Annons
X
Annons
X

Påsken rena rama julafton för godisindustrin

Varje år sätter svenskarna i sig tonvis med godis. Men det är kring påsken som frossan för lösviktsgodis når sin absoluta topp, enligt godisjättarna Cloetta och Karamellkungen. En stabil försäljningsutveckling talar också för fortsatt stark försäljningsperiod kring nästa veckas påskhelg.

Foto: Jessica Gow/TT

Trots att julen räknas som den största konfektyrhelgen, är det kring påsken som marknaden för godis får sin största försäljningsskjuts. Det uppger godisjättarna Cloetta och Karamellkungen för SvD Näringsliv.

– Under påskveckan ökar Cloettas försäljning av förpackat godis med 33 procent, jämfört med en vanlig vecka under våren. Försäljningen av lösviktsgodis ökar med hela 140 procent jämfört med en vanlig månad, säger Cecilia von Perglas, marknadsdirektör på Cloetta i Sverige.

Bland de stora favoriterna finns dragéägg, skumgodis och färdigpackade påskägg, enligt Cloetta.

– Påsken är den största perioden för Karamellkungen och under högtiden står försäljningen för cirka 20 procent av den totala årsomsättningen, säger Henrik Jacobson, marknadschef för Karamellkungens ägare Candyking.

Annons
X

Totalt värderas konfektyrmarknaden till nära 14 miljarder kronor per år och genom åren har båda godisjättarna sett en stabil försäljningsutveckling. Något som talar för en fortsatt stark försäljningsperiod även för nästa veckas påskhelg.

Eftersom det är för tidigt att säga hur mycket godis som väntas säljas för 2016, kan Karamellkunden endast meddela att de generellt har sålt 1 800 ton godis under högtiden.

Sett över hela året betraktas svenskarna som några av världens mest flitiga godisätare. Enligt siffror från Jordbruksverket sätter varje svensk i sig kring i genomsnitt 16 kilo godis per år. Det innefattar allt från finchoklad till tuggummi, halstabletter och lösgodis. För en familj på fyra personer blir det runt 1,2 kilo i veckan.

Mellan 2013 och 2014 gick godiskonsumtionen per person och år ned något. Men jämfört med 60-talet har marknaden nästan tredubblats, Monica Eidstedt, statistiker på Jordbruksverket.

– 1960 var konsumtionen 6,7 kilo per och år och i 1970 var låg motsvarande siffra på 9,3 kilo. Så man ser ju att godiskonsumtionen har ökat.

På senare tid har socker pekats ut som en av de stora bovarna för folkhälsan. I ett debattinlägg på Expressen nyligen skriver författaren André Persson att "godisätandet bidrar till att drygt en fjärdedel av energin som landets 15-åringar får i sig kommer från feta, sockerrika men näringsfattiga livsmedel". Tillsammans med frilansjournalisten Thomas Hedlund skrev Persson boken "Godis åt folket – om hur svenskarna blev sockerslavar i karamellkungens rike”.

I länder som Storbritannien har man gått så långt som att införa sockerskatt. Men för Sveriges del verkar nuvarande regering helt ointresserad av frågan, enligt André Persson.

Som en av de stora godisaktörerna vill även Cloetta och Karamellkungen understryka att de förstår vikten av sockerdebatten.

– Vi har så klart respekt för den här debatten. Vi har också på senare tid infört mindre påsstorlekar så att man kan plocka mindre godis. Men vi är samtidigt stolta över vår produkt och tycker absolut att man får unna sig lite godis då och då, säger Henrik Jacobson på Karamellkungen.

– Godis får aldrig ersätta mat utan vara det lilla extra som vi kan unna oss då och då. Vi är öppna och ärliga med vad produkterna innehåller och vi har inte något dolt socker i våra produkter, säger Cecilia von Perglas på Cloetta.

Håll dig uppdaterad med SvD Näringslivs nyhetsbrev:

Anmäl dig här.

kundservice.svd.se
Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X