I nådens år 1744 överraskade en storm det franska ostindiska kompaniets handelsfartyg Saint-Géran, som gick under mot reven vid Mauritius östkust.

44 år senare skrev Bernardin de Saint-Pierre romanen Paul et Virginie, en liten klassiker om två ungdomar från skilda samhällsskikt i omöjlig förälskelse på Mauritius.

På den sjunkande Saint-Géran finns vackra Virginie, som drunknar när hon av prydhet vägrar ta av sig klänningarna för att kunna simma i land. Paul hittar kroppen på stranden och dör själv av sorg. Romeo och Julia – skriven av en fransman ett år före franska revolutionen.

På ett djupare plan beskriver boken ödet för ett obefläckat naturbarn som farit illa av den konstgjorda sentimentaliteten inom Frankrikes dekadenta överklass före revolutionen.

På Mauritius har platser döpts efter bokens fiktiva och verkliga händelser. Ett hotell norr om vrakplatsen heter Paul et Virginie. 1944 restes ett 200-årsmonument över förlisningen vid Poudre d’Or, där sagans Virginie spolades i land.

Två kärvänliga silhuetter vandrar hand i hand längs det glittrande bandet av skum i vattenbrynet.

I söder på udden Belle Mare sticker halvön Point Flacq ut i havet. På mer än 25 idylliska hektar brer ett elegant strandhotell ut sig med 162 rum och sviter och en lyxvilla, tre restauranger, prunkande trädgårdar, golfbana, toppmodernt gym och stort spa.

Det mytiska namnet på denna ’resorternas resort’ är – Le Saint Géran. Anläggningen tillhör den verkliga toppligan i världen. På ena sidan havet, på andra en stilla lagun. Och någonstans på havsbottnen vilar ett snart 270 år gammalt skeppsvrak. Tillsammans med namnet och läget på Point Flacq förkroppsligar hotellet det romantiska skimret kring bokens unga kärlekspar.

Ett stort antal Paul och Virginie kommer varje år till Le Saint Géran för att umgås i legendens kvardröjande sken. På de små runda öarna i poolen eller på stranden i skydd av tälttak och böljande tygväggar, intar man i ljuset av lyktor och stjärnhimmel en romantisk middag från La Terrasse. Kanske gjord på dagens fångst av red snapper eller miniostron, hummer och sjöborresmör.

De två andra restaurangerna har uppmärksammats av Michelin. Finaste läget har indiska Rasoi by Vineet, byggd som en terrass över havet, med tak av palmblad och en tropisk atmosfär. Kocken Vineet Bhatias kökskonst bjuder på komplexa smaksensationer. I Chelsea driver han även Rasoi, som har en Michelinstjärna och korades till ”Årets bästa indiska restaurang” direkt efter öppnandet. Nu har han detta paradisiska ställe att fly till när vintern blir för grå i England. Man möts av svirrande takfläktar som sprider ut de spännande dofterna från en vedeldad ugn och en öppen tandoor.

Nyöppnade Prime contemporary grill är Mauritius första riktiga stekhus. Konceptet bygger på kött av mycket hög kvalitet från Anguskor uppfödda på spannmål i Australien. Wagyunötkött har en tät marmorering, är saftigt och mört, och det långkokas i teriyaki. Vi blir inte heller besvikna på förrätten av varm och kall tonfisksashimi, yuzusoya, Fuji äppelsallad och rostade sesamfrön. Desserten tiramisù tillreds medan vi äter de andra rätterna. Vinlistan imponerar med 40 olika sorter av champagne och röda klassiker där några av de dyraste är La Tâche 2004 från Romanee Conti för 21000 kronor och Château d’Yquem 1970 för 10000.

Prime har axlat lokalens rykte (från då Alain Ducasse drev restaurang där) väl. Kvaliteten på råvarorna är redan känd, samtidigt som en avslappnad klädkodex och mindre hysteriska priser har gjort Prime fullbokad långt i förväg. Den franske kocken Sebastien Ehret, som arbetat här under Ducasse, är köksansvarig även för Prime, vilket bådar gott för framtiden.

Trädgårdarna har sin egen berömmelse. Vi vandrar i en djungel med vattendrag och små broar, där änder vilar på stigen och i vattnet. En spahydda med två massagebänkar reflekterar kvällssolen med lockande varma färger i en glänta vid en vattensamling. I närheten finns entrén till gymmet och One & only spa. Här tillbringar vi mycket tid vid den avstressande 18-meterspoolen, som ligger helt avskärmad och tyst.

Rummen och sviterna är eleganta, funktionella och spatiösa. Smakfullt inredda utan överdrifter och samtliga vetter mot havet. Alla terrasserna överblickar den långa, palminramade stranden. Från balkongen ser vi sandremsan glimma som patinerad brons i den nedgående solen. Två kärvänliga silhuetter vandrar hand i hand längs det glittrande bandet av skum i vattenbrynet. Vem vet, kanske heter de Paul och Virginie.


BILDEXTRA: Kika in i det romantiska strandhotellet Le Saint Géran