Annons
X
Annons
X

Regeringen satsar på energieffektiva hus

Få områden rymmer så stora möjligheter att spara energi som byggsektorn. Därför satsar regeringen nu 120 miljoner kronor på att utveckla riktigt energieffektiva byggnader, skriver it- och energiminister Anna-Karin Hatt.

BRÄNNPUNKT | BUDGET

I EU har vi slagit fast att alla nya byggnader från år 2021 skall vara så kallade ”nära-noll-energihus”.
Anna-Karin Hatt

I slutet av augusti inträffade den så kallade ”overshoot day”, den dag som symboliserar att vi förbrukat den andel naturresurser som naturen klarar av att återskapa på ett år. När bara åtta månader året gått har vi redan överskridit ett hållbart uttag av naturresurser och under resten av året, fram till nyår, kommer vi förbruka mer än vad planeten klarar av att producera på ett år.

Samtidigt som vi i den rika världen förbrukar allt mer lever mer än en miljard människor i världen utan tillgång till modern energi och lika många har inte tillgång till rent vatten. Om alla dessa människor ska kunna få en rimlig levnadsstandard måste vi använda våra gemensamma resurser effektivare, både hos dem och hos oss. Vi måste helt enkelt klara av att göra mer med mindre.

Annons
X

Detta är vad energieffektivisering handlar om. Och energi är en av de allra viktigaste resurserna för oss alla, fattig som rik.

Här i Sverige fokuserar vi lätt på de stora energiförbrukarna i industrin, och på det området kan vi se tillbaka på en fin utveckling. För energiintensiv industri är det ett egenintresse att spara energi, för att spara resurser och värna sin konkurrenskraft. Det är en drivkraft som för stärkts genom insatser från regeringen, inte minst genom det framgångsrika ”PFE -Programmet för energieffektivisering i industrin”, där företag som lyckats spara el fått lägre skatt.

Samtidigt återstår mycket att göra. Ett område där det finns stora möjligheter att använda energin mer effektivt är i vår bebyggelse – gammal som ny. En tredjedel av den samlade slutanvändningen av energi sker i bostäder och lokaler. Men till skillnad från industrin och marknaden, som reagerar på prissignaler och förändrar sin energianvändning när koldioxidskatter och andra ekonomiska styrmedel styr i rätt riktning, så funkar inte den sortens styrmedel lika bra i bostads- och servicesektorn, eftersom energikostnaden inte alltid är lika synlig. Och just därför är minimikrav och regelverk viktiga styrmedel för att göra vår bebyggelse grönare.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Genom den nya lagstiftningen om byggnaders energiprestanda har vi i EU slagit fast att alla nya byggnader från år 2021 skall vara så kallade ”nära-noll-energihus”, vilket innebär att alla nya hus som byggs ska ha en väldigt låg energianvändning. Exakt vad det ska innebära, i termer av energikrav, i Sverige återstår att slå fast.

    Att ”nära-noll-energihus” kommer innebära skärpta energikrav står bortom allt tvivel, men för att regeringen ska kunna avgöra exakt hur skarpa framtidens krav behöver vara krävs ett bättre kunskapsunderlag och en utvärdering bland annat av olika lågenergibyggnader och demonstrationsanläggningar.

    Få områden rymmer så stora möjligheter att spara energi som byggsektorn. Därför satsar regeringen nu 120 miljoner kronor på att utveckla energieffektiva byggnader för framtiden. Dessa nya medel kommer satsat i ett program som syftar till att ta fram det kunskapsunderlag som behövs kring hur framtidens energisnåla hus ska byggas. De erfarenheter vi får genom programmet kommer ligga till grund för de nya energikrav som ska gälla alla nya byggnader från 2021.

    Redan i dag efterlyser stora delar av byggbranschen tuffare krav, och många av dem kan visa exempel på att energisnåla byggnader inte behöver innebära stora merkostnader. Samtidigt ser vi hur de mest aktiva kommunerna går före och ställer tuffare krav än det nationella regelverket. Det visar att det finns ett engagemang och en vilja hos många berörda att göra verklig skillnad. Genom att få bättre kunskaper om vilka krav som är rimliga att ställa för olika byggnader i olika delar av landet kan vi i framtiden få byggregler som kan göra stor skillnad.

    Livslängden på ett nytt hus som byggs i dag kan vara en livstid. Därmed blir de insatser vi i dag gör för att minska vår energianvändning väldigt viktig också för framtiden.

    ANNA-KARIN HATT (C)

    it- och energiminister

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X