Annons
X
Annons
X

Professor: Felaktig kritik mot låglönejobb

­Enbart låglönejobb är knappast lösningen på integra­tions­problemet. Däremot kan fler jobb med lägre ingångslöner kombinerat med utbildningsinsatser och andra insat­ser, vara en del av lösningen. Men detta bör diskuteras på korrekta grunder, skriver professor Mats Hammarstedt i en replik.

Svenskt flykting­mottagande
Forskning visar att en snabb kontakt med arbetsmarknaden är ­avgörande för ny­anländas möjligheter även på längre sikt, skriver ­Mats Hammarstedt.

Forskning visar att en snabb kontakt med arbetsmarknaden är ­avgörande för ny­anländas möjligheter även på längre sikt, skriver ­Mats Hammarstedt. Foto: Emil Langvad/TT

REPLIK | INTEGRATION

Lööf och Martinsson levererar själva såväl felaktigheter som överdrifter till debatten.

Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne hävdar att Sverige behöver 300 000 enkla jobb. Till det kan man ställa sig frågande. Det gör KTH-ekonomerna Hans Lööf och Gustav Martinsson som hävdar att behovet snarare är 30 000 enkla jobb, och som dessutom konstaterar att debatten om flykting­integration på arbetsmarknaden ”präglas av både felaktigheter, överdrifter och vanföreställningar”. Det sistnämnda kan man hålla med om. Samtidigt som man kan konstatera att Lööf och Martinsson själva levererar såväl felaktigheter som överdrifter till ­debatten.

I artikeln ”Behovet av låglönejobb överdrivs” (18/3) finns ett antal påståenden som måste betraktas som felaktiga och överdrivna. Att ungefär 30 000 flyktingar behöver specifika insatser och enklare jobb är en siffra gripen ur luften. För det första likställer Lööf och Martinsson antalet lågutbildade flyktinginvandrare i Sverige med antalet flyktinginvandrare från Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia och Syrien. Varför inkluderas inte flyktingar från andra länder i Mellan­östern och Afrika?

Annons
X

För det andra konstateras att arbetskraftsdel­tagan­det i ovan nämnda grupper är 85 procent. Detta är inte korrekt. Jag och min kollega Lina Aldén visar i en artikel från 2015 att arbetskraftsdeltagandet bland utrikes födda från länder i Afrika och Asien är avsevärt lägre än så. Speciellt lågt är arbetskrafts­deltagandet bland kvinnor från dessa regioner. Här bör man också ifrågasätta varför Lööf och Martinsson i sitt exempel endast fokuserar på de som ingår i arbets­kraften. Inte minst det låga arbetskrafts­deltagandet bland kvinnor från länder i dessa regioner är väl ett problem som förtjänar uppmärksamhet i diskussionen?

För det tredje konstaterar man, helt korrekt, att diskriminering är ett hinder för utrikes födda på arbets­marknaden. Dock belägger existerande forskning företrädesvis diskriminering mot relativt väl­utbildade individer. För de med låg utbildning är sannolikt inte diskriminering, utan i stället bristande humankapital, ett större problem.

Slutligen drar Lööf och Martinsson en parallell till 1990-talets invandring från Bosnien. Den som tar flyktinginvandringen från Bosnien som utgångspunkt för en diskussion om dagens flyktinginvandring, utan att alls reflektera över vilka skillnader i förutsättningar det finns mellan att integrera flyktingar från Europa och flyktingar från Mellanöstern eller Afrikas horn, riskerar minst sagt att skjuta bredvid målet.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Forskning kring integrationen av utrikes födda visar att utbildning, språkkunskaper, tillgång till olika nätverk och förekomsten av diskriminering i olika grad utgör hinder för utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Vidare visar forskning att en snabb kontakt med arbetsmarknaden är ­avgörande för ny­anländas möjligheter även på längre sikt. ­Enbart låglönejobb är knappast lösningen på integrations­problemet. Däremot kan fler jobb med lägre ingångslöner och med möjlighet till löne­karriär, kombinerat med utbildningsinsatser och andra insat­ser, vara en del av lösningen.

    Detta bör man diskutera. På korrekta grunder. Den diskussionen blir säkert bättre om de som efterlyser färre ”felaktigheter, överdrifter och van­föreställ­ningar” i debatten själva avstår från att leverera ­sådana.

    Mats Hammarstedt

    professor i nationalekonomi

    Linneuniversitetet i Växjö

    Mats Hammarstedt Foto: Privat

    Annons
    X

    Forskning visar att en snabb kontakt med arbetsmarknaden är ­avgörande för ny­anländas möjligheter även på längre sikt, skriver ­Mats Hammarstedt.

    Foto: Emil Langvad/TT Bild 1 av 2

    Mats Hammarstedt

    Foto: Privat Bild 2 av 2
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X