Annons
X
Annons
X

Patienter kan få betala mer

Socialminister Göran Hägglund (KD) öppnar för att ändra högkostnadsskyddet så att patienterna får betala mer för sina läkemedel innan man får ett frikort. Det kan handla om flera hundra kronor om året och det slår framför allt mot den stora gruppen äldre som behandlas med läkemedel.

– Så länge man inte höjer summan med den allmänna prisutvecklingen innebär det ju i praktiken att staten subventionerar mer och mer av läkemedelsanvändningen och det har vi ju egentligen inte fattat något beslut om. Snarare behöver egenfinansieringen öka när belastningen på vården ökar av demografiska skäl, säger Göran Hägglund till SvD.

Han understryker att det ännu inte finns något skarpt förslag, men högkostnadsskyddet har legat still på 1800 kronor sedan 1999 och en höjning anses inte obefogad. Frågan kan därför komma att väckas redan i höstens budgetförhandlingar.

Det är framför allt inom SKL – Sveriges kommuner och landsting – som man vill uppmärksamma regeringen på den ökande samhällskostnaden för läkemedel. Bo Claesson, expert på läkemedelsfrågor inom SKL, menar att läkemedlen snart blivit en närmast fri nyttighet för många patienter. Modellen med ett högkostnadsskydd har urholkats och ska man återställa den till 1999 års nivå borde patienterna betala omkring 2200 kronor innan de får frikort.

Annons
X

– Men ännu viktigare är nog en expeditionsavgift på minst 50 kronor för att lösa ut ett recept och det borde finnas kvar även när man fått sitt frikort, säger Bo Claesson.

Det fanns med i en utredning redan 2004 och socialminister Hägglund är beredd att även syna det förslaget.

– Men måste jag välja höjs högkostnadsskyddet. Det ger mer pengar, säger han.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Den svenska läkemedelsmarknaden omfattar 36 miljarder kronor om året, det är nästan lika mycket som försvaret kostar. Drygt 20 miljarder kronor av de receptbelagda läkemedlen är subventionerat av staten och landstingen medan patienterna betalar cirka fem miljarder. Sedan tillkommer läkemedel som ges inom slutenvården för drygt sju miljarder.

    Efter år av kraftigt höjda läkemedelskostnader har det nu planat eftersom många stora och viktiga patent gått ut på senare år. Dyra original har ersatts av betydligt billigare kopior och det har sänkt kostnaderna med ibland över 90 procent. Samtidigt har det inte introducerats så många nya innovativa och extremt dyra läkemedel på sistone.

    – Men framför oss kan vi se en volymökning på minst tre procent om året tack vare fler invånare och att vi får fler äldre. Vi har också en ökad medikalisering i samhället där läkemedel sätts in på allt fler indikationer och det är inte alltid positivt, säger Maarten Sengers, läkemedelsexpert på Socialstyrelsen.

    Han tror att det kommer tvinga fram prioriteringar om vilka läkemedel som ska subventioneras, att man ser över patientavgifterna och att landstingen blir bättre på att hålla emot när läkemedelsföretagen vill sälja in nya preparat. Dessutom är det är viktigt att bekämpa den ojämlika vården där landstingen satsar olika mycket på att behandla med läkemedel.

    – Det finns många förklaringar till de regionala skillnaderna och så länge landstingen är självstyrande får man acceptera vissa skillnader. Men det är viktigt att landstingen går samman och skaffar sig strategier för att följa upp hur man använder läkemedlen inom vården, inte minst när man inför nya och väldigt dyra läkemedel, säger Maarten Sengers.

    Annons
    X
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X