upp i ett mörklagt hörn där en karta över stjärnhimlen pryder taket. Glad marimbamusik ljuder ur högtalarna och avbryts ibland av guidningar till nödutgångarna. Jag undviker att möta min fotografs ögon, väl medveten om att det surrealistiska spektaklet lätt skulle kunna få oss att brista ut i ett okontrollerbart fnissande.

LÄS MER: Mexico Citys spännande krogar

Välkommen till Mexico Citys tunnelbana, som inte bara är det säkraste, snabbaste och – med 3 pesos per resa – det billigaste sättet att ta sig runt i denna metropol med över 20 miljoner invånare, utan också en diversifierad och oväntat besöksattraktion.

Vi är på stationen La Raza, ett veritabelt vetenskapscentrum. En 1,5 km lång korridor, som förbinder två linjer, rymmer ett planetarium och slutar vid en förgrening med ett bibliotek, ett hologramrum och ett museum med vetenskapliga utställningar. Nu fylls jag av en annan känsla: glädjen i att upptäcka något nytt. Jag har åkt tunnelbana över hela världen – men aldrig sett något liknande.

– 30 utställningar och över 100 aktiviteter äger rum i tunnelbanan varje månad, det är bokstavligen något varje dag, säger Arlette Azmitia, som är ansvarig för programmet på La Raza.

Inträdena ingår i priset för tunnelbanebiljetten, och det gör även många kurser – som origami – på olika platser i tunnelbanenätet.

Föreställningarna sträcker sig från hårdrockskonserter till yogaseminarier och teaterföreställningar, och tillsammans med över 400 konstverk och arkeologiska fynd (på stationen Talisman står skelettet av en mammut) förvandlar de tunnelbanan till ett gigantiskt museum.

I enlighet med en av Mexikos stora konstnärliga traditioner, kan 27 av stationerna skryta med egna väggmålningar. Här finns Guillermo Ciniceros häftiga El Perfil Del Tiempo, som täcker en 1000 kvadratmeter stor yta på Copilco, liksom Rafael Cauduros excentriska skildringar i Insurgentes av Londons och Paris tunnelbanor.

Väggmålningen är inte den enda franska kopplingen i tunnelbanan – många av tågen är fransktillverkade. Dessutom stoltserar stationen Bellas Artes med en klassisk utgång, som det parisiska nätet donerade när Mexikos tunnelbana firade sin 30-årsdag 2009. Den franska konstnären Jean Paul Chambas fick – precis – måla en väggmålning.

Var och en av stationerna har fått en unik skylt, eftersom analfabetismen i staden fortfarande var hög när de första tunnelbanelinjerna byggdes. Numera är skyltarna en hjälp för turister som kämpar med att hålla isär namnen på de hjältar från revolutionen och självständighetskriget som många av stationerna fått sina namn efter. De konstnärliga inslagen syns för övrigt tydligt eftersom här i princip saknas reklam.

Tunnelbanan har mycket att bjuda på under en dag. Här får man en unik inblick i livet i huvudstaden, och det förflutna ställs ofta i skarp kontrast med nuet.

Vid stationen Pino Suarez, bara några meter från ett altare tillägnat den Aztekiska vindguden Ehecatl (ett av hundratals fynd som gjordes då tunnelbanan byggdes), köar människor för gratis influensavaccin. Tankarna går till fågelinfluensan, som 2009 föranledde profetior om jordens undergång. Liknande förutsägelser i landets Mayakalender verkar bisarrt nog i och med filmen 2012 locka turister till Mexiko.

När det gäller mer samtida stammar varierar tunnelbanans resenärer beroende på vilken av de elva (snart tolv) linjer man färdas på: medicinsk personal klädd i vitt stiger av vid Centro Medico och Hospital General, studenter vid Universidad, och vid ändstationerna ger sig tusentals arbetare av mot små bussar som tar dem till samhällen i omkringliggande områden.

Omkring 15000 personer arbetar i tunnelbanan, många fler är anställda i det varierade utbudet av butiker utanför stationerna. Det händer ofta att man vid någon utgång hamnar mitt i ett moln av matos och lockrop från försäljarna.

På La Merced når man en av utgångarna inne i den marknad som gett stationen dess namn. Här är ett utmärkt ställe att ge sig upp till ytan för lunch på närliggande Fonda Don Chon.

Därifrån är det fem minuters promenad till Mercado de Sonora, mest känd för utbudet av häxkonstattiraljer, flera med kopplingar till dödskulten Santa Muerte.

– Människor har olika typer av tro, säger försäljaren Armando, men Santa Muerte är den enda som välkomnar alla. Hon diskriminerar ingen.

Armado har en sådan där uppmuntrande glimt i ögonen, den mildrar tanken på att livet en dag tar slut. Som om han vet att döden faktiskt är okej.

Tillbaka i tunnelbanan väntar försäljare av annat slag. Många kränger piratkopierade cd-skivor som de spelar via en liten förstärkare samtidigt som de går genom vagnen. Vi erbjuds såväl opera som swing, rejv och powerballader. En ung man har två högtalare fastspända på ryggen som bultar ut partylåtar.

Först imponeras jag av storleken på utrustningen, men den smärtsamma volymen gör ont i öronen. Han lyckas göra mig indignerad genom att bara skaka lite nedsättande på huvudet när jag lite snällt ber honom att sänka. Lyckligtvis är musiken som spelas i tunnelbanans egen anläggning mer välvald och dessutom anpassad till tiden på dygnet – även om alla som sett A Clockwork Orange kan ifrågasätta valet av Beethovens nionde symfoni mitt under rusningstid.

Under rusningstid har man infört vissa säkerhetsåtgärder genom att låta de främre vagnarna vara reserverade för kvinnor och barn. På natten (får vi höra) föredras de bakre vagnarna av vänslande par.

Den som söker en mer romantisk miljö kan stiga av vid Universidad för ett besök på universitetets fantastiska museum med samtida konst. När det sedan mörknar kan man se månen gå upp över skulpturparken som ligger på ett lavafält. Efter en dag bland Mexico Citys underjordiska läckerheter, är det här ett perfekt ställe att njuta av stadens fantastiska yta.

LÄS MER: Läsarnas vackraste vyer

LÄS MER: Sov gott i Mexiko

Vart är vi på väg? Testa dig själv!