Att äta sig runt hela BC skulle ta en evighet. Kanadas tredje största provins rymmer lätt hela Tyskland, Frankrike, Schweiz och Österrike. Stora delar består av prärie, berg och vildmark – ett guldland för dem som vill vandra, segla, fiska eller leva cowboyliv. Oavsett var man befinner sig är naturen överväldigande, storslagen och ständigt närvarande. Och maten överraskar, från den enklaste chili till stjärngastronomi.

Matresenärer startar lämpligast i Vancouver, denna sjudande stad som var värd för vinter-OS 2010. En vänlig storstad, lätt att promenera eller cykla i, med The Coastal mountains i öster och Stilla havet i väster. Den som har tur kan få syn på både säl och späckhuggare som trivs i de iskalla vattnen. Trivs gör också fisk, musslor och allehanda skaldjur som nästan sprattlande färska kan avnjutas på alla tänkbara sätt, och de små ostronen från Denman island är godast tänkbara.

Maten i BC består av en mångkulturell mix, en spegling av invandrare från hela världen som tillsammans skapar en känsla av ”strunt samma var vi kommer från – nu ser vi till att få ihop det”. På en och samma gata kan du köa för nyindiskt hos Vijs, äta klassiska burgare tvärs över gatan och på Tojos titta på när Hide­kazu Tojo skapar sin egen världsberömda sushi.

– Många av mina landsmän blev först mycket upprörda och tyckte att man inte får behandla sushi som jag gör. Men som konstnär kan jag göra som jag vill med de råvaror som finns här, säger Tojo samtidigt som han lägger upp sashimi på ett isbottnat snäckskal.

Sitt i baren och låt honom kreera tills du själv säger stopp. Det blir dyrt, men ljuvligare sushi har sällan smakats.

Via hyrbil och färjor är det enkelt att ta sig ut på de närbelägna öarna. Vi börjar med Vancouver island, som är något mindre än Danmark. Lilla huvudstaden Victoria är som en engelsk karamell där den ligger i en vik med The Fairmont empress hotel i mitten, där man kan serveras te av en tea lady och äta scones och snittar. Lite turistigt, väldigt engelskt och mycket charmigt.

Engelsmännen var bland de första kolonisatörerna i början av 1800-talet och i deras fotspår kom kineserna. I stans pyttelilla Chinatown kan man låta en kinesisk läkare undersöka ens blod och besöka Silk road tea company för temassage och teprovning. Allt utsökt och ekologiskt förstås. British Columbia har kommit mycket längre än Sverige när det gäller hållbar matproduktion.

– Mellan 70 och 80 procent av vad som produceras äts också här, säger Brian Storen, som driver Sips artisan bistro, en vin­butik där man också bjuds en gastronomisk vinprovningsmeny komponerad på temat If you grow it, we will eat it.

Klimatet med varma somrar, mycket regn och milda vintrar är perfekt för vinodling och de senaste tio åren har antalet vinproducenter ökat från tio till 38. Viner på bland annat druvor som pinot blanc, pinot noir och pinot gris slår kännare med häpnad.

I långsam takt reser vi från den ena mat- och vinproducenten till den andra. Fisksoppa och nybakat ekologiskt surdegsbröd äter vi till lunch i söta fiskebyn Cowichan bay village. Så följer middag med övernattning hos Philip och Frederique Sinclair på Sooke harbour house. Detta lilla gömställe av vitt trä var från början ett bed & breakfast och är nu ett av Nordamerikas mest romantiska hotell, där varje rum har badkar på balkongen och utsikt över havet. Allt som växer i trädgården kring huset kan dyka upp på tallriken.

– Vi lagar modern ekologisk och närproducerad mat med influenser från indianerna. I kväll kommer ni att få mycket svamp, säger Philip Sinclair och visar en korg som han själv har fyllt samma morgon.

Nya smaker exploderar i munnen: kryddig trädgårdssallad med melon och rosenblad, musselsoppa med alger skördade av en kvinna på stranden nedanför, friterad bläckfisk slungad i en glaze av tamari och karamelliserade hasselnötter tillsammans med inlagd hummersvamp och aprikossås. En kritvit hälleflundra lindad i svamp och omgiven av romanobönor, linser och en coulis gjord på knallgula begonior. Mums.

Morgonen därpå följer vi med kvinnan som plockar alger. Hon visar oss de vackraste vattenväxter, växter som vi inte visste fanns. Havet är så rent att algerna hon samlar är kravmärkta. Med vatten upp till stövelkanten hör vi ett tungt sus genom luften – i en tall landar en vithövdad havsörn.

För den som hinner – resan genom ödemark tar sin tid – är det lilla före detta hippie- och nu surfparadiset Tofino väl värt en resa. Stränderna är fantastiska och naturen orörd tack vare kamp från bland andra indianstammarna i området.

Om och om igen letar sig en suck fram, i sällskap med tanken ”vackrare än så här blir det inte”. Men det blir det. Lilla ön Salt spring island, en halv timmes färjefärd från Vancouver, slår det mesta. Ön är berömd för sin bondemarknad som hålls på lördagar. Folk flyger segelflygstaxi hit från Vancouver för att köpa öns produkter, allt från mörklila paprikor, lavendelhonung och blåbärsfoccacia till indianhantverk och nydrejade ting, liksom för att äta lunch och kanske ta en tur på öns kringelikrokvägar och passa på att fylla vinterförråden av frukt och grönsaker.

Nybyggarandan och kärleken till naturen (här blev den första naken­kalendern till, producerad av öns kvinnor för att förhindra kalhuggning) liksom kvaliteten fascinerar. Till denna oas har människor flyttat, och flyttar, för att arbeta med jorden. Vi möter kvinnan som bakar de ljuvligaste bröd i ett bageri mitt i skogen, osttillverkaren som dekorerar sina getostar med violer, lavendelodlare vars olja används för sin läkande kraft.

Tillbringa en natt i ekobönderna Michael och Jean-Marie Ablemans gamla stugor uppe i bergen. Till middag levereras en korg med nyskördat. Du får själv laga maten och efter middagen rekommenderas ett kvällsdopp i gårdens skogsjö. Sedan sover du ovaggad i absolut tystnad.