Poliser håller isär demonstranter och motdemonstranter vid en 1 maj-demonstration ifjol. Foto: MIKAEL FRITZON / TT
BRÄNNPUNKT | POLISEN
Polisen måste spegla befolkningen för att på bästa sätt kunna möta alla medborgare.
Lena Nitz
Den 1 maj marscherar Svenskarnas parti på gatorna i Jönköping. De säger sig demonstrera för ”ett fritt Sverige” men slår fast i sitt partiprogram att de är mot demokrati. Detta har med all rätt upprört många. Polismyndigheten i Jönköpings län har i detta sammanhang mött hård kritik för att Svenskarnas parti har fått tillstånd att demonstrera. Jag och många medlemmar förstår och sympatiserar med den vrede och oro som många känner. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla människors grundlagsskyddade rätt att demonstrera, även med vidriga åsikter, är ett fundament i vår demokrati. Polisens uppgift vid sådana händelser är att skydda, se till att ingen kommer till skada och att upprätthålla demokratiska rättigheter.
Det framförs ibland åsikter om att polisen vid demonstrationer är för flata mot rasister och nazister eller i värsta fall agerar i deras sak. Anklagelser om rasism och främlingsfientlighet inom poliskåren förekommer också i en del andra sammanhang. Kritiken är ofta orättvis, ibland hårresande. Men det finns också kritik som måste tas på allvar, då polisens legitimitet bygger på allmänhetens förtroende för att man utför sitt uppdrag med respekt för alla människors lika värde.
Polisförbundet vill motverka all rasism och främlingsfientlighet både i samhället i stort och inom polisen. Polisen är till för alla och ett professionellt bemötande och förhållningssätt är centralt i mötet med människor - oavsett vem det är. Mångfald gör vårt land starkare.
Att polisen har en stark legitimitet för att utföra sitt uppdrag är viktigt för hela samhället. Både de politiska beslutsfattarna, polisens ledning och vi som facklig organisation har ett ansvar för att förtroendet inte sviktar. Polisförbundet tar nu vårt ansvar genom att tydliggöra vår inställning till rasism och främlingsfientlighet och lägga fram fyra förslag för att ytterligare stärka polisens förtroendekapital i dessa frågor.
1. Öka mångfalden i poliskåren.
Mångfald präglar samhället och mångfald ska prägla även poliskåren. Polisen måste spegla befolkningen för att på bästa sätt kunna möta alla medborgare. Den statliga utredningen ”Framtidens polisutbildning” (SOU: 2008:39) framhåller vikten av en bredare rekrytering genom bland annat till polisutbildningen där etnisk mångfald är en viktig komponent. En majoritet av remissinstanserna ansåg detta vara betydelsefullt. Vi är övertygade om att en poliskår med poliser från många olika kulturer möjliggör ett bättre polisarbete. Arbetet med att få fler personer med annan etnisk bakgrund att söka till Polishögskolan måste därför intensifieras.
2. Obligatorisk handledning för poliser.
Polisarbetet handlar ofta om att konfronteras med kaos och mänskligt lidande. Att möta människor i deras sämsta stunder påverkar en som människa på många sätt. Därför är det viktigt att poliser får stöd i att klara av att vara motståndskraftiga mot fördomar och cynism. Polisyrket är också så komplicerat att risken att hamna i etiska dilemman är stor. Handledning betraktas numera som en självklar del av arbetet för exempelvis socionomer och andra yrkesverksamma inom socialt arbete. Men egendomligt nog inte för poliser, som ständigt möter mänskliga tragedier. För att kunna reflektera över svåra etiska dilemman, hantera psykisk stress och vid behov kalibrera sin etiska kompass måste professionell handledning finnas. Därför bör handledning vara obligatoriskt för alla poliser.
3. Gör polisutbildningen till högskoleutbildning.
Polisutbildningen måste reformeras och bli en högskoleutbildning. Det var också vad den statliga utredning som behandlade frågan 2008 kom fram till. Tidigare fanns också en politisk enighet i frågan, men nu har justitieminister Beatrice Ask och regeringen sagt nej. Det är dock vår övertygelse att svensk polis måste ges bättre förutsättningar att arbeta forskningsbaserat och utvärdera sina arbetsmetoder. Framtidens poliser måste också ha en bättre helhetssyn kring hur polisens verksamhet påverkar andra delar av samhället Polisförbundet hoppas att den regering som får väljarnas förtroende i september 2014 kommer att ta tag i högskolefrågan.
4. Stärk upp kompetensen kring hatbrott.
Polisförbundet välkomnar regeringens initiativ att stärka upp kompetensen kring hatbrott. Rikspolisstyrelsen (RPS) har fått i uppdrag att se över hur polisens kunskaper kan bli bättre. Alla brott mot mänskliga rättigheter bör ges hög prioritet. I ett samhällsklimat där högerextrema och främlingsfientliga grupper märks allt mer måste polisen förbättra kunskaperna kring dessa organisationer, hur de verkar och de brott som följer i deras spår.
När Svenskarnas parti tågar i Jönköping kommer deras väg vaktas av poliser. Det är inte ett ställningstagande för deras åsikter utan handlar om upprätthållande av allmän ordning och den demokratiska rätten för alla att göra sin röst hörd. Polisen ska upprätthålla demokratin, stå upp för grundlagen, ingripa vid brott men också i likhet med alla andra samhällsfunktioner sopa rent framför egen dörr.
Jag hoppas att även regering, den nya rikspolischefen och den nya polismyndighet som träder i kraft 2015 prioriterar arbetet med att ge polisen bättre förutsättningar att öka sitt förtroendekapital ytterligare i dessa frågor.
LENA NITZ
ordförande Polisförbundet
