Annons
X
Annons
X

Öppenheten på nätet är en myt

I debatten om internet finns ett antagande om att teknisk öppenhet per definition leder till ett öppet samhälle. Denna begreppsförvirring har till och med gått så långt att den påverkar svensk utrikespolitik, skriver nätdebattörerna Pelle Snickars och Per Strömbäck.

Att det slutna Apple med sina kontrollerade appar är världens högst värderade företag i en tid av den digitala öppenhetens lovsånger är tänkvärt, skriver Pelle Snickars och per Strömbäck.

Att det slutna Apple med sina kontrollerade appar är världens högst värderade företag i en tid av den digitala öppenhetens lovsånger är tänkvärt, skriver Pelle Snickars och per Strömbäck. Foto: MARCIO JOSE SANCHEZ/AP

BRÄNNPUNKT | INTERNET

Med fria sökningar och öppna program kan man bevisligen tjäna kopiöst med pengar.
Pelle Snickars och Per Strömbäck

Vi måste slå vakt om öppenheten på internet” är en maxim som ständigt återkommer i diskussioner om den digitala teknikens utveckling och inte minst när det gäller makten över internet.

Och det låter ju bra, för vem kan eller vill vara emot öppenhet? Men precis som frihet är öppenhet ett relativt begrepp. Nätdiskussionen där öppenhet ses som fundamental för den digitala domänens utveckling är knappast (nät)neutral, vilket såväl utrikesministrar som cyberutopiker gärna vill göra gällande. Tvärtom favoriserar den vissa aktörer framför andra, speciellt telekombranschen och somliga webbföretag. Öppenhet är rentav den kommersiella logik som Google byggt sitt webbimperium kring. Med fria sökningar och öppna program kan man bevisligen tjäna kopiöst med pengar.

Själva ordet ”öppet” är i sig också förvirrande. I teknisk mening betyder öppet att programkoden är möjlig att ändra, att informationen i en databas är okrypterad och möjlig att bearbeta. Ett öppet samhälle är något helt annat; det kräver yttrandefrihet, insyn i offentliga institutioners beslut, att politiker kan hållas till ansvar och annat som vi förknippar med modern demokrati. Det borde vara banalt att öppenhet i teknisk mening INTE är liktydigt med öppenhet i den senare betydelsen. Trots det bygger diskussionen ofta på antagandet om att det förra till och med orsakar det senare.

Annons
X

Det existerar en digital myt kring öppenhet, och i själva verket har diskussionen om ett öppet internet ganska lite att göra med det som vi förknippar med ett ”öppet samhälle”. Öppenhet i teknisk mening innebär att programvara är konstruerad så att andra än den ursprungliga programmeraren kan vidareutveckla den, till exempel genom öppen källkod eller koppling till annan programvara genom öppna API:er (Application Programming Interface, regeluppsättning för hur en programvara kan kommunicera med annan programvara). Det besläktade begreppet ”öppen data” brukar betyda att informationen i ett program eller en databas är tillgänglig att använda i andra program, och öppenhet i nätverk innebär att det inte finns någon (eller ytterst få begränsningar) för hur ettorna och nollorna kan färdas genom kablarna.

I debatten om internet finns dock ett antagande om att teknisk öppenhet PER DEFINITION leder till ett öppet samhälle. Här råder en begreppsförvirring som inte sällan används – exempelvis av telebolag för att undvika ansvar för vad deras abonnemang används till, med undantag för om de egna intäkterna hotas. Då har det visat sig fullt genomförbart att blockera Skype och annan IP-telefoni i mobilnäten.

Som Apple visat är ett öppet nät heller knappast optimalt för att göra affärer eller bygga en digital marknad. Därför är ett öppet nät inte med nödvändighet det som vare sig kunder eller medborgare nog önskar sig allra mest. Att det ”slutna” Apple med sina kontrollerade appar är världens högst värderade företag i en tid av den digitala öppenhetens lovsånger är tänkvärt. Ett tredje exempel kan hämtas från vetenskapens område där kravet på fri, ”open access”-publicering måhända är lovvärt, men likväl kullkastar det exempelvis humanistiskt orienterade förlag som ju gärna tjänar åtminstone några kronor på de böcker de väljer att publicera.

Ett öppet samhälle brukar vi däremot förknippa med värden som yttrandefrihet, religionsfrihet, allmänna val och insyn i offentliga beslut. Men det har mest namnet gemensamt med öppenhet i dess tekniska betydelse. Det som garanterar ett öppet samhälle är inte frånvaron av rättsstat och myndigheter, utan motsatsen.

Detta är inte akademiska hårklyverier, utan en högst konkret politisk verklighet som får betydelse för alla människor, uppkopplade eller ej. Svenska Sida driver ett biståndsprojekt som ska främja demokratiutveckling genom att utbilda aktivister i att använda sociala medier, men många varnar för att Twitter, Facebook med flera lika gärna kan bli ett vapen i regimens händer i syfte att kartlägga och förfölja dissidenter.

Utrikesminister Carl Bildt lade tidigare i år ett svenskt veto mot ett EU-embargo på export av telekomutrustning till Syrien, med samma argument: att tekniken i sig är demokratifrämjande (embargot har senare införts). Och en FN-resolution som Sverige varit drivande att ta fram, presenterar ett ”öppet internet” som en förutsättning för yttrandefrihet.

Delar av Sveriges utrikespolitik bygger på missförståndet att öppen teknik är det samma som ett öppet samhälle. Konceptet digital öppenhet är en hägring; det är en öppenhet på fåtalets villkor – inte allas.

PELLE SNICKARS

forskningschef på Kungliga biblioteket

PER STRÖMBÄCK

debattör och redaktör för Netopia, forum för digitala samhällsfrågor

Fotnot: Skribenterna har skrivit boken Myten om internet (Volante förlag) som släpps 15 september.

Annons
Annons
X

Att det slutna Apple med sina kontrollerade appar är världens högst värderade företag i en tid av den digitala öppenhetens lovsånger är tänkvärt, skriver Pelle Snickars och per Strömbäck.

Foto: MARCIO JOSE SANCHEZ/AP Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X