Annons
X
Annons
X

Oxford grundar ”Da Vinci-koden”-team

De är toppakademiker på ett av världens toppuniversitet. Deras uppgift är att undersöka kristna reliker och heliga föremål. Men det är inget Hollywood-påhitt, det är verklighet på Oxford University.

(uppdaterad)
Ortodoxa bulgarer i Alexander Nevski katedralen.

Ortodoxa bulgarer i Alexander Nevski katedralen. Foto: Valentina Petrova/AP

Berättelsen börjar för fem år sedan i en medeltida ruin på en ö i Svarta Havet. Arkeologer från Bulgarien grävde fram en marmorsarkofag under ett altare. I kistan låg sex ben, bland dem en tand och en arm. I närheten fanns en inskription som antydde att benen var Johannes Döparens kvarlevor.

Tom Higham och Georges Kazan på Oxford University kallades in för att analysera fyndet. Higham är expert på kol-14-metoden och Kazan är en arkeolog som specialiserat sig på kristna reliker. De var båda tveksamma. Det var inte särskilt sannolikt att benen hade något med Johannes Döparen att göra. Men det som hände då kvarlevorna analyserades i Oxford överraskade både forskarna och världsmedia.

– Vi upptäckte att benen tillhörde en person som levt mellan 30 och 40 före vår tideräkning, säger Georges Kazan.

Annons
X

Forskare på universitet i Köpenhamn kunde senare, med hjälp av DNA, visa att benen tillhört en man som levt i Mellanöstern. Plötsligt blev kvarlevorna mycket betydelsefulla. Pilgrimsresorna till ön, Sveti Ivan, ökade. De bulgariska myndigheterna pumpade in pengar i turistindustrin. Till och med Rysslands president Vladimir Putin besökte kvarlevorna.

Och på Oxford University såg man en möjlighet. Universitetet satte ihop en databas över alla kvarlevor av Johannes Döparen. De är många. Om alla ben som anses tillhöra det kristna helgonet verkligen var hans hade han haft tolv händer och sex huvuden. Och det är inte bara Johannes Döparen som är av intresse. Forskarna har under de senaste månaderna tagit prover av kristna reliker runt omkring i Europa och hämtat tillbaka dem till Oxford.

– Vår forskningen verkar ha fångat världens uppmärksamhet. Det är fint att hitta något från kring år hundra, men det är lika intressant att hitta senare reliker, säger Georges Kazan.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Gruppen ska inte bara forska i kristna reliker, utan också undersöka andra historiskt betydelsefulla kvarlevor. Enligt George Kazan är engelska kungligheter också intressanta.

    – Kvarlevorna kan berätta mycket om hur personen levde, hur de åt och hurdan deras hälsa var. Det gör att vi kan analysera olika beskrivningar av dem för att se hur väl de stämmer överens med det vi hittat, som man till exempel gjort med Rikard III.

    Georges Kazan är mån om att påpeka att gruppens uppgift är att lära sig mer om relikerna, inte att avslöja förfalskningar. Det handlar om att samla på sig så mycket kunskap och fakta som möjligt. Enligt honom kan olika religiösa grupper lära sig mycket nytt om sina reliker, även om det visar sig att de är förfalskningar. Även en falsk relik är något alldeles särskilt, anser han.

    – Man känner den enorma kraft som de här föremålen har fått i folks ögon. Bara det att de överlevt genom århundradena ger dem en särskild tyngd. Deras styrka ligger i att folk tror på dem. Det finns många berättelser om falska reliker som också sägs ha orsakat mirakel.

    Centret har fått finansiellt stöd av CNN som producerat en dokumentär om forskningen. Den forskning som pågår just nu ska presenteras i en ny dokumentär. Därför kan Georges Kazan inte uttala sig om vad som blir Da Vinci-gruppens nästa avslöjande. Det är hemligstämplat för stunden.

    Annons
    Annons
    X

    Ortodoxa bulgarer i Alexander Nevski katedralen.

    Foto: Valentina Petrova/AP Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X