Annons
X
Annons
X

”Regeringen slösar med nyanländas kompetens”

Det finns ett brett stöd för att Sverige ska ta vara på nyanländas kompetens. Men regeringens förslag om tillfälliga uppehållstillstånd riskerar att låsa fast högutbildade i enkla jobb, skriver två represen­tanter för Akademikerförbundet SSR.

Svenskt flykting­mottagande
Att i princip alla nyanlända tvingas in i enkla jobb är ett recept för sociala spänningar och segregation, skriver Ursula Berge och Katarina Lundahl.

Att i princip alla nyanlända tvingas in i enkla jobb är ett recept för sociala spänningar och segregation, skriver Ursula Berge och Katarina Lundahl. Foto: Jessica Gow/TT

DEBATT | INTEGRATION

Regeringens förslag kommer leda till att kostnaderna för subventionerade anställningar exploderar.

Förslagen haglar tätt om hur nyanlända ska komma i jobb. Vi anser att de med högskoleutbildning glöms bort i debatten. Nära var tredje nyanländ har en ­högre utbildning, vilket är en större andel än i befolkningen i stort. Av de 20 största bristyrkena i Sverige är 18 akademikeryrken. Svensk ekonomi skapar tiotusentals vakanser som arbetsgivare har svårt att besätta. De närmaste tio åren behövs minst en halv miljon akademiker bara i offent­lig sektor. Kan nyanlända fylla dessa luckor vinner alla på det. Fastnar akademiker i stället i enkla jobb tränger det undan dem som verkligen behöver jobben – personer utan gymnasieutbildning. Därför ser vi med oro på förslagen från rege­ringen om tillfälliga uppehållstillstånd, som skapar fel incitament för akademiker.

Vi uppfattar att det finns ett brett stöd för att Sverige ska ta vara på nyanländas kompetens. Ett resultat av detta är att arbetsgivare och fackförbund tillsammans med Arbetsförmedlingen och andra tar fram så kallade snabbspår, som mejslar ut hur nyanlända med olika högskoleexamina ska få relevant arbete så snabbt som möjligt. Skapandet av snabbspåren är en unik kraftsamling och innebär ett omfattande arbete med att hitta utbildnings­former, praktik och anställningsformer som passar varje grupp.

Annons
X

Regeringens lagrådsremiss om tillfälliga uppehållstillstånd riskerar dock att omintetgöra snabbspåren och skapar helt fel drivkrafter för akademiker. Det finns tre anledningar till det:

De nya reglerna tvingar akademiker att snabbt ta vilket jobb som helst. De flesta nyanlända som får rätt att stanna i Sverige ska få tillfälliga uppehålls­tillstånd på ett år, med möjlighet till förlängning ”om skyddsskäl kvarstår”. Det gäller till exempel för 90 procent av syrierna. Men – om personen vid ­första omprövningen har fått jobb och kan försörja sig får hen permanent uppehållstillstånd, vilket ger trygghet och möjlighet att ta hit sin familj. Ny­anlända med hög kompetens kommer därför se till att snabbt skaffa sig vilket jobb som helst för att få permanent uppehållstillstånd, i stället för att satsa på att validera och komplettera sin utbildning. De som deltar i snabbspåren har ingen chans att vara i jobb redan ett år efter att de fått uppehållstillstånd. Därför ­kommer många välja bort snabbspåren. Erfaren­het visar att det är svårt att först ha ett ­enklare jobb en längre tid och sedan byta till ett mer kvalificerat jobb som man egentligen är utbildad för.

Arbetsförmedlingen får i många fall inte anvisa akademiker till snabbspåren. Regeringen föreslår nu att Arbetsförmedlingens insatser inte får vara längre än uppehållstillståndet, det vill säga i normal­fallet ett år. De snabbspår för akademiker som parterna är överens om är på ett år eller mer. Har du ettårigt uppehållstillstånd måste du alltså samma dag som du får tillståndet få en etableringsplan på Arbetsförmedlingen, en plats på ett snabbspår och påbörja utbildningen. Så snabb är inte den svenska byråkratin. Därför blir det för många omöjligt att delta i snabbspåren.

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det blir svårare att läsa på högskolan. Många som kommer hit har påbörjade utbildningar som de vill avsluta. De tillfälliga uppehållstillstånden för­sämrar sannolikt de möjligheterna. Enligt gällande regler förlorar nyanlända sin etableringsersättning om de, i stället för att delta i Arbetsförmedlingens insatser, väljer att läsa på högskolan. Tidigare har dessa nyanlända i stället kunna få tillsvidarebeslut om studiemedel från CSN. Vad som kommer gälla för dem med tillfälligt uppehållstillstånd är dock oklart. Det är möjligt att de kommer ha viss rätt till studiemedel, men troligen bara så länge som uppehållstillståndet gäller. Det ger ökad osäkerhet. Att under ett år söka och komma in på en utbildning, få beslut från CSN, påbörja utbildningen och helst också avsluta den kommer i de flesta fall vara omöjligt. Därmed blir det enklare valet att skaffa sig ett jobb.

    Regeringens förslag kommer leda till att kostnaderna för subventionerade anställningar exploderar, när alla nyanlända vill skaffa sig en inkomst så fort det går. Det blir en dyr och ineffektiv politik. För att kunna ta tillvara på kompetensen hos dem som kommer hit måste regeringen göra följande ändringar i lagförslaget och i gällande regler:

    Att gå kompletterande högskoleutbildning eller delta i snabbspår ska jämställas med att kunna försörja sig, och därmed på samma sätt berättiga till permanent uppehållstillstånd. Det är inte rimligt att missgynna högskoleutbildade som vill skaffa sig jobb i nivå med sin kompetens. Tidigare erfaren­heter visar att personer som ges möjlighet till komplettering och matchning har goda chanser att få relevant jobb.

    Arbetsförmedlingen måste kunna hänvisa även personer med ettåriga uppehållstillstånd till snabbspår och andra kompletteringsutbildningar som är längre än ett år.

    Även de med tillfälliga uppehållstillstånd ska ­kunna få tillsvidarebeslut om studiestöd hos CSN. För att uppmuntra dem som har en färdig utbildning som behöver kompletteras kan regeringen göra det tillåtet att få behålla etableringsersätt­ningen för kompletterande högskoleutbildning.

    Att i princip alla nyanlända tvingas in i enkla jobb är ett recept för sociala spänningar och segregation. Det finns skriande behov av akademiker på svensk arbetsmarknad. De som nu kommer till Sverige måste uppmuntras att använda sin kompetens, inte straffas för den.

    Ursula Berge

    samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

    Katarina Lundahl

    chefsekonom, Akademikerförbundet SSR

    Ursula Berge och Katarina Lundahl.

    Annons
    X

    Att i princip alla nyanlända tvingas in i enkla jobb är ett recept för sociala spänningar och segregation, skriver Ursula Berge och Katarina Lundahl.

    Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 2

    Ursula Berge och Katarina Lundahl.

    Bild 2 av 2
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X