Annons
X
Annons
X

Privata bolag gör polisjobb

Antalet personer som har dömts i olika fildelningsmål förra året satte nytt rekord. Minst nio personer fick fällande domar för att ha laddat upp och ner upphovsrättsskyddat material på nätet.

Dagarna innan jul fälldes två personer för illegal fildelning på nätet. En 16-årig pojke dömdes till dagsböter för att ha laddat ner filmer på en skoldator och en 51-åring fick villkorlig dom och dagsböter för medhjälp till upphovsrättsbrott.

Men samtidigt som både polis och åklagarmyndigheten nu har särskilda utredningsgrupper och specialåklagare för immaterialrättsbrott, tvingas man i stor utsträckning förlita sig på privata bevissäkringar.

För att inte själva begå brott eller delta i brottsprovokation överlåts bevissäkringen till målsäganden i de fildelningsfall som nått domstol.

Annons
X

SvD har gått igenom samtliga domar och läst en rad förundersökningar. I sju av fallen har den ursprungliga bevissäkringen gjorts av det dansk-amerikanska företaget Dtecnet på uppdrag av skivindustrins branschorganisation Ifpi. Samma företag står också bakom insamling av bevis i ytterligare två fall som ska upp i rätten i början av året.

– Vi kan ju inte gå ut på nätet och fildela själva. Som myndighet har vi inget tillstånd att ladda ner eller dela ut upphovsrättsskyddat material, vilket Ifpi som representant för upphovsrättsinnehavarna har, säger åklagaren Henrik Rasmusson.

Både han och polisen betonar att all bevisning från målsäganden kontrolleras. I flera fall har polisen gjort husrannsakningar och tekniska undersökningar av beslagtagna datorer och hårddiskar. Men det finns undantag.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I februari dömdes 27-årige Kristoffer Malmström till penningböter för att olagligen ha spridit 44 musikfiler på nätet. Domen överklagades av åklagaren och i hovrätten skärptes straffet till dagsböter på 12 800 kronor.

    Förundersökningen bygger helt på den bevissäkringen som Ifpi låtit Dtecnet göra. Förutom ett förhörsprotokoll och ett brev från en internetoperatör finns bara utskrifter från den dvd som Ifpi bifogade anmälan.

    När Kristoffer Malmström konfronterades med dessa under ett förhör valde han att erkänna.

    – Eftersom de hade mitt användarnamn och min ip-adress kände jag att det var lika bra att erkänna. Men jag undrar vad som hade hänt om jag inte hade gjort det, de hade ju inget annat mot mig och tittade aldrig igenom min dator, säger Kristoffer Malmström.

    Enligt åklagaren Henrik Rasmusson var det av hänsyn till den åtalade som ingen husrannsakan gjorde.

    – Under förhöret ställdes han mot de uppgifter som framkommit i Ifpis bevissäkring. Vi visste också att den ip-adress som fanns med i bevisningen gick till hans hushåll. Han lämnade då sådan information att vi förstod att vi hade rätt person. Det räckte, säger Henrik Rasmusson.

    Men när varken polis eller åklagare ser några problem med den privata bevissäkringen gör jurister som SvD varit i kontakt med en annan bedömning. Flera återkommer till bristen på insyn.

    – Den allmänna invändningen är att man inte vet vad som inte togs med i bevisningen. Var det all bevisning som fanns eller sorterades något obekvämt bort? Hur ska man kunna kontrollera det om man inte var med? säger Peter Westberg, professor i processrätt vid Lunds universitet.

    Också advokat Reine Nelson ser samma problem. Han försvarade i höstas en 58-årig kvinna som dömdes till villkorlig dom och dagsböter för att ha spridit 45 000 musikfiler.

    – Jag ser de här bevissäkringarna som en polisutredning som görs av en privat aktör. De får utföra sådant som medborgarna generellt sett tror utförs av myndighetspersoner, utan att vi egentligen vet hur de går tillväga.

    Han fortsätter:

    – Visst bidrar målsäganden med bevis även vid andra brottstyper, men skillnaden är att här görs både insamlandet och bearbetningen av privata aktörer. Det skulle jag vilja påstå är väldigt ovanligt.

    Antalet fildelningsmål lär samtidigt öka i framtiden. Just nu väntar ytterligare fyra åtalade på rättegång under januari och februari. I minst ett 15-tal fall har förundersökningen gått så långt att domstolar utsett offentliga försvarare.

    – Vi har fått in runt 150 anmälningar i år (2011) och 85 procent av dem rör upphovsrättsbrott. Av dem handlar en majoritet om just illegal fildelning, säger Paul Pintér, nationell samordnare för immaterialrättsbrott hos polisen.

    Annons
    X
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X