Annons
X
Annons
X

Professor sågar finansministern – "Förödande"

Finansminister Magdalena Andersson manipulerar med utgiftstaket och riskerar trovärdigheten för svensk finanspolitik. Den svidande kritiken kommer från den inflytelserika professorn Lars Calmfors som också anser att det behövs låga löneökningar framöver för att minska arbetslösheten.

Professor Lars Calmfors ryter till mot finansminister Magdalena Andersson: "Förödande för trovärdigheten för Sverige".

Professor Lars Calmfors ryter till mot finansminister Magdalena Andersson: "Förödande för trovärdigheten för Sverige". Foto: Henrik Montgomery/TT och Magnus Hjalmarson Neideman/SvD

Sveriges ekonomi går som en Tesla. Uttalandet är finansminister Magdalena Anderssons senaste sätt att beskriva det ekonomiska läget.

Men trots att ekonomin väntas gå lika starkt som den supersnabba elbilen räknar Andersson att statens finanser går med underskott minst till och med år 2019. Det är professor Lars Calmfors skarpt kritisk till.

– Det är en sak att statens finanser gick back när det rådde lågkonjunktur. Men om vi inte ens når balans under högkonjunktur, hur ska vi då nå balans när ekonomin viker nedåt igen?

Annons
X

Det är förödande för trovärdigheten för Sverige och för svensk budgetdisciplin.

Vad är faran med fortsatta underskott?

– Det är förödande för trovärdigheten för Sverige och för svensk budgetdisciplin. Risken är att ingen längre tar målen på allvar och att vi öppnar portarna för en alldeles för expansiv finanspolitik.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    En annan het potatis är det så kallade utgiftstaket. Taket ska stoppa regeringens utgifter från att bli för stora. Så sent som i fredags berättade finansminister Andersson att regeringen klarar taket nästa år, genom besparingar och genom att vissa utgifter betalas redan i år. Men det är att manipulera utgiftstaket, säger Lars Calmfors.

    – Det vore mycket mer transparent att säga att det är en exceptionell situation och att det därför är motiverat att slå igenom taket. Då spelar man med öppna kort. Men börjar man trixa så slår man in på en väg där det till slut inte finns någon gräns för vad man kan göra.

    Det är ord och inga visor från Lars Calmfors. Men det kommer från någon som är insatt i landets offentliga finanser. Calmfors var tidigare ordförande för regeringens finanspolitiska råd. Under den tiden kritiserade han dåvarande finansminister Anders Borg (M) för att föra en alltför stram finanspolitik under finanskrisen. Även Borg manipulerade utgiftstaket enligt Calmfors.

    Nu är det professor John Hassler som leder det finanspolitiska rådet. Så sent som i måndags efterlyste Hassler en flyktingkommission, och ville se fler enkla lågbetalda arbeten som alla människor som flyttat hit kan ta. Lars Calmfors håller med.

    – Jag kan inte se en annan lösning än att vi behöver acceptera en större lönespridning, där lönerna hålls tillbaka för de lägst utbildade. Det finns ingen motsättning mellan det och att satsa på mer utbildning. Problemen är av en sådan dimension att vi måste gå båda vägarna samtidigt.

    Lars Calmfors är också aktiv i årets avtalsrörelse. Han är ordförande för arbetsmarknadsekonomiska rådet, som är tillsatt av intresseorganisationen Svenskt näringsliv. Arbetsgivarnas budskap har varit att de vill se låga löneavtal i avtalsrörelsen. Därför har det skapat uppmärksamhet att rådet varnat just för alltför låga löneökningar nästa år.

    – Vår poäng är att alltför låga löneökningar nästa år kan vara ett problem eftersom det skulle hålla tillbaka inflationen och på så sätt bidra till en högre realränta. Men på några års sikt bör löneutvecklingen vara mycket återhållsam.

    Varför behövs låga löneökningar på längre sikt?

    – I en normal konjunktursituation innebär lägre löneökningar att arbetsgivarnas kostnader hålls tillbaka och det ger högre sysselsättning.

    Receptet är alltså högre löneökningar än normalt nästa år men lägre än normalt åren därefter. Ettåriga avtal som facken i industrin har efterfrågat avråder han ifrån. Det riskerar att leda till alldeles för höga löneökningar i nästa avtalsförhandling som kommer att föras i en mycket stark högkonjunktur. Lars Calmfors gör en liknelse med mitten av 1970-talet.

    – 1974 fick vi ettårsavtal med låga löneökningar i förhållande till inflationen och företagens vinster. Arbetsgivarna var nöjda. Men följden blev en kostnadsexplosion i det efterföljande tvåårsavtalet när facken tog revansch.

    Kan det bli lika dramatiskt nu?

    – Nej det blir det inte. Men liknande mekanismer kan komma att verka. Vi är inne i en mycket stark konjunkturuppgång. Därför vore det bra att nu låsa in löneökningarna på en rimlig nivå i ett treårsavtal.

    Professor Lars Calmfors ryter till mot finansminister Magdalena Andersson: "Förödande för trovärdigheten för Sverige".

    Foto: Henrik Montgomery/TT och Magnus Hjalmarson Neideman/SvD Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X