Annons
X
Annons
X

Rapport: 40 000 misstänkts för människosmuggling

40 000 misstänkta människosmugglare finns registrerade hos Europol, visar en färsk rapport. Den kriminella industrin runt smugglingen beräknas ha omsatt upp till sex miljarder euro förra året. Nu varnar Europol för att den summan kan bli tre gånger så stor i år.

Flykten till Europa
Flyktingar som nått Grekland med båt från Turkiet väntar i en matkö i hamnstaden Pireus.

Flyktingar som nått Grekland med båt från Turkiet väntar i en matkö i hamnstaden Pireus. Foto: Thanassis Stavrakis/AP: Grafik SvD

Över en miljon migranter tog sig in i EU under 2015. Enligt en rapport från Europol har flyktingströmmen haft en "djupgående påverkan" på organiserad brottslighet i Europa.

Kriminella nätverk har snabbt anpassat sig till utvecklingen och ökat sin inblandning i människosmugglingen.

Rapporten slår fast att en stor majoritet av migranter som tar sig in i EU kommer i kontakt med kriminella grupper någon gång under sin resa.

Annons
X

Det kan bland annat handla om välorganiserade kriminella nätverk – men även om individer som på olika sätt skor sig på människosmuggling.

– Dessa nätverk blir bara större och större. De har upparbetade smugglingsvägar och vet till exempel vilka gränskontroller man kan ta sig igenom. Det är lättare för en person som vill in i EU att gå via ett sådant nätverk än att försöka ta sig fram på egen hand, säger Ulla Ahlbäck som är människosmugglingsexpert på Nationella operativa avdelningen NOA.

Grafik: SvD

Europol uppskattar att människosmugglingen till och innanför EU omsatte tre till sex miljarder euro under förra året. Enligt Ulla Ahlbäck kostar det mellan 100 000 och 300 000 kronor för en person att ta sig hela vägen från start till mål.

I cirka hälften av fallen sker betalningen kontant. En del använder alternativa banksystem, till exempel det så kallade hawalasystemet som bygger på att pengarna förs över till mottagaren via ett nätverk som inte kontrolleras av myndigheter.

– Den här marknaden är jättestor. Vi vet att det finns människosmugglare som till och med saluför sin verksamhet till folk som inte har ett behov av att fly till Europa. De "talar för varan" och ser helt enkelt till att behovet uppstår, förklarar Ulla Ahlbäck och säger att det framförallt handlar om att smugglarna målar upp en falsk bild av ett land i Europa.

Grafik: SvD

Marknadsföringen sker bland annat via sociala medier men även ryktesvägen inom olika migrantgrupper. Sociala medier används också till att rekrytera chaufförer samt samla in information från migranter om till exempel polisens insatser längs rutterna samt villkoren i mottagarländerna.

– Det finns inte en enda smugglare som säger "jag kommer att sätta dig på en skranglig båt och risken finns att du kommer att dö".

Han lovar guld och gröna skogar. Säger att resan kommer att vara säker. När man sen står på stranden har man inget val. Antingen går man på båten eller blir av med sina pengar, säger Ulla Ahlbäck.

Grafik: SvD

Korruption pekas ut som en nyckel i människosmugglingen. Det vanligaste är att man mutar myndighetspersoner som släpper igenom migranter genom en gränskontroll utan att registrera dem. Det kan också handla om mutor till kustbevakningen som släpper fram båtar. Även ambassadpersonal uppvaktas av kriminella för att utfärda visum eller pass.

En del personer försöker enligt Ulla Ahlbäck ta sig in i Sverige med så kallade look-alike-pass. Det innebär att smugglaren parat ihop en flykting med en annan svensk medborgare som är lik hen till utseendet.

Europol slår även fast att andelen personer som misstänks för dokumentförfalskning ökat kraftigt från 2014 till 2015.

En förfalskningsverkstad upptäcktes förra året i Albanien. Personen som drev verksamheten tillverkade falska dokument på beställning. Dokumenten skickades sedan via försändelser eller genom kurirer vidare till migranter i Grekland. Förfalskningarna var, enligt Europol, av hög kvalitet. Den misstänkte huvudmannen var i samröre med kriminella nätverk i Bulgarien och Turkiet. I samband med en husrannsakan i verkstaden beslagtog polisen tusentals blanka visum, uppehållstillstånd, ID-kort, pass och körkort för olika länder inom EU.

– Det är svårt, krävande, tidsödande och kostsamt att utreda dessa brott. De som blivit smugglade vill sällan berätta. Andra vill kanske använda smugglarna för att ta sig fram till EU och det kan också vara så att smugglarna hotar släktingar som finns i hemlandet, säger Ulla Ahlbäck.

Grafik: SvD

40 000 misstänkta människosmugglare som finns i Europols databas kommer från över 100 olika länder runtom i världen. Listan toppas av Bulgarer och en förklaring kan vara att många misstänkta ägnat sig åt transport av migranter från Östeuropa in i EU.

Ulla Ahlbäck berättar att just Bulgarien kan vara attraktiv för människosmugglarna på grund av landets ekonomiska situation och faktumet att många har låga inkomster.

– Man behöver inte betala lika mycket till chaufförerna i Bulgarien som i andra länder helt enkelt. Det är också lätt att rekrytera folk som har det ekonomiskt svårt. Man ska ha klart för sig att människosmugglarna bara vill tjäna pengar. Det är det enda som spelar roll för dem.

Annons

Flyktingar som nått Grekland med båt från Turkiet väntar i en matkö i hamnstaden Pireus.

Foto: Thanassis Stavrakis/AP: Grafik SvD Bild 1 av 5

Grafik: SvD

Bild 2 av 5

Grafik: SvD

Bild 3 av 5

Grafik: SvD

Bild 4 av 5

Grafik: SvD

Bild 5 av 5
Annons
X
Annons
X