Annons
X
Annons
X

Övning i 10 000 timmar slår medfödd begåvning

FÄRDIGHET Medfödd begåvning spelar liten roll. I stället handlar framgång om intensiv övning – som 10 000 timmar. Det menar Anders Ericsson, en av världens främsta forskare på expertprestationer. Till exempel ingår fotboll, schack, kirurgi och musik i hans studier.

– Med rätt motivation kan många bli väldigt duktiga inom ett område.

Särbegåvad
Musik, idrott, schack och kirurgi är några av de områden som Anders Ericsson och hans kolleger studerat för att lösa gåtan varför somliga blir så duktiga inom sitt område.

Musik, idrott, schack och kirurgi är några av de områden som Anders Ericsson och hans kolleger studerat för att lösa gåtan varför somliga blir så duktiga inom sitt område. Foto: AP

SÄRBEGÅVAD | DEL 7

Konståkerskan som flyger fram över isen i en trippel salchow. Mattesnillet som löser avancerade ekvationer i huvudet. Violinisten som med häpnadsväckande skicklighet framför ett avancerat musikstycke.

Det finns människor som presterar på en avsevärt högre nivå än genomsnittet. Som betraktare är det svårt att föreställa sig att vi, mer normalbegåvade, någonsin skulle kunna utföra något liknande. Med tanke på hur lätt det ser ut för isprinsessan eller violinisten, måste det väl ändå handla om en medfödd talang. Eller?

– Betydelsen av medfödd begåvning är oerhört överskattad. De mest framgångsrika inom olika områden har genomgått mycket mer träning, för att bli så skickliga, än de flesta föreställer sig, säger Anders Ericsson, professor i psykologi vid Florida State University.

Annons
X

Han är svensk, men bor och arbetar i USA sedan 30 år. Större delen av sin forskning har han ägnat åt frågan vad som gör att någon blir extremt skicklig på något. I dag är Anders Ericsson en av de världsledande på ämnet expertprestationer och hans forskningsresultat ligger bland annat till grund för Malcolm Gladwells bästsäljande bok Framgångsfaktorn.

Så varför är då vissa så exceptionellt duktiga? Länge trodde man att det handlade om gener, men i dag är det få som tror att begåvning enbart handlar om genetik. Däremot menar en hel del forskare att vissa har en medfödd genetisk potential för att bli exempelvis framstående akrobater eller matematiker. Med rätt stimulans kan dessa individer utveckla sin talang och då lättare nå en högre nivå på grund av sin medfödda fördel.

Men Anders Ericsson är skeptisk. Han och hans kollegor har studerat begåvningar inom så vitt skilda områden som fotboll, golf, schack, kirurgi, musik, alfapet och skrivande. Bortsett från vissa fysiska egenskaper, som att det är lättare att bli duktig i höjdhopp om man är lång, säger han sig inte ha sett några tydliga vetenskapliga bevis för att talanger är medfödda.

– Kanske hittar vi i framtiden en kombination av gener som kan förklara den här typen av begåvningar, men eftersom forskarna har letat i över 50 år utan att ha hittat något, tyder det på att betydelsen av dessa gener kommer att vara ganska liten, säger Anders Ericsson, på tillfälligt besök i Stockholm.

Forskarna skulle också ha svårt att säga om dessa biologiska skillnader alltid funnits där eller om de är resultatet av intensiv träning. En förutsättning för att bli duktig på piano anses till exempel vara tillräckligt långa fingrar så att man når tangenter långt ifrån varandra. Men mycket pianospelande kan också öka mellanrummet mellan fingrarna så att handspannet blir större. På liknande sätt har forskare sett att barn som fått 45 minuters musikträning per dag uppvisade förändringar i hjärnan som inte kunde ses hos de barn som inte fått sådan träning.

– Föreställningen om att någon är begåvad blir också lätt till en självuppfyllande profetia. Om föräldrar tror att deras barn är begåvade ser de ofta till att barnen får tillgång till bra lärare, grundlägger bra träningsvanor och uppmuntras för sina framsteg – och då blir man ofta duktig, säger Anders Ericsson.

