Kondo Akitsugu bor i Ehime-prefekturen i sydvästra Japan.
–Det är sjunde gången jag är på Okinawa och jag åker hit framför allt för maten. Den är fantastiskt god och skiljer sig mycket från maten på fastlandet med mycket fisk, annorlunda grönsaker som goya, sjögräs och hälsosamma örter.
–En annan fördel är det mycket fina klimatet. Man behöver inte åka hit under högsäsongen i augusti-september då det är mycket varmt. Andra tider på året är också bra och dessutom är priserna lägre. Oktober till december är det vinter men inte kallt då det fortfarande är 20–25 grader.
–När jag inte åker hit reser jag gärna till Japans nordligaste ö Hokkaido och badar i varma källor.

Yoshiharu Miyagi bor med sin familj i byn Ogimi på Okinawas nordkust.
–Jag tycker förstås att många ska komma till Ogimi, en fiskeby som är känd för invånarnas hälsosamma livsstil. På Emis restaurang serveras traditionell närproducerad mat med bland annat sjögräs, grönsaker som nästan bara finns här och en speciell sorts tofu.
–Ogimi är enda platsen där man fortfarande tillverkar Basho-Fu, den äldsta sortens handvävda tyg som tillverkas av fibrer från den japanska bananpalmen. Idag har palmen blivit en bristvara och tyget en lyxprodukt.
–I det kuperade landskapet på öns nordöstra delar finns många vackra vandringsleder bland ovanliga växter och djur.

Karin Norlander är uppväxt i Luleå men bor på Okinawa sedan ett år med sin man som jobbar på den amerikanska flygbasen.
–Fredsmuseet på Okinawas sydspets är en mäktig upplevelse. Okinawa är inte bara ett semesterparadis, ön har också en historia som präglats av de mycket hårda striderna under andra världskriget. Det var här USA satte in den första attacken mot Japans eget territorium och flera hundra tusen civila dog. Såren efter detta finns fortfarande kvar. Fredsmuséet på sydkusten är en mycket vacker plats med namnen på de stupade från Japan och USA uppsatta sida vid sida.
–Den japanska marinens dåvarande högkvarter är öppet för turister. Man kan gå ner i tunnlar där japanska försvarare gömde sig undan bombningarna. I väggarna finns fortfarande granatsplitter då många begick kollektiva självmord hellre än att ge sig.
–Södra Okinawa är tättbebyggt men det är djungel på öns norra delar. Där kan man klättra i vattenfall och tränga sig igenom snår för att hitta fram till sandstränder där man är helt ensam.

Ulf Skoglund är en svensk forskare som sedan drygt ett år jobbar på Okinawa Institute of science and technology.
–För mig är dykningen nummer ett. Jag anser att den är bäst i världen. Till skillnad från Stora barriärrevet utanför Australien är korallreven här mycket mer lättillgängliga och ligger bara 150 meter ut i havet runt hela ön. Dessutom är vattnet alltid glasklart.
–Det man får se upp med är att det ibland kan föras upp giftiga maneter med strömmarna från Indonesien. De har ett neurologiskt verkande gift som gör att man kan dö direkt. För säkerhets skull använder jag en tunn dräkt som gör att man är helt skyddad.
–Som turist bör man undvika tyfonerna som brukar komma i juni och juli, före den stora turistsäsongen i augusti, liksom efter regnsäsongen som börjar en bit in i maj och varar tre-fyra veckor. En tyfon är tre gånger starkare än en orkan. Det märks. Det är omöjligt att gå ut, och helt livsfarligt. En tom plastflaska förvandlas till en dödlig projektil som slår in dörren på en bil när flaskan flyger fram i vindstyrkor på 100 meter i sekunden.

Sylvie och Jean Jacques Bellenger är på besök hos sin son som flyttat till Okinawa.
–Det är första gången vi är här och det är en fantastisk upplevelse. Den här marknaden (i Naha, Okinawas största stad, SvD:s anm) är något alldeles extra. Den sträcker sig in längs vindlande överbyggda gränder från huvudgatan Kokusai-dōri. Här finns en otrolig fiskmarknad med färggranna arter vi aldrig tidigare sett och på andra våningen ligger fiskrestauranger som direkt kan tillaga det man pekar ut.
–Vi har också besökt den medeltida shuriborgen som listats som världsarv av FN, och byn Yomitan som är känd för sin fina keramik.
–Annars är dykningen fantastisk, kanske bäst i världen. Det finns väldigt fina och lättillgängliga korallrev runt hela Okinawa. En båttur ut till de närbelägna Kerama-öarna, tre mil utanför kusten, är verkligen att rekommendera. Där finns fantastiska stränder och korallrev som drar många dykturister.

32-årig fotografen Yohei Kamide från Yokohama som flyttade till Okinawa för tre år sedan.
–Jag gillar att dyka, trots att det är lite besvärligt med mitt hår. Först, innan all luft pressats ur, är det som en flytboj, och sedan förvandlades håret till ett sänke. Själv undviker jag de platser där de flesta dykfirmorna finns. Tyvärr är reven ofta ganska skadade just där eftersom ovana dykare ställer sig på korallen så att den går sönder. De får inte göra så, men många gör det ändå.
–Många som kommer hit luffar runt mellan de öar som sträcker sig som ett pärlband hela vägen från Japans fastland och ett par hundra mil ner mot Taiwan. Iriomote är den näst största ön efter Okinawa och den är känd som Asiens Galapagos. Det bor bara drygt tusen människor där och hela ön är täckt med regnskog. En del byar går bara att nå med båt och det finns inga bilar. Det är en nästan helt orörd natur där man kan dyka, paddla på floder och fotvandra.

Anna Tienter kommer från Japan men växte upp i USA innan hon återvände till Okinawa för 18 år sedan.
–Med min dotter Laura brukar jag oftast åka till någon helt vanlig lekpark som det finns gott om. Många är ganska stora med jättefina rutschbanor.
– Något som passar både barn och vuxna är Akvariet i Ocean Expo Park. Det är ett av de största i världen och väldiga valhajar simmar tillsammans med djävulsrockor. Det är enda akvariet där djävulsrockor förökar sig.
–Själv brukar jag ta med vänner på besök på vandring i terrängen på norra Okinawa. Det finns många vackra platser och ett otroligt speciellt växt- och djurliv. Men man måste vara lite äventyrligt lagd och inte vara rädd för giftiga habu-ormar eller svarta änkan-spindlar. För den som vill följa mer upptrampade stigar finns många Shinto-altare på natursköna höjder dit folk söker sig för att hedra sina förfäder.
– En god vän till mig har startat sajten mapitokinawa.com där han samlar massor av tips.