Även familjerna kommer till Miami Beach, vars heta mondäna puls blir betydligt lugnare när gatunumren börjar stiga över 16:e gatan. Avstånden är ganska långa och de moderna hotellkomplexen i norr är väsenskilda från Art Deco-distriktet i söder.
Ofta börjar de guidade turerna på en USA-semester redan i taxin.
– Det gula huset är Gloria Estefans. Intill ser ni Henry Kissingers, och kolossen emellan är Glorias gästhus, pekar vår pratsalige chaffis när vi åker nerför krönet på en av de flerfiliga broar som förbinder fastlands-Miami med Miami Beach. Den mellanliggande ön Star Island ligger under oss.
Vyn från den upphöjda motorvägen känns dimmigt bekant från 80-talets tv-klassiker Miami Vice och diverse biljaktsdataspel av senare datum: Skyskrapor i fonden och vajande palmer i förgrunden.
Taxichauffören fortsätter och pekar också ut Mel Gibsons hus. En enorm lyxjakt guppar i vattnet utanför. Inte långt därifrån syns Arnold Schwarzeneggers skrytbygge.
Har vår chaffis själv kört några av stjärnorna i jobbet månne?
– Äh, de är bara här någon vecka om året, svarar han. Fast härom månaden fick han köra hem en stupfull Harrison Ford.
Vår chaufför kommer från Turkiet. Här i USA har hans båda döttrar fått chansen att läsa på universitet, en ska bli läkare och den andra jurist, förklarar han stolt, men ondgör sig strax över den svarta delen av befolkningen och säger att han alltid begär betalning i förskott av ”niggers”. Stämningen i taxibilen blir plötsligt väldigt obehaglig.
Som i alla amerikanska storstäder finns i Miami motsättningar mellan olika grupper och fördomarna om de andra frodas. USA är ett mångkulturellt samhälle där allehanda minoriteter som kineser, italienare, bögar och mormoner lever sida vid sida men knappast tillsammans.
Miami South Beach ligger på södra delen av den långsmala ön utanför city och är Miamis mest livfulla utpost, dessutom en skön oas av tolerans. Här trängs latinos, kroppsbyggare, drag queens, fotomodeller och allsköns märkliga existenser. Inget är för udda i South Beach, som lyckas med konststycket att vara både chict och bohemiskt på samma gång.
Florida ligger i gränszonen mellan Nordamerika och de tropiska områdena söderut. De latinamerikanska och karibiska influenserna är många, inte minst det kubanska samhället är stort. Havannafödda sångerskan Gloria Estefan, som har både hotell och restauranger i South Beach, har ikonstatus jämförbar med Astrid Lindgren härhemma eller prinsessan Diana i Storbritannien – trots att hon fortfarande lever.
South Beach stoltserar med världens största ansamling art deco-byggnader. Denna stil som svepte över världen på 1930-talet har i Miami, liksom så mycket annat här, en egen mycket romantiskt tropisk touch som är både underhållande och aptitretande.
Längs Ocean Drive och i kvarteren innanför finns närmare 800 hus i art deco-utförande, eller Tropical Deco som det kallas här, många med detaljer som flamingor och strålande solar. Oftast är art deco-husen vita eller crème-frägade men detaljerna lyfts effektivt fram med babyblått, rosa och gult. En hel del hus är helt målade i de glada färgerna.
Egentligen hade byggnaderna ursprungligen inte sådana grälla färgscheman, men det matchar onekligen en facinerande arkitektur. Särskilt sevärda är, i norrgående riktning, bland andra hotellen Park Central, Colony, Waldorf Towers, Breakwater och Carlyle. Hotellpersonalen blir inte sur om man går in och tar sig en titt.
En semester i South Beach är inte bara arkitektur, snarare är strandliv och fest de dominerande inslagen. Sandstranden är oändlig och fortsätter långt norrut bortom vägbankar till andra öar för den som vill vara mer för sig själv eller rent av bada naken.
Surfarna håller dock till längst i söder, kring 5:e gatan, och gayfolket något högre upp, nedanför Tides hotel, 12:e–13:e gatan.
Många av världens snyggaste kroppar tuppar runt på South Beach, så det är knappast ett upplyftande ställe för den med komplex för sitt yttre. Området är också en av världens populäraste platser för modefotograferingar, och modellerna, både de redan framgångsrika och de hoppfulla, flockas här. Vill man se en modeplåtning på stranden eller inne i art deco-kvarteren ska man gå upp riktigt tidigt på morgonen; fototeamen består av idel morgonmänniskor eftersom det då inte är så mycket folk ute och ljuset är bäst.
South Beachs popularitet har gått i vågor, med toppar på tidigt 1920-tal och under 30- och 90-talen, och dalar vid börskrascher och efter andra världskriget. Efter en lång uppgångsperiod hävdar en del på plats att South Beach inte längre är vad det en gång varit.
– Det blir lite färre turister för varje år. Det är inte bara Elfte september som ligger bakom, säger vår alltid lika välunderrättade rasistchaffis och fortsätter i frank stil:
– Det är de hemlösa som blivit fler. De är harmlösa och tigger bara, men de skrämmer bort turisterna.
Strandens siluett har något taggigt över sig med flera halvfärdiga lyxskyskrapor som började byggas under IT-boomen. Nu går det betänkligt långsamt och ofärdiga fasader med gapande tomma fönsterhål ger en fingervisning om ett framtida problem ifall South Beach går miste om hippfaktorn.
I nyligen öppnade lyxboendet Il Villago, där en nätt trea med terrass och privat pool betingar en månadshyra på 200 000 kronor, står många lägenheter outhyrda vilket kanske inte bara förklaras av dåliga ekonomisk tider.
– De trendkänsliga bögarna har börjat flytta några mil norrut till Fort Lauderdale, förklarar en välpumpad kille i väldigt små badbyxor på stranden nedanför.
– South Beach is going down.
Å andra sidan är det populärt bland människor som är upptagna med att ständigt vara rätt att dissa coola ställen; det gör dem själva ännu coolare enligt någon sorts juvenil logik.
Tveklöst är det fortfarande främst till South Beach som de vackra och besuttna kommer för att vila och visa upp sig. En kväll med paraplydrink i handen vid strandkanten bland klassiska Delano Hotels (1685 Collins Avenue) dramatiskt flygande vita draperier är fortfarande oslagbart dekadent och glamoröst.
