Annons
X
Annons
X

Rekordvinst med skattestöd

Arlanda Express gjorde rekordvinst förra året. Skatteverket anser att bolaget undviker stora summor skatt genom att slussa överskotten till ett riskkapitalbolag i Luxemburg. Trots detta har bolaget fått över 260 miljoner kronor av staten i rena subventioner.

Det går bra för Arlanda Express, bolaget som driver tågpendeln mellan Arlanda och Stockholm. Tågen är punktligast i Sverige, och efter 2,9 miljoner sålda resor gjorde bolaget rekordvinst 2010. Mindre känt är att bolaget ägs av ett australiensiskt riskkapitalbolag, och att det subventioneras av staten.

Arlanda Express verksamhet bygger från början på ett lån från Riksgälden på 1 miljard kronor. Men räntan betalas inte av bolaget, utan av skattebetalarna. I Banverkets gamla årsredovisningar framgår att myndigheten, år efter år, betalade mellan 30 och 40 miljoner kronor. Bara sedan 2004, då riskkapitalbolaget Macquaire tog över verksamheten, har staten gått miste om 264 miljoner i ränteintäkter.

– Det här är ett förtäckt bidrag, säger en källa på Riksgälden, som administrerar lånet.

Annons
X

Riksgälden bedömer nu att den inte kommer få tillbaka mer än 800 miljoner kronor av den utlånade miljarden. Mellanskillnaden kan betraktas som en ren kreditförlust för staten. Därmed uppgår skattebetalarnas förlust till närmare en halv miljard, bara sedan 2004.

Men Arlandabanan är ingen verksamhet som behöver bidrag. Sedan Macquaire köpte banan 2004 för 400 miljoner, har bolaget tjänat drygt 90 miljoner kronor. Under samma period har man betalat över 140 miljoner kronor till ägarna i utdelning. Att företaget delat ut mer pengar än det tjänat kan låta motsägelsefullt, men blev möjligt efter en tvist med Skatteverket. Bolaget lyckades frigöra ”skattemässiga underskott” på nästan en halv miljard kronor. Som konsekvens har Arlanda Express inte betalat en enda krona i skatt sedan 2004. I stället har bolaget, netto, fått 76 miljoner kronor tillbaka.

Arlanda Express är ytterligare ett exempel på hur riskkapitalbolag utnyttjar kryphål i skattesystemet. När Macquaire köpte Arlanda Express fick den svenska verksamheten ett lån från moderbolaget på 450 miljoner kronor. Räntan avtalades till 13 procent.

Det är enligt Skatteverkets beräkningar 6 procentenheter över marknadsräntan. Det kan låta märkligt, men är vanligt bland utlandsflaggade riskkapitalbolag. För genom den högre räntan stiger det svenska dotterbolagets finansiella kostnader. Därför krymper också det svenska bolagets vinst, och därmed också skatten. Moderbolaget, i Luxemburg, kan i stället slussa pengarna vidare till de slutgiltiga ägarna i form av en beskattningsfri utdelning.

– Du får en ränta in i Luxemburg, och en ränta ut ur Luxemburg men som betraktas som en utdelning för ägarna i nästa led. Det skulle förvåna mig synnerligen om ett öre betalas i skatt i Luxemburg, säger Börje Noring, analytiker på Skatteverket.

Socialdemokraternas näringspolitiske talesman, Lars Johansson, tycker situationen är ”graverande” och vill att avtalet med Arlanda Express ses över.

– Jag tycker det är uppenbart att om det här bolaget nu sysslar med avancerad skatteplanering eller till och med skatteflykt, då borde ju Trafikverket eller Regeringen omgående begära en omförhandling av lånet, säger han.

Det svenska aktiebolaget som driver Arlandabanan, Meif Stockholm AB, har sedan 2004 slussat ut 390 miljoner kronor i räntekostnader till moderbolaget i Luxemburg. Hade räntan varit 7 procent i stället för 13, något Skatteverket menar är rimligt, så hade bolagets redovisade vinst varit 180 miljoner kronor högre.

Om Skatteverkets bedömning är riktig har riskkapitalbolagets ägare därigenom undvikit 36 miljoner kronor i skatt. Det motsvarar en hel årslön för 117 grundskolelärare, skattat och klart.

Tvisten mellan bolaget och Skatteverket, som handlar om denna räntenivå, väntar nu på sin upplösning i Länsrätten.

Under tiden fortsätter staten att betala räntan för Arlandabanans räntefria lån. Hur länge detta kan pågå är det ingen som vet, för krediten till bolaget är ett så kallat ”royaltylån”. Det innebär att det återbetalas först när ägarna fått en viss avkastning, men också att staten i teorin kan få tillbaka mer än det ursprungliga beloppet.

Nu är detta inget som Riksgälden förväntar sig. De första amorteringarna förväntas i dagsläget dröja till mitten av 2020-talet. Till dess kommer skattebetalarna att behöva betala runt en halv miljard i räntekostnader.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X