Annons
X
Annons
X

Osäkra flyktingsiffror ger myndigheter huvudvärk

Extremt osäkert läge och ytterst osäkra utgiftsposter. Migrationsverkets senaste prognos skapar förvirring i myndighetssverige och kan innebära komplikationer för Riksbanken.

Svenskt flykting­mottagande
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) kommenterar Migrationsverkets nya flyktingprognos vid en pressträff på Rosenbad i Stockholm på torsdagen.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) kommenterar Migrationsverkets nya flyktingprognos vid en pressträff på Rosenbad i Stockholm på torsdagen. Foto: Janerik Henriksson/TT

En rad svenska myndigheter måste utgå ifrån Migrationsverkets nya prognos om antalet asylsökande när de planerar sin verksamhet och gör utgiftsberäkningar.

Arbetsförmedlingens utgiftsprognos som presenteras den 19 februari bygger delvis på Migrationsverkets siffror. Även om Migrationsverkets prognos beskrivs som mycket osäker är det de enda siffrorna som Arbetsförmedlingen har att gå på när myndigheten ska planera för introduktionen av nyanlända på arbetsmarknaden.

SvD Näringsliv har sökt myndighetens generaldirektör Mikael Sjöberg som avböjt att kommentera.

Annons
X

Migrationsverket räknar med att den totala kostnaden för migration och integrationsåtgärder under 2016 blir drygt 59 miljarder kronor om antalet asylsökande hamnar på 100 000 personer.

Det är ett av tre scenarier som myndigheten målar upp. I själva verket säger man att mellan 70 000 och 140 000 personer väntas söka asyl i Sverige i år.

I prognosen från oktober förra året bedömde Migrationsverket att regeringen behövde höja myndighetens anslag med 29 miljarder kronor. Nu anser man att det behövs höjas till cirka 30 miljarder.

Erik Höglin, som är enhetschef på Konjunkturinstitutets prognosavdelning, konstaterar att Migrationsverket inte gör några större justeringar av utgifterna i sin prognos. Men han ser det stora spannet i prognosen för antalet asylsökande som ett bekymmer.

– Det är ett extremt osäkert läge. Det gör att våra prognoser på utgifterna är väldigt osäkra. Vi baserar våra prognoser på det som Migrationsverket kommer med, säger han.

Erik Höglin säger att de osäkra siffrorna gör det svårt att planera den ekonomiska politiken och menar att det även kan vara en komplikation för Riksbanken eftersom utgifterna påverkar konjunkturen.

Riksbanken kommer med en penningspolitisk rapport och ett räntebesked på torsdag nästa vecka.

På torsdagen höjde samtidigt EU-kommissionen BNP-prognosen för Sverige.

Sveriges BNP väntas öka med 3,2 procent i år och 2,9 procent nästa år. I novemberprognosen spådde EU-kommissionen att BNP skulle öka med 2,8 procent i år och 2,7 procent nästa år. För 2015 väntas utfallet ha blivit 3,6 procent.

Enligt EU-kommissionen går Sverige "in i en period med robust ekonomisk tillväxt stöttad av stabil privatkonsumtion, starka investeringar och ökande offentlig konsumtion. Men arbetslösheten väntas bara sjunka gradvis eftersom det kommer att ta tid för de nya migranterna att hitta jobb".

Arbetslösheten väntas sjunka från 6,9 procent i år till 6,7 procent 2017, och sysselsättningen bedöms fortsätta öka i en rätt stark takt och spegla styrkan i den ekonomiska återhämtningen.

Kommissionen noterar att effekten av den kraftiga sysselsättningstillväxten på arbetslösheten delvis motverkas av ökningen av arbetskraften, kopplad till den kraftiga ökningen av migranter. Samtidigt som dessa kommer in i arbetskraften ganska snabbt så kan det ta flera år för de nyanlända att hitta jobb.

Annons
Annons
X

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) kommenterar Migrationsverkets nya flyktingprognos vid en pressträff på Rosenbad i Stockholm på torsdagen.

Foto: Janerik Henriksson/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X