Men små barn som är väldigt tonsäkra, har det ingenting med medfödd talang att göra?

– Det kan finnas en liten genetisk komponent när det gäller musikbegåvningar, men alla normala barn verkar kunna utveckla absolut gehör om de får rätt träning i åldern tre till fem år.

IQ då – vilken betydelse har intelligensnivån för en persons framgång?

– Det finns ett visst samband mellan resultat på IQ-test och skolprestationer. När läraren till exempel förklarar ett matematiskt problem förstår ofta elever med hög IQ snabbare.

Vissa forskare anser också att personer med väldigt intellektuellt krävande sysselsättningar, exempelvis inom teoretisk fysik, behöver en IQ-nivå på minst 120. Samtidigt har ett antal internationella schackspelare en IQ-nivå som ligger klart under genomsnittet, påpekar Anders Ericsson.

Hans forskning visar i stället att hemligheten bakom exceptionella prestationer är hårt arbete. Det blev bland annat tydligt i en studie av violinisterna vid Berlins främsta musikakademi. De delades upp i tre grupper. Den första bestod av studenter som spåddes kunna bli solister i världsklass. I den andra hamnade violinister som var bra. I den tredje placerades de som antogs få nöja sig med mer ordinära jobb, som musiklärare.

Samtliga hade börjat spela i sjuårsåldern och de första åren hade de övat ungefär lika mycket. Men från tonåren uppträdde tydliga skillnader. Klassens stjärnor hade då tränat betydligt mer än de andra. I 20-årsåldern hade violinisterna i den första gruppen övat mer än 10 000 timmar, klasskompisarna i andra gruppen hade övat 8 000 timmar och de i tredje gruppen hade bara övat 4 000 timmar.

– Ingen når riktigt höga nivåer inom musik eller andra krävande områden utan att ha tränat runt 10 000 timmar. Vi hittade inga elever som hade nått toppen utan att ha övat så mycket – och heller inga som övat så mycket utan att nå toppen, säger Anders Ericsson.

Men det räcker inte med att öva mycket. Det gäller också att öva rätt. Det gör man genom så kallad målmedveten träning, där man hela tiden övar på gränsen av sin förmåga, helst under ledning av en duktig lärare.

– Spelar man tennis med kompisarna och missar en backhand så fortsätter ju bara spelet och risken är stor att man missar på samma sätt igen. Om man i stället har en tennislärare som kan stoppa spelet och låta en öva på backhandslag med stegrande svårighetsgrad, kan man på en timme nå en betydligt högre nivå än om man bara spelar på skoj en gång i veckan under flera år, säger Anders Ericsson.

En annan förutsättning är att börja öva i tid. Pianister som börjar spela först i 15-årsåldern hinner helt enkelt inte träna så många timmar som krävs för att de ska bli så bra att de kvalar in på de bästa musikhögskolorna.

Av rent fysiska skäl måste också vissa träningsmoment ske i vissa åldrar. Ska man till exempel som balettdansare få till en perfekt första fotposition så bör den tränas in senast när man är runt elva år eftersom skelettet fram till dess är tillräckligt formbart, enligt Anders Ericsson.

Men vad är det då som gör att vissa orkar träna 10 000 timmar med start redan i förskoleåldern? Kanske det är själva särbegåvningen?

– Där står forskningsfronten just nu. Det finns vissa barn som har väldigt lite energi, men med rätt motivation verkar de allra flesta kunna bli väldigt duktiga inom ett område – om de nu vill, säger Anders Ericsson, som själv har avrått båda sina barn från att satsa på karriärer inom musik eller idrott, eftersom han tycker att det är för tidskrävande.

Annons
Annons
X

Musik, idrott, schack och kirurgi är några av de områden som Anders Ericsson och hans kolleger studerat för att lösa gåtan varför somliga blir så duktiga inom sitt område.

Foto: AP Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X