Annons
X
Annons
X

Rapport: Andra AP-fonden bidrar till markkonflikter

Svenska pensionspengar bidrar till att fattiga människor förlorar sin mark i Brasilien, enligt en ny rapport från bland andra Latinamerikagrupperna. I rapporten pekas pensionsförvaltaren Andra AP-fonden ut som en av investerarna som gör affärer med många frågetecken.

Eva Halvarsson är vd på andra AP-fonden.

Eva Halvarsson är vd på andra AP-fonden. Foto: Björn Larsson Rosvall/ TT

Att markfrågor är en kritisk hållbarhetsfråga i Brasilien lyfter Andra AP-fonden själv i sin hållbarhetsredovisning. Ändå tas frågorna inte på tillräckligt stort allvar enligt den nya rapporten som Latinamerikagrupperna, Inter pares, Grain och Rede Social de Justiça e Direitos Humanos tagit fram. Enligt rapporten bidrar förutom andra AP-fonden även två kanadensiska och en amerikansk pensionsfond till att människor förlorar rätten till sin mark och därmed till sin försörjning.

– Brasilien är ett av de mest ojämlika länderna i världen när det gäller tillgången till mark. Förutom förlorad försörjning leder investeringarna också till att enorma kommersiella odlingar slukar områdenas vattenresurser, säger Annelie Andersson, ordförande i Latinamerikagrupperna.

Alla pensionsfondernas investeringar i markköp görs via fonden TIAA-CREF Global Agriculture, TCGA.

Annons
X

En anledning till att investerarna kan ta över stora områden mark är att lokalbefolkningen inte formellt äger marken, menar Annelie Andersson.

– Människor i de här områdena har inga papper på sin mark, utan ofta handlar det om allmän mark som människorna har brukat och levt av under en lång tid.

På andra AP-fonden menar vd Eva Halvarsson att fonden bara investerar i redan storskaliga jordbruk.

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Kan du dementera uppgifterna i rapporten?

    – Eftersom rapporten innehåller flera allvarliga påståenden så vill vi först kontrollera sanningshalten och ta fram fakta innan vi eventuellt går vidare.

    Brasilien försöker att dämpa omvärldens intresse för köp av odlingsmark i landet på grund av problem med landgrabbing. Landgrabbing innebär att små samhällen blir av med sin mark genom att den köps upp av större jordbruksaktörer. Brasilien har en reglering som begränsar utländska investerares möjlighet till storskaliga markköp. I rapporten från civilsamhällesorganisationerna framkommer att TCGA gör affärerna genom dotterbolag. Annelie Andersson anser att uppläget är oetiskt.

    – Fondernas intention kan vi inte säga något om, men det finns lagstiftning för att försöka dämpa det här och genom bolagsstrukturen i TCGA kringgås den, säger hon.

    Eva Halvarsson tillbakavisar anklagelserna om att bolagsstrukturen skulle vara ett sätt att runda lagen.

    – Det får stå för dem som satt det på print. Den här strukturen är helt öppen.

    Foto: Foto: Vicente Alves

    Andra Ap-fonden har riktlinjer för hållbara investeringar i jordbruk och Eva Halvarsson menar att TCGA:s kontroll är gedigen. I sin hållbarhetsrapport skriver fonden till exempel att den ska "respektera existerande rättigheter till land och resurser".

    – Vi vet att TCGA gör utredningar av säljare och att det sker revisioner initialt för att se till att våra riktlinjer följs. TCGA jobbar också med satellitbilder över marken för att kontrollera att det finns tydliga ägarstrukturer bakom investeringarna.

    Andra AP-fonden investerar i mark eller jordbruksfastigheter i USA, Australien och i Brasilien. Brasilien står för en tredjedel.

    – Vi investerar bara i länder som är nettoexportörer av livsmedel. Vi tycker att investeringar i jordbruksmark är intressanta, men det är såklart viktigt att det sker på ett bra sätt.

    I det aktuella området i Brasilien där TCGA verkar pågår en utredningen mot en affärsman som handlar med jordbruksmark via olika bolag. Han anklagas för hot och våld mot lokalbefolkningen i samband med markövertagande. Det är inte klarlagt om affärsmannen har gjort affärer med TCGA.

    Ni har en person som sitter i styrelsen i TCGA och du uppger att det finns en omfattande kontroll. Känner du till utredningen?

    – Jag känner inte igen den beskrivningen som görs av det bolag vi investerat i här. Det är det jag kan säga.

    Sista december 2014 hade Andra AP-fonden investerat 450 miljoner dollar, alltså över 3 900 miljoner svenska kronor i TCGA. Fonden har även åtagit sig att investera ytterligare 750 miljoner dollar i en andra fas.

    Läs rapporten: Foreign pension funds and land grabbing in Brazil

    grain.org

    Eva Halvarsson är vd på andra AP-fonden.

    Foto: Björn Larsson Rosvall/ TT Bild 1 av 2
    Foto: Foto: Vicente Alves Bild 2 av 2
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X