Annons
X
Annons
X

"Pressade företag talar för låg löneglidning"

Trots sprucken LO-samordning och ökat tal om arbetskraftsbrist väntas löneglidningen bli mycket liten de kommande åren. För det talar pressade vinstmarginaler hos företagen och en låg vinstandel i ekonomin. Det säger Danske Banks chefekonom i Sverige, Roger Josefsson, till Nyhetsbyrån Direkt.

Av Direkt
Roger Josefsson.

Roger Josefsson. Foto: Danske Bank

– Det finns helt enkelt inte utrymme för höga löneökningar eftersom vinstandelen är så otroligt nedtryckt i hela näringslivet. Det fanns det tidigare, då vi dessutom också hade en hög produktivitetsutveckling, säger Roger Josefsson.

Han säger att genomsnittet av fackförbundens krav och arbetsgivarnas utgångsbud i stundande avtalsförhandlingar är lägre än tidigare, vilket talar för att man inte ska förvänta sig någon särskit hög löneglidning, alltså löneökningar på lokal nivå utöver centrala avtal.

Enligt Roger Josefsson skulle man kunna tänka sig ökad löneglidning i branscher som går starkt, som handeln och hotell- och restaurang, men arbetsgivarna där har varit tydliga med att hård konkurrens gör att den höga försäljningsökningen inte resulterar i några höga vinster.

Annons
X

– De pekar på att vinsterna är väldigt låga och att de med hög konkurrens har små utrymmen att höja lönerna, säger han.

Ökade bristtal och sjunkande arbetslöshet skulle också kunna hjälpa facken och öka löneglidningen, men Roger Josefsson menar att bristen ändå är koncentrerad till vissa branscher.

– Det i sig är inte tillräckligt för att dra upp synen på löneglidningen i någon speciellt hög omfattning. Att det är brist på ingenjörer har vi vetat tidigare, säger han.

Han menar också att de senaste indikatorerna, inköpschefsindex och Konjunkturinstitutets barometer, snarast indikerar att ökningen i sysselsättningstakten dämpas.

Visserligen lär delar av näringslivet, främst privata tjänstemän, få fortsatt höga löneökningar, men inte heller det kommer att driva upp löneökningarna generellt i någon större utsträckning, enligt Roger Josefsson.

Den spruckna LO-samordningen ser han inte heller som ett argument för någon högre löneökningstakt, även om fackförbund utanför industrin lagt högre lönekrav än den traditionellt märkessättande industrisektorn.

– Samordningen sprack för att industrin behöver väldigt låga avtal, snarare än något annat. Det visar bara på att en viktig del av svensk svenskt näringsliv, som tidigare haft ganska goda vinstmarginaler, nu behöver väldigt låga löneökningar, säger han.

Danske Bank räknar med att stundande avtalsrörelse kommer att resultera i löneökningar på i stort sett samma nivåer som nuvarande avtal, runt 2,25 procent per år. Med en liten löneglidning på det väntas de totala löneökningarna hamna runt 2,5–3 procent under 2016–2017.

Detta är en viktig anledning till att Danske Bank spår en fortsatt låg inflation och att Riksbanken kommer att få svårt att klara inflationsmålet.

– Vi tror på låg inflation eftersom vi ser låga löneökningar under lång tid, säger Roger Josefsson.

Riksbanken själva räknade sin senaste prognos i december med löneökningar på 3,2 procent i år och 3,5 procent 2017, vilket skulle innebära en ganska ordentlig uppväxling från 2,6 procent 2015.

Annons
Annons
X

Roger Josefsson.

Foto: Danske Bank Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X