Annons
X
Annons
X

Pensionsjätte ger usel avkastning på dyra lyxfonder

Pensionsjätten Söderberg & Partners trygghetsfonder är nästan dubbelt så dyra som vanliga aktiefonder och väntas i år dra in över 1 miljard kronor i fondavgifter. SvD:s granskning visar att bolaget döljer viktig information om fonderna och förskönar bilden av den egna förvaltningen.

SvD granskar Söderberg & Partners
Walter Nuñez, produktutvecklingschef på Söderberg & Partners.

Walter Nuñez, produktutvecklingschef på Söderberg & Partners. Foto: Anders Ahlgren

Den svenska fondbranschen har de senaste åren präglats av prispress och stort fokus på billig indexförvaltning. Finanskoncernen Söderberg & Partners har emellertid gått i motsatt riktning.

Söderberg & Partners fyra trygghetsfonder har en fondavgift som ligger högt över snittet för svenska aktiefonder. Den populäraste av dem, Trygghet 75, har de senaste åren haft en grundavgift på 2,3–2,5 procent. Det är 60–90 procent högre än en genomsnittlig svensk aktiefond. Utöver fondavgiften betalar spararna dessutom ytterligare avgifter för försäkring och depå.

Trygghetsfonderna bedriver så kallad fond i fondförvaltning, vilket innebär att de investerar i andra fonder i stället för i specifika värdepapper. De senaste åren har Söderberg & Partners trygghetsfonder expanderat snabbt. Drygt 70 000 sparare har placerat över 50 miljarder kronor.

Annons
X

Under 2015 har spararna betalat en bra bit över 1 miljard kronor i enbart avgifter till de fyra fonderna, varav knappt en halv miljard gått direkt till Söderberg & Partners.

Höga avgifter kombinerat med aktiv marknadsföring leder till frågan om Söderberg & Partners har kundernas bästa för ögonen. Som svar på den frågan skrev bolagets vd Gustaf Rentzhog i höstas ett inlägg på bolagets hemsida. Han ställde en fråga: ”Kan vi motivera en årlig avgift på 2,4 procent?”

Han svarade själv och hänvisade till en intern utvärdering som enligt Rentzhog visade att ”av alla fonder med samma eller lägre risk så har våra fonder levererat bäst avkastning.” Han slog också fast att Trygghet 75 – den av de fyra trygghetsfonderna med högst risk – mellan juni 2005 och juni 2015 har slagit ett globalt aktieindex med god marginal.

Gustaf Rentzhog, vd på Söderberg & Partners. Foto: Jonas Kullman

Utvärderingen Rentzhog nämner omfattar cirka 3 000 fonder och gäller utvecklingen under tio år (2005–2015). Det Rentzhog inte berättar är att man i utvärderingen av de egna trygghetsfonderna använder en beräkningsmetod som inte är tillåten enligt Finansinspektionens regelverk för fondfaktablad.

Och, ännu märkligare, den är inte heller tillåten i Söderberg & Partners egen årliga fondrankning av externa fonder, den så kallade trafikljusrapporten.

Bakgrunden är att Söderberg & Partners trygghetsfonder endast har funnits i drygt fyra år. De borde därmed inte finnas med i en utvärdering över tio år.

För att komma runt detta, inkluderar man den beräknade värdeutvecklingen i ett förvaltningsuppdrag Söderberg & Partners hade åt ett litet antal kunder hos SEB från sommaren 2005 (så kallad diskretionär förvaltning).

Fondhistorik som härrör från diskretionär förvaltning får inte användas i fondfaktablad, som är den viktigaste informationskällan för fondspararen. Det gör inte Söderberg & Partners men man tvekar alltså inte att använda det i den allmänna marknadsföringen av trygghetsfonderna.

Inte heller i Söderberg & Partners egen stora och årliga fondrankning, trafikljusrapporten, använder man sig av historik som baseras på diskretionär förvaltning. Orsaken är att uppgifterna är besvärliga att verifiera.

Särskilt pikant är att hela den överavkastning man uppvisar i Trygghet 75 har uppstått före 2011, när fonden inte existerade. Tar man bort den historik som kommer från perioden med diskretionär förvaltning framträder en helt annan bild.

Under perioden 2011–2015 har Söderberg & Partners Trygghet 75 stigit med 35 procent jämfört med en uppgång på 60–70 procent för en lågprisfond med global inriktning. En usel avkastning i jämförelse med det Gustaf Rentzhog lyfter fram.

Detta nämns inte med ett ord i Söderberg & Partners utvärdering, inte heller omnämns denna viktiga information någon annanstans på bolagets hemsida.

När SvD frågar Söderberg & Partners varför man har en särskild måttstock i utvärderingen av de egna trygghetsfonderna, säger bolagets produktutvecklingschef Walter Nuñez att man just när det gäller trygghetsfonderna har tillgång till trovärdig historik.

– Jag tycker det är fel att hänga upp sig på att man inte får lägga in historiken i ett faktablad. Det viktigaste för oss är att våra kunder ska kunna se vilken avkastning de haft oberoende av när de anslutit till förvaltningen.

Tycker du att det är oviktigt att det ni påstår om den här fonden inte platsar i ett fondfaktablad?

– Jag tycker det är ganska ointressant. Historiken är exakt lika mycket värd. Definitionen av korrekt information är den faktiska avkastning kunden har fått.

Men det visar sig att informationen inte alls är korrekt. Söderberg & Partners har nämligen haft ytterligare sex fondportföljer under beteckningen Trygghet 75. De olika portföljerna har haft olika utveckling och Söderberg & Partners har valt den som har gått bäst, vilket alltså är SEB:s.

Är det verkligen att betrakta som ”korrekt information” när det egentligen finns sju olika fondportföljer, där ni har valt den bästa?

– För den tidsperiod som rapporten avser (2005-06-20 till 2015-06-20, reds anm) så finns det bara en enda fondportfölj som funnits tillgänglig under hela perioden. Därför skriver vi inget om de andra i vår rapport, säger Walter Nuñez.

Annons

Walter Nuñez, produktutvecklingschef på Söderberg & Partners.

Foto: Anders Ahlgren Bild 1 av 3

Gustaf Rentzhog, vd på Söderberg & Partners.

Foto: Jonas Kullman Bild 2 av 3
Bild 3 av 3
Annons
X
X
X
X
Annons
X