Annons
X
Annons
X
Sverige
Analys

Tobias Brandel: ”Något Stasi bara kunnat drömma om”

Den amerikanska övervakningsskandalen Prism berör alla svenskar som använder Google och Facebook. Men frågan är om upprördheten den här gången blir lika stor som under FRA-debatten. Kanske har vi inte högre förväntningar än så här på vare sig sociala medier eller demokratiska stater.

En av 41 slides i den power point-presentation som Washington Post avslöjat. Till vänster står de nio stora IT-företag som levererar till det amerikanska topphemliga övervakningsprogrammet Prisma och till höger vad de levererar. Förkortningarna vid TOP SECRET: SI = SI International/Serco, NSA-anlitat IT-företag, ORCON = Orginator controls (spridning), NOFORN = No foreign access allowed (ingen spridning utanför USA).

En av 41 slides i den power point-presentation som Washington Post avslöjat. Till vänster står de nio stora IT-företag som levererar till det amerikanska topphemliga övervakningsprogrammet Prisma och till höger vad de levererar. Förkortningarna vid TOP SECRET: SI = SI International/Serco, NSA-anlitat IT-företag, ORCON = Orginator controls (spridning), NOFORN = No foreign access allowed (ingen spridning utanför USA).

The Washington Posts och The Guardians avslöjande att amerikanska nationella säkerhetsmyndigheten NSA har direkttillgång till de ledande it-företagens servrar har fått enorm massmedial uppmärksamhet.

Här på redaktionen i Stockholm kunde det, inledningsvis under fredagsmorgonen, konstateras att läsartrycket på artiklarna i ämnet inte var så stort man hade kunnat förvänta sig – givet att ämnet, internet och integritet, ofta är mycket väl läst på SvD.se.

Under dagen, i takt med att fler röster har lyfts fram om avslöjandet, så har också läsarnas intresse vaknat.

Annons
X

Alltför stora växlar kan inte dras på svängningar i läsarstatistiken. Men inte heller i de sociala medierna har reaktionerna varit riktigt så kraftfulla som man kunde ha väntat sig. Klämdag och sommarsol kan förvisso ha en menlig inverkan på twittrande och artikeldelande.

Men frågan kan ändå ställas: Hur ser allmänhetens inställning egentligen ut? Kanske har vi helt enkelt inte högre förväntningar på nättjänster som Google och sociala medier som Facebook än så här. Eller på den amerikanska staten.

En alternativ tolkning skulle kunna vara att vi sätter upp skygglapparna – vi vill helst inte påminnas om hur lätt det är att övervaka oss på nätet.

Många har också redan gjort sig lustiga på Twitter och bloggar över ”avslöjandet” att amerikanska staten övervakar oss på nätet – det ses lika sjävklart som att vatten är vått.

Just nu håller EU på att ta fram en ny omfattande dataskyddslagstiftning som bättre ska skydda just vår integritet på nätet, under stora protester från exakt de amerikanska it-jättar som nu pekas ut i Prism-skandalen. Men den diskussionen vill inte riktigt ta sig bland medborgarna. Efter datalagringsdirektiv, FRA, Acta, Sopa och andra bokstavsförkortningar, är vi för trötta för ännu en integritetsdebatt?

Det amerikanska Prism-avslöjandet har annars uppenbara paralleller till den svenska FRA-debatten för fem år sedan. Den lagändringen, som bland annat innebar att Försvarets radioanstalt fick rätt att bedriva signalspaning på internettrafik som passerar Sveriges gränser, ledde till stora protester och bloggbävning.

Nationella säkerhetsmyndigheten NSA är USA:s motsvarighet till FRA. På samma sätt som FRA inte får spana på inrikestrafik i Sverige har amerikanska regeringen nu gått ut och sagt att den avslöjade datainsamlingen sker från personer utanför USA, inte från amerikanska medborgare. Skönt att höra för amerikanska medborgare kanske, mindre lugnande för alla oss andra.

Skillnader mellan NSA:s och FRA:s befogenheter finns dock. Amerikanska NSA förefaller ha färre integritetsbestämmelser att ta hänsyn till, och har enligt avslöjandet tillgång till all lagrad data medan svenska FRA har tidsbegränsningar på sina spaningsmöjligheter.

USA har generellt en slappare lagstiftning kring persondata än Sverige och EU, och inte heller samma integritetssyn. Uppmärksamheten kring Prism i amerikanska medier visar dock att gränsen den här gången passerats med råge.

På senare år har många, undertecknad inkluderad, höjt ett varnande finger för att vi alldeles för lättvindigt – och helt gratis – ger ifrån oss mängder av data om oss själva till de amerikanska it-jättarna. Uppgifter som de tjänar stora pengar på genom att erbjuda andra företag träffsäkrare reklam. Om du använder en tjänst som är gratis är det du som är varan, har det ofta sagts.

Och vi har ingen aning om vem Facebook, Apple och Google kommer att sälja vår data till om säg tio år – kanske till försäkringsbolag eller rekryteringsfirmor? Eller vad som händer med våra personuppgifter hos Facebook när de konkurreras ut av en annan aktör.

Lever jag då själv som jag lär? Absolut inte. Pusslet som går att lägga om mitt liv bara genom tillgång till Facebooks och Googles servrar – mina intressen, åsikter, musiksmak, favoritfilmer, vänner, familj, resor, platser jag rör mig på vid exakt angivna tidpunkter och så vidare – är något Stasi bara kunnat drömma om.

Att de utpekade företagen så långt blånekar till pressuppgifterna höjer inte direkt trovärdigheten för dem.

Men en relevant fråga är hur mycket de, bakom kulisserna, kämpat mot NSA. Att Prism-projektet pågått i sex år och att Google togs med först efter två år och Apple så sent som förra året, tyder på ett motstånd från företagen. Som flera noterat finns inte Twitter med alls på listan som läckt ut.

Att amerikanska staten har direkt insyn i Facebooks, Googles och de andras databaser är i sig inte överraskande. Det verkligt intressanta vore att få veta vilken typ av påtryckningar den amerikanska staten ägnat sig åt för att få den tillgången.

Men den briserade skandalen visar att det egentligen är ointressant att försöka peka ut vad som är värst: att it-företagens kartlägger våra privatliv eller att staten gör det. Faktum är att det görs. Och att data läcker mellan företag och myndigheter. Att blunda för det kan få ödesdigra personliga konsekvenser – i dag, eller om tio år.

”Slog ned som en nyhetsbomb i USA”

blog.svd.se

”En nyhetsbomb i USA”

blog.svd.se

Google vill ändra EU-datalag

svd.se
Annons
Annons
X

En av 41 slides i den power point-presentation som Washington Post avslöjat. Till vänster står de nio stora IT-företag som levererar till det amerikanska topphemliga övervakningsprogrammet Prisma och till höger vad de levererar. Förkortningarna vid TOP SECRET: SI = SI International/Serco, NSA-anlitat IT-företag, ORCON = Orginator controls (spridning), NOFORN = No foreign access allowed (ingen spridning utanför USA).

Bild 1 av 4

NSA:s högkvarter i Fort Meade, Maryland. National Security Agency är USA:s hemligaste spionorgan.

Foto: PATRICK SEMANSKY/AP Bild 2 av 4

En power point-slide om PRISM-projektet som Washington Post publicerat visar när IT-jättarna gått in, med Microsoft som pionjär i september 2007 och senast Apple i oktober 2012.

Bild 3 av 4

NSA:s högkvarter i Fort Meade, Maryland.

Foto: REUTERS Bild 4 av 4
Annons
X
Annons
X