Nyligen uttalade sig Anders Olsson, vice vd i Eon, om våra politikers dåliga kunskaper och bristande realism vad gäller förutsättningarna för vindkraftutbyggnad i Sverige (SvD 7 november). Avgörande för möjligheterna att bygga ut vindkraften är tillgång på reglerkraft och ett elnät som kan ta emot och distribuera vindkraftselen.
Vindkraften kräver i varje minut tillgång till reglerkraft, i princip lika mycket som vinden producerar. Varifrån den skall tas, är inte klarlagt. Skall vi bygga ut annan elproduktion parallellt med satsningen på vindkraft? Nödvändigheten av utbyggnad av elnätet verkar inte ens påtänkt. Anders Olsson befarade att den planerade utbyggnaden av vindkraften kan bli en besvikelse, inte minst ekonomiskt.
Behövs överhuvudtaget någon utbyggnad av elproduktionen inom överskådlig framtid utöver den effektökning i kärnkraftverken som redan är beslutad? Det verkar inte så, om man skall tro statens egen Energimyndighet som har gjort en prognos om energiförsörjningen i Sverige 2008–2010. Det enda resultatet så långt av en ökad elproduktion med vindkraft blir ett elöverskott i Sverige i slutet av perioden med 6,9 TWh! Det skall exporteras. Är det därför vi skall satsa på vindkraft, för att exportera el till våra grannländer?
Snart skall riksdagen ta ställning till nya energi- och klimatpropositioner. Riksdagen kan inte med någon trovärdighet lägga fast planer på en massiv utbyggnad av vindkraften utan att samtidigt tala om hur behovet av reglerkraft och utbyggnad av elnätet skall tillgodoses och vad ett överskott av elenergi skall användas till. Det duger inte med att hänvisa till miljömål och förnyelsebar energi och sedan dra igång.
Vindkraft har alltför många uppenbara nackdelar vad gäller kostnader och effektivitet och inte minst påverkan på boendemiljö och landskap. Vi skall inte tvingas acceptera den utan att förespråkarna presenterar mycket goda och hållbara skäl.
