Satsningarna på tåg med superhastigheter blir allt fler. Mest satsas det i Kina där målsättningen är att redan nästa år ha fler snabbtåg än resten av jordens alla länder. Och i just Kina finns redan världens snabbaste tåglinje. På sträckan Guangzhou-Changsha-Wuhan är snitthastigheten 350 kilometer per timme, att jämföras med de japanska höghastighetstågen, med en medelhastighet på 243 kilometer per timme, och de franska, som snittar på 277 kilometer i timmen.

Andra länder som satsar hårt på att utveckla nya supertåg är Japan, Taiwan och Marocko.

– Tåget är det enda transportmedlet där snabbheten fortfarande utvecklas. Concorden har ju lagts ned. Inom sjöfarterna saktar man ner hastigheterna på grund av kostnader. Och på vägsidan går vi också mot lägre hastigheter. Tågen bryter den trenden, säger Lena Erixon, ställföreträdande generaldirektör på Trafikverket och ansvarig för en utredning om framtidståg som ska delpresenteras i höst.

Supertågens framfart är tydlig också i flera europeiska länder. Frankrike har fortfarande flest höghastighetståg, men Spanien som gjort en framryckning under de senaste åren har som mål att bli Europaledande.

Lena Erixon konstaterar att det finns förutsättningar för riktigt snabba tåg också i Sverige:

– Höghastighetstågen är framför allt intressanta för att knyta ihop större tätorter med varandra. Då är tåget ett relevant alternativ till flyget.

Helt klart kommer höghastighetstågen till Sverige också.

Gunnar Sibbmark, vd Europakorridoren.

Lobbyorganisationen Europakorridoren som består av kommuner, städer, län och andra regionala företrädare i Sverige, Danmark och Tyskland, har som mål att få till en järnväg för höghastighetståg utmed E4 mellan Stockholm och Hamburg.. En framtidsvision som kan vara verklighet år 2025, enligt Gunnar Sibbmark vd på Europakorridoren.

– Det förutsätter förstås en tunnel mellan Danmark och Tyskland. Men helt klart kommer höghastighetstågen till Sverige också – förr eller senare.

Ulf Wallin är biträdande presschef på SJ:
– För att vi ska få höghastighetstrafik i Sverige krävs att riksdagen fattar ett beslut om byggande av helt nya höghastighetsspår, så kallade ”kurvfria” spår med planseparerade vägkorsningar. Kostnaden för ett sådant projekt beräknas till cirka 150 miljarder kronor och från beslut till trafikstart får man räkna med cirka 12-15 år. Trots detta funderar SJ på att i höst beställa nya höghastighetståg, som kan köra minst 250 kilometer i timmen. Dels vill vi vara beredda om politikerna fattar höghastighetsbeslut, dels vill vi kunna använda våra nya tåg på höghastighetsspår i Europa.

Sedan snabbtågen introducerades i samband med OS i Tokyo 1964 har de fascinerat världen. Ur miljösynpunkt har tåget klara fördelar, även om ett höghastighetståg knappast kan betecknas som miljövänliga.

Ett svenskt höghastighetståg skulle dock konkurrera ut inrikesflyget i södra Sverige, spår experterna. En tågresa på under tre timmar slår oftast ut flyget, och på sträckorna Paris-Lyon, Paris-Bryssel och Madrid-Sevilla har flyget följaktligen fått hård konkurrens från höghastighetståg

Och nyligen meddelade Ryanair att man lägger ned flyglinjen mellan Madrid och Valencia. Orsak: Lågprisflygbolaget kan inte konkurrera med höghastighetståget.

– Det kostar i miljö att bygga höghastighetsnätet. Järnvägen skär ju som piskrapp i terrängen, dessutom är själva anläggningsjobbet en miljöpåfrestning. Men väl på plats är det få saker som slår tåget, säger Jan Brandborn, före detta generaldirektör på Banverket.