Bo i Sverige och jobba i Paris. Weekendsemester i Sydafrika. Fritidshus i Thailand.

Flyget öppnar världen. Från att ha varit ett exklusivt transportmedel för några få är flyget numera det främsta medlet att krympa avstånden över jordklotet.

Vår uppfattning om vilka platser som ligger inom räckhåll har förändrats dramatiskt de senaste decennierna.

Att regelbundet pendla i jobbet till andra kontinenter behöver inte vara konstigare än att åka mellan Stockholm och Älmhult. Och ett höstlov i Thailand känns lika naturligt som på Mallorca.

När SvD efterlyste storflygare – personer som har gjort mer än 30 flygresor de senaste tolv månaderna – på svd.se i veckan, svarade över hundra läsare på bara några timmar. Några av dem gör 120 till 140 flighter per år, många minst 50.

I flera studier som publiceras i en kommande bok, ”Climate change and aviation”, visar det sig att bland flygresenärerna finns det en liten grupp som reser extremt mycket och som står för en stor del av utsläppen från flyget.

I boken publiceras en stor, fransk undersökning av 55000 personers resvanor. Det visade sig att av dem som överhuvud taget reste, var det 5 procent som orsakade hälften – 50 procent – av de totala utsläpp av klimatgaser som orsakas av fransmännens resor. Studien handlade om fritidsresor och omfattade alltså inte resor i jobbet.

I Holland står 20 procent av befolkningen för 80 procent av transporternas klimatutsläpp.

En mindre svensk resstudie gjordes vid Landvetters flygplats i 2007. Det visade sig att 11 personer stod för en tredjedel av de resor hela gruppen av tillfrågade – 300 resenärer – hade gjort. Dessa 3,8 procent hade flugit minst 50 tur- och returresor under det senaste året.

Två av resenärer hade gjort 300 tur- och returresor de senaste tolv månaderna.

Någon siffra för hur stor andel av utsläppen de svenska ”hypermobila” flygresenärerna står för, finns inte i den svenska studien.

–Jag kan föreställa mig att det är lite jämnare fördelat i Sverige, kanske 30–70, säger Stefan Gössling, docent vid Lunds universitet och den som har gjort studien från Landvetter.

Han är en av redaktörerna för boken om flyget och klimatförändringarna och medförfattare till kapitlet om hypermobila resenärer.

Hans poäng är att inte bara se på hela länders eller sektorers utsläpp, utan på individer.

–Totala klimatutsläppen för exempelvis en indier är ett ton per år, och för en amerikan 25 ton om året. Men det finns indier som orsakar över 50 ton per person, och amerikaner som ligger på en genomsnittsindiers nivå, säger Stefan Gössling.

Han påpekar att hälften av de som bor i England aldrig har flugit, trots att det är ett land där flyg är ett väl använt och utbyggt transportmedel.

Globaliseringen både inom näringslivet och privatlivet har stor betydelse för att skapa resenärer som reser både ofta och långt.

–Att besöka släkt och vänner som inte sällan bor långt bort har blivit allt viktigare, säger Stefan Gössling.

Han blev själv förvånad över att så få personer står för så stor andel av utsläppen.